Torp-nytt!

Dagarna flyger i väg och snart har vi varit här en vecka. Eftersom jag älskar punktform kommer här en liten torplista på vad vi gjort sedan vi kom hit.

  • Rensat ogräs! Herregud vad mycket ogräs det var i trädgårdslandet när vi kom hit. Det var som en arkeologiska utgrävning att försöka se vad som grott därunder. Men efter lite pill hittade vi majs, rädisor, morötter, potatis, sockerärtor och squash. Långt ifrån alla frön hade klarat torkan, men vi hade några riktiga fajters som sticker opp.
  • Megasjuk och akutbesök. När vi anlände hit var vi en tapper orkester med mig på bihåleinflammation och John spelandes på sin ryggont. Och i förrförrigår blev John dålig. Riktigt dålig. Feber och stel i nacken. Och febern ökade i grader och ännu lite mer. Han blev liggande i sovrummet och när jag kom in för att lägga barnen på kvällen var han brännhet. Tog tempen på honom och den visade 40,9. Efter att ha ringt 1177 blev vi rekommenderade att åka in till lasarettet i Visby, så det gjorde vi. Efter undersökningar och lite dropp fick vi åka hem vilket var skönt. Bra att bli kollad, men nu ska han ju bara tillfriskna också. <3
  • Täckmaterial i trädgårdslandet. Innan John blev sjuk hann han slå av gräs på ängen som vi använder som täckmaterial i trädgårdslandet. Majken hjälper till att bära hö till trädgårdslandet som synes.
  • Perennrabatten har fått ny frisyr. Eller pja, min mamma är här och lägger sin vana rensarhand på varenda liten avkrok av trädgården. Så nu är perennrabatten så fin! Dessutom har jag pillat ner varenda litet blomfrö som jag hittat och satt ner jätteverbena som jag har förkultiverat hemma i Midsommarkransen.

  • Rosa bussen. Så fort John är frisk ska vi ta tag i operation buss. Vi har fått världens leverans av träskivor som vi ska måla in med linolja och lägga in i bussen så golvet går att gå på.
  • Husvagn med ny kostym. På söndag (IMORGON) kommer ni få se första delen i en liten miniserie om husvagnens makeover. Missa inte!
  • Solrosodling. Majken och jag satte solrosor häromdagen – överallt! Hon pekade var hon ville ha solros och jag grävde ett runt hål. Det är verkligen runda hål precis överallt – på de mest konstiga ställen. Ska bli så spännande att se hur det blir.
  • Rosvägg. I höstas hittade vi mängder av rosor och kaprifol som låg i en hög längs med tomtgränsen (mot fårhagen). Då satte vi upp armeringsnät för att de stackarna skulle ha något att klättra på, och nu ska vi sätta upp ännu ett nät. Tanken är att skapa en vägg av rosor och kaprifol. Avskärma lite och så klart ta hand om att det där fina som bara blivit liggande i åratal. Jag hoppas att de som anlade trädgården en gång i tiden blir nöjda.
  • Klematis! Vi har en E N O R M stjärnklematis (summer snow) utanför vår köksingång. När vi flyttade i här för två år sedan funderade vi över vilken rishög det var som låg där och hade stora planer på att slita bort. Det var ju en jäkla tur att vi inte gjorde det, för där var den klematis som är så vacker att ögonen ploppar ut. Klematisen kan bli fem meter lång (om inte mer), så nu ska vi staga upp den med armeringsnät. Vi har även satt ner ett armeringsnät för att kunna skapa en båge av klematis. Okej, jag måste ta bilder på detta inser jag.
Loading Likes...

Gotland, torp, blommande träd och en värmebölja

Gotland torp trädgård emmasvintage

God morgon! Hoppas ni har en fin måndag morgon. Det är ju ändå maj och liksom bara EN MÅNAD kvar till midsommarafton. Själv ligger jag nerbäddad med superförkylning och ska alldeles strax masa mig upp, i väg på kul grej och senare i eftermiddag ska jag och Bodil fixa pass (!?) inför höstens tågluff.
Men innan den här dagen liksom börjar, rent officiellt, så tänkte jag blogga en dag från Gotland och torpet.
Det var första värmebölja-dagen, Majken satt på trappan och kisade mot naturen som fullkomligt exploderade.

