Måndag morgon och första veckan på länge som inte är fullständigt kaos. Så skönt.
Det här med att gå igång, engagera sig och liksom inte KUNNA låta bli att peppa igång på nya projekt, det är lite av mitt DNA. Mitt gött. Tillika min värsta last. För vips, så sitter jag där och undrar vilken ordning jag ska göra allt.
Förra veckan var lite för fullmatad. Förutom att en arborist tog ner ett gäng träd på tomten (och sådant vill en ju föreviga), så behövde vi dra gran- och tallris för att underlätta det framtida sågandet. Samtidigt skulle jag ha en massa möten, spela in podd, vevade igång ideella projekt, delta i samverkansmöte med andra klimat- och miljöorganisationer, och sedan kunde jag så klart inte hålla mig borta från att besvara på kommentarer i olika forum angående flygplatsen i Karlstad.
Denna däremot. Aaaah. Ser fram emot att jobba i kapp, spela in podd, göra intervjuer till podden, plåta av vårt hem, berätta mer om byggprojektet och få lite perspektiv.
Sätta några frön, fira att mamma och pappa får sin andra dos vaccin (sedan väntar bara tio ynka dagar innan vi kan vara lite mer närvarande och njuta av allt som vi har framför oss.
Apropå det hittade jag en massa bilder från Värmland i sommarskrud.
Detta är vad som väntar.
Plocka hallon som mellis och ta upp rabarber för att ta ett surt bett.
Mamma och pappas trädgård, som är full av frukt, bär och blommor.
Och här bo vi ju nu. Inte i huset så klart, utan i garaget (eller verkstan) intill. Men detta kommer vara vår vardag. BÖL!
Värmlandstropikerna! Det är så fuktigt här på sommaren, till skillnad från Gotland.
Värmland är ju ett av de landskap som kommer bli blötare i och med klimatförändringarna, på gott och ont.
Ser fram emot att ta fram alla grejer från torpet. Ställa krukor på tomten, odla lite smått intill bygget och hjälpa mamma i trädgården. Min moster – hönsexperten – frågade häromdagen om vi var intresserade av kycklingar till våren. Eh. Ja. Så i vår blir det hönshus-bygge. Förmodligen ett temporärt hem för höns, men ändå!
Längtar efter att plocka ut alla trädgårdsmöbler som stuvats in på sina håll.
Och nu ska ni få veta något fint.
Det här växthuset i plast står på vår tomt och huserar en gigantisk vinranka. Den står på den vackraste platsen, under en syrén. Planen är att montera ner växthuset, eftersom vi så småningom ska bygga ett stort växthus av gamla fönster som vi har samlat. Det här växthuset ska istället få flytta till barnens förskola, där barnen ska få odla loss. Så glad över det!
Sommar för mig betyder odling, prunk och att försiktigt kila in sig i naturen. Inte härska över den och försöka fajtas mot den.
Sommar är så klart också: svalkande dopp, cykla på dammiga grusvägar och äta middagar i solnedgången.
Och så – kanske det bästa och mysigaste – sommarregn!
När det öser ner är det som att fylla förråden, för en vet ju inte när regnet kommer igen.
Vatten är en resurs, en lyxvara, en nödvändighet.
En bristvara och krut för konflikt på vissa ställen. En vardags-vanlis-grej på andra ställen. Som här i Sverige, där vi på många platser tar tillgången till vatten för given. “En resurs som aldrig sinar”. Vi slösar rätt rejält. Tar mångalånga duschar, fyller våra pooler (och fyller om dem när vattnet fått för mycket bös i sig), spolväntar på det kalla vattnet när det ska drickas vatten och vi vattnar våra gräsmattor för att de ska bli gröna och sköna,. Inte för att äta dem, eller för att ge mat åt insekter. Normen säger kortklippta, gröna, välvattnade gräsmattor. Vi till och med spolar ner vårt kiss med dricksvatten. Trots att vi matas med information om att grundvattennivåerna ständigt är låga.