Gotland torp trädgård emmasvintage hägg

Häggen utanför finingången kämpade på och jag önskade att vi skulle hinna njuta av den innan vi skulle fara tillbaka till fastlandet. Gotland torp trädgård emmasvintage rosa buss trädgårdsland

Jag och John kämpade på med det nya trädgårdslandet. Herregud vad vi slet. Mest John, men jag grävde allt upp två bäddar innan jag kastade in handduken. Gotland torp trädgård emmasvintage gunga DIY

Bästa grejen i trädgården. Vår EU-pallgunga!

Gotland torp trädgård emmasvintage soffa trädgårdssoffa barn

Det var så varmt och solen gassade, så vi bäddade upp olika skuggiga myshörnor i trädgården. Fin tanke, men ungarna sprang ju så klart ut i stekpannan av sol ändå. Gotland torp trädgård emmasvintage körbärsblommor plommonträd körsbärsträd

Bakom vårt uthus (har nog aldrig riktigt visat det, för det är omringat av bråte), blommade plommon och körsbärsträd. Vi har liksom som en liten berså där bakom som jag undrar vad jag ska göra med. Den är himmelskt vacker, men ligger nära vägen och bakom uthuset. Så lite undanskuffat, men ändock: en berså!  Idéer mottages tacksamt. Ska ta ett kort på bersån när jag kommer dit i juni så ni får se.

Gotland torp trädgård emmasvintage äppelträd trädgårdsmöbler gammeldags lantligt

Som alla kvällar på torpet så avslutade vi med middag under äppelträdet. Det här med att ha ett litet torparkök har ändå sina fördelar: nästan altid middag ute!

Loading Likes...

Ett naggande gott trädgårdland

trädgårdsland rosa buss trädgård Gotland torp

Låt mig presentera: årets trädgårdsland. Det ser kanske inte så mycket ut för världen, men förhoppningsvis kommer det att prunka på rejält i sommar om regnet tillåter. Måtte det bli så för som vi har slitit med det där trädgårdslandet.

Närmast i bild står pallkragarna som rymmer dill, spenat, sallad och en hel del blommor. Tror jag. Det här med att odla med barn är lite som ett lotteri känner jag.
Vi får se vad som kommer upp helt enkelt. Planen är att bygga på med ytterligare pallkragar till vänster och där ska vi ha våra busktomater (tack Jens och Mallan som introducerade oss för the busktomat alltså, love it!).

Till vänster har jag gjort en gång med vidjor som går ut på ängen (och kanske senare ett växthus). Det syns ju föga nu, men vid varje vidja sitter humle, kaprifol och klematis. Jag hoppas så att det klättras rejält där kommande åren. Som en prunkande gång ut mot ängen.

Bakom pallkragarna breder trädgårdslandet ut sig.  Och längst ner mot ängen har jag satt ner störar, vecklat upp hundrasju meter trassligt hönsnät och satt sockerärtor som ska klättra opp där.
trädgårdsland trädgård Gotland torp hus

Så här ser trädgårdslandet ut från andra hållet. Delen som har bäddar på bild är helt ny för i år. Jag älskar att ta i, gräva och bli svettig på kuppen, men i år är detta Johns förtjänst. Jag har känt mig så himla trött i kroppen, vettetusan vad det är. Så jag gjorde två bäddar, förutom jordfäset då.

Det nya trädgårdslandet blir potatisland i år och i det gamla (intill) har vi satt majs, sommarsquasch, morötter och en massa annat gött. Det blir fina fisken det.
Nu hoppas vi bara på att det regnar titt som tätt medan vi är i Stockholm. Förra året kilade våra snälla grannar Örjan och Gunilla över och gav odlingarna vatten när vi inte var där, men de har tyvärr flyttat. Synd på trevliga fikagrannar (och fenomenal bevattningshjälp), men vi får scouta nya!

Loading Likes...

Kolla, kolla!

Säg hej till vår alldeles egna potatis!
Eftersom vi kom igång med odlingen så sent var det tveksamt om det nya trädgårdslandet skulle ge något. Plus att vi inte har jordförbättrat något värst, utan slängde på ytterst lite gödsel som vi fick av grannen.
Men tji fick vi. Nu har vi både potatis, sockerärtor, sallad, solrosor, tomater, gurka, zucchini, bondbönor och majs in the making.

Loading Likes...

Q&A: Drömtorp, min bikini, frisyrer & drömmen om att bli gravid

IMG_1498-1

Q: Hej Emma! Jag drömmer liksom du om ett torp, och uppskattar verkligen inläggen där du har dammsugit Hemnet och Blocket bostad efter dina favoriter. Jag undrar – av ren nyfikenhet – vad är du på jakt efter? Tror du att du kommer att hitta det du söker? Och var letar du? Vad har du för kriterier liksom? Hur tänker du kring torp? Dela eller ha själva?
Tack för en inspirerande blogg!
/Åsa.
A: Hej Åsa och vilket pepp att ha en torpar-kompis som älskar att vältra sig i stugor precis lika mycket som jag! Hurra! Nu reloadar jag alla bostadssajter varendaste dag, sonderar torp-terrängen och bara väntar på att de ska översvämmas med söta, små torp att fylla dagdrömmarna med. Så snart kan du (förhoppningsvis) njuta av fler torpar-inlägg.

Jag längtar jag ständigt ut på landet, och med en bebis i magen blir längtan efter gröngräs och lunch i syrénbersån än mer lockande. Att få hitta en oas som inte nödvändigtvis är fylld med folk (även om jag älskar fölket i Kransen).
Som den lantis jag är känns det dessutom viktigt att barnet i magen får lära sig att ha lite skit under naglarna från tidig ålder. Trädgårdsland, vild trädgård och massor av projekt är med andra ord ett måste för moi.

Sedan jag var sju äpplen hög så har jag drömt om ett alldeles speciellt hus, ett stenkast från mina föräldrar. Varje kväll när jag ska sova så tänker jag på det där huset. Varendaste varenda kväll. Det är mitt happy place, en plats som jag ständigt återkommer till i mina dagdrömmar. Huset är obebott, men inte till salu. Än. Och kommer kanske aldrig bli, vad vet jag.
Så i väntan på just det där huset så försöker jag fylla drömmarna med faluröda torp, glasverandor, pärlspontskök, vildvuxna trädgårdar, spröjsade fönster, en fastutrappa, knarriga trägolv, sovrum med gamla tapeter och guldockramålade spegeldörrar.
Det är lite vad jag är på jakt efter, om jag nu aldrig kommer kunna förverkliga drömmen om mitt happy place. Helst skulle jag vilja ha ett stort hus där alla mina vänner får plats, men i takt med att allt fler vänner köper egna torp så krymper torpardrömmarna. Från sådana här kollektivhus-schabrak med fyrahundratvå handfat till små, små torp.

Gällande att dela att äga själv, så är jag ju något av en kollektivperson. Jag älskar tanken på att äga tillsammans, dela på jobb och umgås på lediga stunder. Att ha en plats att samlas kring, istället för att alla sitter i varsina små torp runt om i Sverige och undrar varför ingen kommer och hälsar på.
Ren geografiskt så lockar Gotland mest, men även Sörmland, Östergötland och Småland. Värmland lockar så klart också, men där finns det som sagt bara ett hus som finns på min näthinna. Där bor ju också mina föräldrar, i mitt älskade barndomshem, min oas, mitt stand-in-torp som jag lånar lite och försöker smyga in små projekt. Men mina föräldrar bor ju faktiskt där på heltid, så det blir inte så mycket att förverkliga egna drömmar, utan hjälpa till med deras visioner. Vilket så klart inte är fy skam.
Med tanke på att jag har mitt barndomshem kvar på landet och får utlopp för min aldrig sinande fixar-glädje när jag är i Värmland, så tar jag och John jakten efter ett torp med i sakta mak. Ju äldre mina föräldrar blir desto mer kommer jag dessutom vilja hjälpa dem med trädgården, underhåll av mitt barndomshem, beskärning av äppelträd och vardagsfix, så jag inte sitter med ett alldeles för stort torparprojekt på fel sidan landet medan de går på knäna. Så det är något jag också räknar med i torp-kalkylen.
Du hör ju Åsa, det vore ju optimalt att köpa det där huset ett stenkast från mina föräldrar. Då kan jag förverkliga mina egna drömmar, men ändå kunna vara en liten fixar-nisse när de behöver. Och dessutom skulle alla mina vänner få plats när de hälsade på …
Hoppas du hittar ditt drömtorp! Jag håller alla tummar och tår.
Stor kram emma