Vatten är något vi ska värna om, snåla med och ta vara på. Så det räcker till alla.
Och i samarbete med Granngården ska jag visa hur jag sparar vatten i min trädgård, på ett resurseffektivt sätt.
Inga nya prylar inhandlades till detta samarbete, utan allt som syns här var ting jag haft i många år, som regntunna, juteväv, fodersäck, rep, slang, droppslang och vattenkanna som inhandlats på Granngården för länge sedan – och som håller än.
Det enda som är nytt är ett munstycke till en kran. Allt går att få tag i begagnat om en så vill.
På Gotland råder det ständig vattenbrist, och därmed också bevattningsförbud. Grundvattennivåerna är låga och att spara på vatten är kutym.
Älskar en trädgård och odling som jag så gäller det att vara kreativ för att få vattnet att räcka om det råkar bli långvarig torka, annars måste en välja vad vattnet ska räcka till. För det är inte bara att plugga i slangen i kranen så att säga. Att spara vatten har blivit lite av en sport, och en känner sig rik när en har regntunnorna fulla till brädden. Tar vattnet slut, så tar det slut.
Allt som allt har jag fyra regntunnor i trädgården.
Två begagnade vintunnor (som ej var billiga), en regntunna i plast som förmodligen följde med torpet och ytterligare en från Granngården som har många år på nacken.
Det är ju ganska lätt att få tag i billiga, begagnade regntunnor, men de är inte alltid så värst … vackra. De kan ha allsköns flashiga färger. Regntunnorna ska ju först och främst fylla en funktion (så klart), men det skadar ju inte att de smälter in i trädgården. Hittar en mindre vackra tunnor som fungerar för ändamålet kan en ju faktiskt snygg-ifiera dem så de smälter in i trädgården lite mer. Och så klart uppdatera den regntunna en har hemma, istället för att köpa en ny.
Jag ska visa hur med ett enkelt DIY!
Här har vi två, gamla regntunnor i plast. Förvisso gröna, så de smälter in i naturens grönska.
Men vad sägs om det här:
Här testade jag att ge regntunnorna ny känsla med hjälp av en gammal fodersäck, rep och och spillvirke från boden. Inget nytt inhandlades för detta DIY, utan allt är återbruk.
Den höga tunnan har jag klätt i fodersäcken (som jag fick sprätta upp lite för att tunnan skulle få plats).
Säcken hålls uppe genom att jag vikt ner kanten i tunnan och också fäst med ett gammalt rep. Ett så kallat fem-minuters-DIY.
Minus locket som jag gjorde av en gammal träskiva, och pja, det tog väl kanske en kvart att såga till med cirkelsåg (rekommenderar dock figursåg, men den var tydligen i stan!) och borra upp ett lagom stort hål i den.
Den andra regntunnan byggde jag ett skal till med hjälp av spillvirke från boden. Plankorna sågade jag till på en höft och fäste med spikband på baksidan. Gick snabbt och så fick jag effekten av en regntunna i trä, men för inga pengar alls.
När jag rensade boden hittade jag gammal juteväv, så jag testade att klä in tunnan i det också. Bara att vira runt, och om en vill: tråckla fast för att snäva åt. Och så klart: rep runt, som fungerar som ett skärp.
Andra sätt att ge den viktiga regntunnan lite med autentiskt utseende är ju att klä den i hönsnät och helt sonika låta växtlighet omsluta regntunnan. Detta ska jag LÄTT testa, men det får bli i nästa trädgård.
Vilken tunna gillade du bäst?
Förutom regntunnor då? Hur kan en förenkla sparandet av regnvatten?
Det första vi gjorde när vi flyttade in i torpet var att sätta upp hängrännor, så huset skulle må bra, men också för att kunna ta hand om allt regnvatten. Ett av de bästa beslut vi fattade var att ha utkastare på stuprören. Vi har en utkastare, men skulle lätt rekommendera flera stycken. Utkastaren sitter på lagom höjd så att en kan ha en regntunna under.