IMG_1833

Q: Hej Emma! Jag är liksom du gravid (barnet kommer till världen i april) och nu har jag en fråga till dig som du kanske kan svara på. Jag och min partner har börjat fundera vad vi ska göra i sommar, hur (och om) vi ska semestra och hur vi ska tänka kring ett nyfött barn. 
Du och John verkar alltid ha så mysiga somrar, så jag undrar helt enkelt vad ni har för planer. Inte så att jag ska copy/paste:a, men är mest nyfiken på hur ni tänker kring semester och barn?
Ps. Ska bli så kul att följa er och det nya lilla livet, särskilt eftersom vi kommer ha ett barn strax efter er. 
Kram Anna-Karin
A: Hej Anna-Karin och stort grattis! Och vad roligt att ni också ska få en vårknodd. Ja, om det är något jag tänker på så är det sommaren. Ett alldeles ypperligt sätt att förtränga tråkigare saker har jag märkt. Jag och John har lite lösa planer och en spikad resa, med insikten att det kan gå helt åt pipsvängen. Men vi ställer in oss på våra planer fungerar något sånär, mest för att vi älskar att dagdrömma. Gotland står så klart på menyn, som alltid. I maj ska vi – om bebisen samtycker – åka ner till våra kompisar i Göteborg (ser så sjukt mycket fram emot detta), vi kanske hyr ett torp någonstans i Sverige och senare på sommaren blir det troligtvis en sväng till Värmland där en massa vänner (och katten Sockan) kommer att sammanstråla. Inte mindre än TRE av mina vänner från Värmland väntar barn just nu, så jag bara måste ju dit och spana in de nya liven. Plus hjälpa mor och far med ditten och datten (förra sommaren låg jag bara som ett kolli i hängmattan, så i år är jag taggad på att hugga i).
I oktober åker vi till (FANFAR) Frankrike! En hel drös med kompisar ballade ur en dag och råkade hyra ett hus söder om Paris, så då tar vi bebisen under armen och åker dit. Frankrike-resan är det enda som är spikat och allt annat är dagdrömmeri-stadie på. Vi tänker mycket Sverige, tåg och enkla häng. Inte så mycket stad, utan med vischan där man kan gå i nattlinne hela dagen om en så vill.
Lite så. Det blir en del korta resor och andra längre varianter, en mix helt enkelt.
Kram och stort lycka till
Emma

IMG_1465IMG_1738

IMG_9680

Q: Älskar din bikini, drömmen!! <3 var köpte du den?
Caroline
A: Hej Caroline! Nämen man tackar! Min bikini har jag köpt från Janna Drakeed. Vintagefabriken (som jag driver tillsammans med Volang-Linda och Vintageprylar-Lollo) sålde dessa förra året och jag kunde ju bara inte motstå denna goding. De var mäkta populära kan jag lova. Tyvärr produceras inte denna modell just denna säsong (men vi hoppas innerligt att de kommer in igen, för de är verkligen helt underbara), men såg att Janna har några bikinis kvar i sin Etsy-shop. Så skynda fynda! Du kommer inte bli besviken kan jag säga.
Den prickiga toppen som jag bär på bilden nedan kommer från Forever21, och hör alltså inte till bikinin. Men det är ju det fina med just bikinis: de går att mixa och matcha i all oändlighet.
Kram emma

IMG_2643

vintage_möhippa_7041_2Foto: Isabelle Pedersen

 Q: Hej Emma
Vilket underbart hoppingivande ock fargsprakande inlagg! Tackar tackar for det :) Gar det for sej att fraga om var du fick tag I den fina kameran?
Nina
A: Självklart går det alldeles utmärkt! Den gröna kameran är en Diana-kamera.
Kram emma

IMG_9270

Q: Hej Emma!
Jag behöver hjälp!
Det började att jag och min bästa barndomsvän var så glada för vi båda försökte bli gravida. Vi var så lyckliga att vi äntligen skulle få gå rundor på stan och vagga rundor med våra stora magar tillsammans (en barndomsdröm vi hade).
Jag blev gravid väldigt snabbt men inte hon. Nu har vår flicka kommit till världen och min vän försöker fortfarande. Jag är så lycklig över vår dotter men så otroligt ledsen för min väninna. Jag försöker allt vad jag kan att stötta henne men jag vet inte riktigt vad jag kan göra eller säga. Det plågar mig verkligen att se henne så ledsen och det kommer tårar när hon smsar att hennes mens återigen har kommit.
Hur ska jag ”hjälpa” henne?
Vad hade du gjort?
Väldigt tacksam för svar!
Kram
A: Åh, alltså jag lider så ofantligt mycket med er. Båda två. Det finns inget jobbigare att inte kunna påverka den där gravidmagen. Åt båda håll. Jag blev gravid (första gången (som slutade i missfall)) när en nära vän hade försökt bli gravid under en längre tid (längre än mig). Och som jag skämdes. Samtidigt som jag ju så klart var glad över att ett liv växte därinne. Men det var så dubbelt. Hela upplevelsen var dubbel. Och enormt jobbig. Jag önskade så att hon skulle ha den där graviditeten, inte jag. För jag tyckte någonstans att hon var mer “värd” den än jag. Låter knäppt, men älskar man en vän så gör man. Men det går å andra sidan inte att påverka naturen.

Sedan har jag ju varit på andra sidan, när andra har varit gravida och jag mer än allt ville bli gravid. Och det är banne mig inte heller lätt. Det finns också en skam där. Att glädjas något enormt åt någon annans lycka, och samtidigt önska att man själv var i samma sits. Vara avundsjuk på det som man inte har, och så klart, samtidigt skämmas över att man är just avundsjuk.
Mitt enda tips är att vara där för henne, peppa på allt möjligt, inte vältra sig så mycket i barngrejen (även om det är svårt när man är mitt uppe i det) och kanske göra något HELT icke-barnrelaterat. För är man inne i den där längtan-efter-barn-tunneln så är det svårt att se något annat. Det är bara det som gäller. Och då kan det vara skönt att få ta semester från de tankarna. Förstå att det finns andra saker som är värda något, att det finns andra saker att leva för och att barn inte är allt. För det gör inte saken bättre att fylla tunnelseendet med ÄNNU mer barn – det ska gudarna veta. Det är enormt viktigt att känna att man har ett värde – även utan barn. Jag minns att en bekant sa till mig och John “det ska bli så roligt när ni får barn, för då kommer vi ha så mycket att prata om”, “då kan vi göra ditten och datten” och “tänk när ni också får barn, DÅ … “. Vi som försökte så innerligt blev så himla ledsna. Som att vi inte hade något värde utan den gyllne guldbiljetten. Att livet skulle börja först när vi hade ett barn. Vi som EGENTLIGEN älskade vårt liv.
De där kommentarerna gjorde bara stressen ännu mer påtaglig. Och ångesten över att det inte fungerade. Och stress och ångest hjälper liksom inte direkt till när det ska göras barn om en säger så.
Kommentarerna var så klart inte illa menade, säkert sådant som bara slank ur i någon form av felriktat pepp om att få dela en erfarenhet, men man får komma i håg att man är så otroligt hudlös när man försöker bli gravida. Det är som att man vänder ut och in på varenda del av sig, så en får vara lite försiktig. Och peppa en hel massa på andra saker. Det är så viktigt. För det kan ju faktiskt vara så att någon av ens vänner varken kan eller vill ha barn. Och ett barn kan inte vara en inträdesbiljett till något. Det måste vara en bonus. En vän är lika mycket värd med eller utan barn, och det går inte att säga för många gånger.