Vi har löst det så att vi har en lite högre regntunna på lut, direkt under utkastaren, och en lägre tunna bredvid. När första regntunnan är full, så rinner det över i den lägre. Inget aktivt val vi gjorde, utan upptäckte att det fungerade efter en regnskur.
Vid varje husknut står dessutom regntunnor, hinkar, vattenkannor och loppisfyndade mjölkkannor som fungerar som reservbehållare om det blir störtskur. Alla försedda med lock så inget barn råkar ramla i.
Min senaste lösning för att ta hand om regnvattnet kommer här!
Och till detta behöver en:
– droppslang (gammal goding från Granngården)
– munstycke med slangklämma
– kran till regntunna (följer ofta med regntunnor)
Monterade kranen på regntunnan, fäste munstycket och kopplade på en slang som jag ledde …
… till tomatodlingen, där jag kopplade in droppslangen. Istället för att gå med vattenkannor, så kan denna lösning ticka på så länge regnvattnet räcker. Och har en många tunnor som är sammanlänkande kan en dra på semester.
Förutom lösningarna jag berättat om här i inlägget, så sparar vi vatten så här på torpet:
Bada badkar: Istället för att ta en dusch (överskattat sommartid), så fyller vi upp badkaret i trädgården med vatten. En bit tvagning, fast utan tvål då. När det badats klart används vattnet till odlingarna.
Liten vattenberedare. Vi har en liten vattenberedare, så duscharna blir automatiskt korta om de måste göras. Samt har så klart resurseffektivt duschmunstycke.
Kokvatten. Allt vatten från potatiskok och skrubba-potatis-vatten, tas om hand i vattenbehållare i köket. Blir många skvättar till slut.
Leftovers. Helt galet vad många halvdruckna vattenglas som står lite var stans på sommaren. Istället för att hälla ut dem i vasken åker de i en liten mjölkkanna som står på diskbänken i köket. Många bäcker små och så vidare.
Utekiss! Är det sommar så är det. Och så är det ju bästa gödningen för växterna också! Win!
Här står jag med höstens bästa fynd i Maria Soxbos trädgård på Gotland.
Maria hade dagarna innan lagt upp en vindruvs-bild på Instagram där hon undrade vad hon skulle göra med alla vindruvor som hon hade i sin gotländska trädgård. Jag skrev givetvis “GE TILL MIG”. Maria svarade att hon bara plockat hälften av alla vindruvor på sin vinranka (hon kunde omöjligt ta hand om allt! Förstå mängderna!), och att jag kunde plocka resten om jag ville.
OM JAG VILLE!?
Jag och mitt lilla gäng pep till Marias trädgård med elbilen, smög in (lite konstig feeling att gå in i någons trädgård när de inte är där, hahaha) och plockade loss.
Det syns inte på bilden, men det fanns HUR MYCKET vindruvor som helst!
Fångst.
En betydande del av allt åt barnen glatt upp – det var världens fest för dem! Vi som aldrig köper importerad frukt, pga sådana jäkla PK-ryttare, hahaha.
Och det här fick vi med hem!
Tänk om vi kunde ha svenskodlade, ekologiska vindruvor – från folks privata trädgårdar – i handeln. Vore det inte fantastiskt så säg?
Trädgården och naturen prunkar (finally, efter regnet!) och det gallras rödbetor och plockas salmbär, plommon och lavendel. Och snart äpplen och päron.
Planen är ta hand om så mycket som möjligt, kapsla in det och öppna upp alla smaker i höst och vinter – när en saknar dem som allra mest. Det ska bli marmelad, kompott, lemonad, paj och allt jag kan komma på.
Lavendel har vi mycket av på torpet, eftersom det är tål torkan så bra. Och en bara älskar ju lavendel. Dels i små påsar att låta torka och ha i klädskåp eller till egengjorda handskrubben men just nu använder jag lavendel till kvällens drinkar. Jojomänsan! I kväll får vi besök och då lyxar vi med drinkar!
Då blir det middag i bussen – kalla sommarkvällars räddning. Innan middagen bjuds det rödbetsrosa lavendeldrinkar med Ekobryggeriets tonic av granskott eller rabarber utanför vår rosa buss. Lite sött klickar jag i med hjälp av en bigarråmarmelad som jag gjorde för två veckor sedan. Eller så skippar en sött om en gillar en mer sträv smak.
Det är så spännande att testa sig fram bland trädgårdens smaker. Har en ingen trädgård men väl en sodastream, så kan en slå till på endast koncentrat från Ekobryggeriet. Bra grej! Själv tänkte jag testa på att plocka egna granskott nästa år, och även ta hand om rabarbern lite tidigare.
Vinterstormen hade inte bara tagit drivhusskåp och takplattor från torpet. De hade också dragit med sig vidjorna som jag för ett par år sedan satte här. Jaja, de kanske inte var i sin bästa konstruktion och de såg ganska så sorgliga ut.
För att få lite bastantare variant (som tål rejält med tyngd) så har vi börjat byta ut de trasiga vidjorna mot armeringsnät. Armeringsnätet har John kapat med en bultsax, och så har vi stagat upp bågen med hjälp av armeringsjärn som vi hittade inne i boden (som följde med huset).
Så nu ska det växa humle, klematis, kaprifol och annat som skuggar en plats i trädgården, och som samtidigt är smarrigt för bin och humlor.
Nyfikna på att se det färdiga resultatet?
I dag kom det äntligen. Regnet och åskan efter dagar av tryckande värme. Inte en dag för sent för trädgården har börjat fnasa under fötterna och trädgården har gått från grön till gul.
Vid grusgången – där det är skugga – prunkar det fortfarande av kattmynta och prästkragar. Är besatt av sådana där böljande blommor som liksom tar över allt.
Apprå på det så tänkte jag göra blomsteräng på den där gräsplätten till höger. Såg en så himla bra story hos Hanna Wendelbo om hur en snabbt och enkelt anlägger en rabatt med hjälp av wellpapp, bös och jord. Måste göra! Du kan se hela storyn här.
Sen. Just nu håller jag på med tusen olika projekt. Ett mer tidskrävande än de andra.
Vill ni se vad jag pysslar med?
Gah, det är så varmt på torpet, och inte en regndroppe i sikte. Så vi spenderar dagarna i skuggan, speciellt här.
Alldeles intill husvagnen har jag ställt upp en tältsäng som stått inne i bussen.
När det är som varmast lägger vi oss här hela drösen, läser böcker och tittar på molnen och svalorna ovanför oss. Eller leker kontor med alla loppisfyndade telefoner.
Om det har växt medan vi varit borta? Eh. Ja.
Det vajar skyhögt gräs över hela trädgården och bortom ängen, och ogräset frodas. Förhoppningsvis odlingarna också, men det är lite svårt att utröna vad som är vad vid första anblick. Vår snälla granne har klippt av en plätt på vår mark med sin traktor, så vi kan komma in till torpet. Så himla snällt. Men resten av trädgården är inbäddad i ganska otillgänglig grönska.
Jag älskar ängskänlsan, det vilda och det vajande gräset, men där kidsen leker och vid trädgårdsmöblerna tar vi ner lite så inte det blir full blown fästingparadis. Lex: Borrelia-härjet i höstas.
Kommer spara små plättar, som vallmorabatten och de förrymda blåklintarna. Resten tar vi av med lie och använder som täckmaterial i trädgårdslandet. Det blir prima för att styra ogräset och hålla kvar fukten.
Ser ni trädgårdslandet? Hahaha, det är SÅÅÅ mycket ogräs. Så nu har vi att göra.
Ser så frodigt ut, men här ska jag gå loss nu.
Och tja, här är gräset över metern. Njuter av vyn, snart är det mesta väck. Tyvärr, fast ändå inte.
Ä N T L I G E N är jag här. Jag är i mål.
Den här jädra våren alltså, den är till ända. Den har varit fantastisk kul och så jädra fin på många vis, men rätt så utmanande. Lugnt sagt. Förutom bokproduktionen som liksom malt i ryggmärgen hela tiden, så har jobb gått åt fanders, jag har varit lite framtidsförvirrad, 30 timmar investerade illustrationstimmar har poffat upp i rök (illustrationerna ratades av kunden som i stort sett tog mina idéer och gjorde en egen variant, lite surt) och stressnivån har stundvis varit för hög. Behållningen? Dels jobbet med boken som varit så kul, att få jobba med Maria och Johanna, att dra igång de SVINROLIGA, viktiga och spännande projektet #klimatfrukost. Men framför allt: Vetskapen om att jag ska åka hit den 12 juni och pö om pö tagga ner.
Ah.
På måndag skickas boken på tryck, och de närmsta veckorna blir det mest kvällsjobb. Inget jag lider av, jag gillar det big time.
Dagarna ska jag spendera här, på Gotland. Påta i trädgården, dra i gång projekt, leka med kidsen och kanske göra en och annan utflykt.
I juli ska jag försöka vara ledig, ja, förutom från bloggen. Och just ja, jag ska vara med på en hel massa seminarier under Almedalsveckan och snacka klimat. Så taggad!
Men sakta men säkert ska jag lunka in i sommartakten.
Medan vi varit borta så har det växt så det knakar! Vi har att ogräsgöra om en säger, hehehe.
Perennrabatten prunkar för fullt, och till höger i bild är en liten äng.
Undrar just vad vi ska göra med den? Kanske odla lite blommor som bin och humlor tycker om?
Knappt så en ser pallkragarna!
Imorgon åker lien fram kan jag säga. Mycket äng blir kvar, men där vi är ska vi ta ner gräset lite så vi slipper fästingar.
Och så får vi täckmaterial till trädgårdslandet i samma veva.
Så här såg det ut för prick en timme sedan. När John nattade härj-barn och jag saktade ner mig själv ett hekto.
Det har minst sagt varit livliga 24 timmar. Städa ur lägenheten i Midsommarkransen och göra den fin för sommarens uthyrning, packa ihop allt bör inför veckor av ledigt, hämta bilen (som vi så snällt får hyra av ett par kompisar som inte använder den under sommaren) och jonglera kids som kanske inte tar det här med omställning till nytt plejs så där supertopp. Och så vår vattenpump som gett opp, med noll vatten som resultat.
Men nu så. Nu sover ungarna, ny vattenpump är installerad (tack världens bästa granne Matte som all hjälp) och vi är här <3
Och imorgon hoppas jag att stormen lagt sig så att en kan hänga här på kvällskvisten. Eller vänta, var det imorgon det skulle bli åska och regn? Åh, då ska jag dingla i hängmattan i rosa bussen ju!
Och så ska jag lyssna på poddar och rensa ogräs. Nu får mitt tonårs-jag hålla för öronen: Fasen vad jag längtar efter att rensa ogräs! Kliar i fingrarna.
Precis när häggen slagit ut på torpet, ja, då var det dags att åka hem. Fail.
Men nu är jag tillbaka i stan, och håller just precis nu på att tömma min dator. För ja, jag hade tänkt att blogga skiten ur torpet, trädgården och alla projekt. Så blev det inte. Min dator strulade något enormt vilket gjorde att det tog typ en timme att redigera EN bild. Gah. Därav några få futtiga inlägg. Men kameran gick varm vill jag lova!
Så en hel drös med torparinlägg kommer i takt med att datorn jobbar snabbare.