För din del måste du så klart kunna vältra dig i det nya, lilla livet och jag tror någonstans att din väninna inte vill gå minste om det heller. Men med måtta. Tar hon avstånd under en period, ta det inte personligt (och inte heller som ett tecken på att hon inte tycker om ditt barn), utan det kan bara vara ett sätt att skapa ett lufthål för att kunna andas.
Rent krasst finns det ju ingenting du kan göra, annat än att finnas där. Ge kärlek och bomull. Och berätta för henne en gång för mycket att hon är viktig för dig. Precis som hon är. Just den där omhuldande kärleken kan man inte få för mycket av. Särskilt inte när man är hudlös.
Det är viktigt att bli sedd, lyssnad på och även att få tillåtelse att vara ledsen. Trots att tanken är så enormt fin när folk säger att “om ett år är du gravid, var så säker”, så kan det kännas som att sorgen att inte vara gravid NU viftas bort. Att man inte blir förstådd, vilket är enormt frustrerande. För känslan är ju så otroligt närvarande. Så mitt hundraelfte tips är att lyssna. Även om det är svårt att inte komma med en gnista hopp när man så gärna vill hjälpa till.

En viktig aspekt i gravidtetsfrågan är ju att det TAR TID. Jag blev själv chockad över hur svårt det var. Hela mitt liv har jag nojat över att bli gravid och tagit alldeles för många dagen-efter-piller eftersom samhällets utgångspunkt är att det är så himla lätt att bli gravid.  Sexualkunskapen prejar huvudet fullt med hur man skyddar sig mot detta nästan virusliknande och det ska preventivmedla sig hit och dit. Med den utgångspunkten kan det vara lätt att tro att man ska bli gravid på fem röda, men det är ju långt ifrån alla som blir det. Tvärtom, det tar månader och ibland år.
Det som jag tycker är häftigt, och som jag skrev om i det här inlägget, är att man aldrig vet vad som lurar runt knuten. Även om allt känns nattsvart, hoppet är borta och det är svårt att få luft i tunnelseendet, så har man inte en aning om vad som väntar.
Jag tycker heller inte att man ska vara rädd att ta emot professionell hjälp. Det är inte meningen att man ska klara allt själv här i världen. Långt ifrån.
Bara att gå och prata med någon kan göra under, eller att pröva IVF (har HUR många vänner som helst som genomgått IVF-behandlingar).
Jag och John började ju gå en utredning, och jag tror att mentalt – att förflytta sig framåt från att ha stått och stampat under månader – är det guld värt.
Lycka till och hoppas innerligt att ni kan vara ett stöd gentemot varandra, att din kompis kommer ur tunnelseendet (bara för en dag kan räcka långt) och att ni tar hand om varandra.
Stor kram emma

IMG_43263

Q: Hej! Jag har läst din blogg alldeles för länge nu utan att ge mig till känna. Tack snälla för en världsfin blogg som jag kan drömma mig bort i.
Jag har faktiskt en undran som jag aldrig fått riktigt svar på. Jag vill så himla gärna kunna göra flotta vintagefrisyrer med fina lockar, kringlor, rullar och så vidare. Jag har, och älskar, er bok! MEN jag har av naturen tunt hår. Mamma och någon snäll frisör har kallat det ett ”fint” hår. Har du tips på frisyrer, eller är det bara att ge upp?
Lycka till med bäbis, jobb och allt! Kram

A: Naaaaj, ge inte upp! Det finns massor av tips för att hjälpa håret på traven. En grundregel när det kommer till vintagefrisyrer är att inte ha nytvättat hår, eftersom det då är lite för fint. Extra viktigt för dig som redan har fint hår från början. Själv har jag naturligt spikrakt och fullkomligt ostyrigt hår, men med blonderingen har håret blivit strävt och lättjobbat. Lägg till mousse och värmeskydd i blött hår och håret är preppat för frisyr!
Självklart ska du inte behöva blondera håret för att få styr på det, men du kan eftersträva den behandlade känslan genom att till exempel använda torrschampoo.
Det ger håret volym och den där behandlade känslan som är optimal för just vintagefrisyrer. Annan typ av stadga fungerar så klart också.

Sedan tycker jag att du ska boka in ett besök hos Sarah Wing, Retroella, som är expert på hår och vintagefrisyrer. Hon sitter inne på år av kunskap och kan guida dig till vad som passar just ditt hår. För när allt kommer omkring så är ditt hår unikt, så det som passar någon utmärkt, behöver inte fungera för dig (hur smott det än hade varit).
Ps. tack för allt fint pepp.

Stort lycka till!
Kram emma

 

 

Loading Likes...

10 saker jag drömmer om just nu

1. Drömhuset. Ett hus utanför stan, med friskt luft och med en lummig trädgård. Jag vill ju bo i Midsommarkransen, men lantisen i mig drömmer om ett gammalt hus i sekelskiftesstil, med vacker veranda, snickerier och underbara detaljer. Eller kanske ett torp.

IMG_5863

2. Att hitta ett nytt, kärleksfullt hem åt katten Sockan. Det smärtar så grövligt mycket, men han mår verkligen som en prins bland ängar och syrénbuskar. Inte i en lägenhet på 60 kvadrat.

lillelovaknits
3.  Söta barnkläder till skrutten som ligger i min mage. Helst begagnade så klart, alternativt av så bra kvalitet att de håller i tre generationer. Eller mer.
4. En mer miljösmart politik. Det är helt sinnessjukt att pengar i plånboken går före miljön, för om vi inte har någon värld att leva i så kommer ändå inte pengar betyda något.
5. Tracks i P3 (med Kaj Kindvall). Jag saknar Tracks, Kajs röst och att få en eftermiddag av uppdatering. Alltså, jag saknar!
6. Medmänskligare värld. Jag drömmer om att världen blir varmare och mer medmänskligt. Jag är så trött på människor som sätter armbågar rakt i gravidmagen bara för att kunna tränga sig fram i folkmassan på tunnelbanan. Omtanken om andra kan mätas lika lång som snoppen på amöba – om det så handlar om stressade armbågar i trängseln eller om att ge andra utsätta, krigsdrabbade människor hjälp i vårt rika, vackra och trygga land. Jag drömmer om ett Sverige där pengar och tid inte styr våra hjärnor och handlingar, utan omtanken om våra medmänniskor.
7. Det blodröda fältet. Gah! Förkyld och sängliggande som jag är har jag sträckkollat igenom alla TV-serier. Högst på min lista ligger kostymdramat “Det blodröda fältet”. Nu måste jag vänta en hel vecka på att nästa avsnitt ska läggas upp på SVTplay.se. När SVT ändå är i gång får de gärna slänga upp fler historiska dokumentärer och “Året var …”. Nu har jag nämligen sett allt om Andra världskriget, spännande tidsdokument och historiska personporträtt, och är hungrig på mer.
8. Hej livet. Mest av allt så drömmer jag om att mitt illamående ska gå över. Morgonillamående är ett skämt, jag är illamående dygnet runt, och efter de där värsta illamående-attackerna blir jag så matt att jag måste sova i tolv timmar i sträck (därav lite dålig blogguppdatering vissa dagar). En positiv sak är så klart att det är svårt att missa att jag är gravid. Inget snack om saken (särskilt inte efter att jag och John var på ultraljud i måndags och såg en sprattlande sparvel som är beräknad till – TADAAA – Internationella kvinnodagen den 8 mars (något som jag kan ha skrikit till barnmorskan i ett peppat lyckorus). Lång parentes).
Men jag kan ändå inte sluta drömma om att må lite bättre, bli sugen på mat (pizza och granny smith-äpplen är det enda jag kan tänka mig att äta) och kunna dricka kaffe igen (blir illamående av blotta doften).
IMG_0687-Recovered IMG_0741

9.  Hösten i Värmland. Snart ska potatisen opp ur trädgårdslandet hemma i Värmland och då åker jag hem, hjälper till att få upp knölarna och får riktigt mycket skit under naglarna. Det blir grejer det.

10. Pennkjolar. Jag erkänner, jag har haft samma outfit på mig sedan i fyra dagar nu, jag blir nämligen så rysligt illamående när kläderna sitter åt. Nu drömmer jag om att sy pennkjolar i alla höstens kulörter, gärna sådana som jag kan ha även efter graviditeten och (så klart) helst av begagnade tyger. Ska bara leta lite tyger, sedan börjar operation pennkjol!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny