Ett novembervackert Skansen

För att fira vabbavslut och frihet drog jag med hela min lilla familj till Skansen i helgen. Aldrig har grå november varit så mysig och stämningsfull. Det är inte så mycket folk, utan en kan klappra kullerstensgatorna fram, kika in i husen och köpa nybakt bröd från bageriet i lugn och ro.

Och slippa oroa sig för bilar. Skansen blir liksom en frihetszon i stan. Där en slipper höra sitt egen, trägna tjat, hjärtklappningen av att det är tusen miljoner bilar som vill fram först och en ska ha koll på barnen som springer åt olika håll. Det här var också första gången vi var här, som jag och John flanerade runt i goda ro utan att behöva övervaka barnen varenda sekund.

De sprang in i gränder, knackade på dörrar, letade höns och spännande vrår. De var så mycket BARN om ni förstår vad jag menar.

Det finns alltid nya, gamla hus att undersöka. Som det här som jag gått förbi flera gånger, men liksom aldrig förstått storheten i. Prick ett sådant här skulle jag vilja bygga någon gång i framtiden. Som ett tinyhouse.

Tittade ut över Stockholm.

Och jäktade efter vilda barn.

John <3

Och det här är ju så fint. Här har en korsat stan för att upptäcka Skansen, och så vill ingen mest av allt sitta vid en pöl och plaska i en halv evighet. Så avundsjuk som barn! Att de finner så mycket tillfredsställelses i ett plask.

Vi käkade lunch på Gubbhyllan, ugnspannkaka och rotsellerisoppa, och Majken hittade ett pysselrum där en kunde göra egna tändsticksaskar. Jag ska visa lite senare vad vi fick med oss hem. Emma Sundh så nöjd, så nöjd kan jag lova. Efter lunchen spelade vi lite bowling.

Helt klart min typ av bowling.

Gick till mitt favoritställe på Skansen.

Och den makalöst fina trädgården som omkapslad bland äppelträden.

Vi hann med ponnyridning, att bräktävla med fåren och att titta på ormarna. Jag vill ju inte föra över min ENORMA ormskräck på barnen så jag hojtar överdrivet förtjust när de föreslår att titta på just ormar.
Asch, kanske dags att försöka bli av med den där skräcken. Jag är ju trots allt lantis in heart.
Råttorna däremot. De gillar jag!

Loading Likes...

Djurgården, Rosendals trädgård och självplock

I onsdags var förskolan stängd för planering. Och stängd förskola betyder att hela familjen tar ledigt och drar på utflykt. Och icke-helge betyder inga köer, ingen trängsel, utan bara lugn och ro. Ja, förutom det här vi själva står för, hehehe.

Just den här onsdagen började med en båttur.
Vi tog djurgårdsfärjan i full pyjamas-mundering.
Orka vanligkläder när en är ledig liksom.

Efter båt tog vi spårvagnen, klev av vid Bellmansro och gick sista biten mot Rosendals trädgård.

På helgerna kryllar det av snofs här, men en vardag är temat mer pensionär. Det senare passar mig lite bättre tror jag.

Det började kurra i magen dirket en började läsa menyn på trädgårdscaféet, så vi slog oss ner i växthuset och åt sådan fantastiskt god mat.

Det här hörrni. Växthus! Varför byggs det inte fler växthus, som ett steg att få folk att umgås året runt? Som en del av stadsbilden? Fler växthus åt folket!

Medan vi väntade på maten sippade jag lite på de här två, kidsen sprang runt och tittade på fåglar och stökade runt.

Åt den godaste lunchen, med mitt bästa sällskap.

Efter maten gav vi oss ut i trädgården, lånade en sax och gick loss bland blommorna. Visst älskar en självplock? Eller alltså, JAG älskar självplock.

Hej livsmål.
Det gör så ont i mig, för jag vill just detta. Jag vill odla! Flytta ut på landet. Tyvärr har jag målat in mig i ett framtidshörn, hahaha. Jag ska skriva lite mer om det senare. Men jag har en 0 % vattentät framtidsplan, hahaha.

Min lilla hjälpreda. Eller who am I kidding. Jag var hennes hjälpreda. En mer bestämd dam för en leta efter.

Bodil valde blommor och klippte loss.

Jag fick truga för att att få igenom mina önskemål. Den här då?

Med gemensamma krafter fick vi ihop den här.

Tadaa!

Vår pyjamasklädde familjemedlem som kikar på blommorna.

Vi bestämde att nu var buketten klar och betalade.

Fin ju! Plus älskar att det är barnen som har bestämt. När jag bestämmer så blir det alltid lika samma.

Efter en tur på Nordiska museet, fika och lek i deras fina barnavdelning guppade vi hemåt med stöd-äpple i handen.
Så himla fin dag. Och SOM jag vill förverkliga min framtidsdröm nu.
Men kan inte. GAH!
Som sagt, mer om detta en annan dag <3

Loading Likes...

Utflykt till Ulriksdals slott

Hej sent på kvällen! Jag har precis kommit hem till Stockholm, pustar ut några ton och ska alldeles strax krypa till kojs. Men mitt i allt turbulent komma-hem så hittade jag ett par bilder från förra helgen och bara måste visa er.
Jag och min lilla familj stökar alltid runt i närmaste kvarteren, men just denna dag satte vi oss på pendeltåget och drog till Ulriksdals slott! Eller ja, vi skulle egentligen till Ulriksdals slottsträdgård som är så vacker, men det blev liksom en parantes mot slutet. Istället så la vi alla timmars krut på att kuska runt bland alla pampiga plejs runt slottet.

Gick tjugo varv här, och undrade varför vi inte hade gift oss här!?  Bland tusen syrener, knastrande grus krattat i fina rader och fasader i vackra nyanser.

Kutade runt i den sprakande naturen, bland åar och broar.

Hundkex och maskrosor. Och min unge som återanvände mina gamla diadem från tidigt 2010-tal.

När vi närmade oss slottet fick vi syn på en liten ö och gick dit.

Slog oss ner en liten stund.

Vissa mer än andra.

Kikade in genom fönstren till orangeriet. Och suktade efter att börja jobba åt WWF som liksom sitter här i krokarna.

Stadsbarn alltså! För dem är en trädgård utan bilar, men med blommor överallt, en exotisk upplevelse. Att få springa fritt!

Luktade på kastanj. Och dubbade just kastanj till mitt favoritträd.
Så jävluskt vackert.

Vi åt lunch i Ulriksdals slottsträdgård under härj och rullade därefter hemåt, mot pendeltåget, med vagnen full av sovande barn med trötta ben.

Så där ja, visste väl att det var något som saknades, hehehe.
Nu blir det go katt!
Sov gott!

Loading Likes...

Stockholm, Mariatorget och min bästa outfit (just nu)

Halloj och god morgon!
Kom hem från Köpenhamn i går kväll och är helt förvirrad. Tror att det är måndag trots att det är tisdag och förstår inte hur jag ska få rätsida på det hela.
I kameran ligger hundrasju bilder från Köpenhamn (förmodligen det tiobubbla) som väntar på att få dagens ljus. Kommer inom kort på bloggen, var så säker.
Men först några bilder från en lördag på Södermalm.
Just den här lördagen var Johns födelsedag. Dagen hade börjat med inte mindre än två överrasknings-ja-må-han-leva eftersom båda barnen ville vara med, men var lite osynkade i sömn. Efter frukost drog vi in till söder och Mariatorget.

Älskar Mariatorget, fontänen och lugnet där precis vid Hornsgatan. Människor som sitter på parkbänkar, språkar och läser tidningen. Vi tittade mest på drakarna i fontänen. 

Därefter gick vi uppåt, mot Mariaberget.

Och den här utsikten. Ganska flott, eller hur?

Fikade, titta och pekade ut mot båtar som skyfflade över människor från stadshuset, Riddarholmen till Södermalm.

Där, intill Stockholms mäktigaste vy, ligger Ivar Los park.

Ni vet en sådan där som jag gillar. Med småhus, hästar och inte så mycket standard 1A. Det här är LÄTT min nya favorit. 

Busfrön på äventyr. 

Gänget och Stockholm.

Vid lunchtid började barnen bli trötta så då tog vi en sväng med barnvagnen. De somnade och vi passade på att flanera runt lite bland de gamla gatorna.

Det här är för övrigt min favoritoutfit just nu. Blus från H&M, vintagekjol från Myrorna, gamla espadrillos och en stor korgväska. 

Skulle kunna tänka mig att glida omkring i den hela sommaren.

Sådant här blir jag genuint lycklig över att lägga ögonen på.

För att inte tala om saker som är inbäddade i syrénprunk. Vi letade oss in i Olle Adolphsons park som är en liten plätt full med blommor …

Med ganska bra utsikt om en säger så. 

Passade på att ta en bild på födelsedagsbarnet i födelsedagspresenten som han fått av mig och barnen, inköpt via Lemonlou. Ekologisk och smart, saker en gillar. 

Njöt i fulla drag …

Och vajade lite i vinden. 

Efter en liten promenad gick tillbaka mot Ivar Los park, mötte min syster som hade anslutit sig och …

… åt världsgod poké boll från A bowl

Barnen vaknade, lekte, inspekterade och sedan …

… Traskade vi hemåt i den varma eftermiddagssolen.  

Hem till innergården och utemiddag!

Loading Likes...

Skansen, björnar och en bit vår

Efter den där påskaftonen som jag gärna arkiverar så bestämde vi oss för att bege oss ut på utflykt. Tidigt i ottan började vi packa väskan med nöd-russin och andra survival-kit. Och så begav vi oss till Skansen genom ett påsk-folktomt Stockholm.
Vi var framme precis vid öppning och fick traska runt bland de gamla huset och ha de flesta ställen för oss själva. Så himla lyxigt!

Vi gick på upptäcksfärd och hittade …

… det här gänget. Tydligen Pettsons höns enligt Majken. 

Majken kutade i väg och vi andra hängde på. 

In i gränder jag aldrig sett förut, men som på något vis var väldigt bekanta. Känner ni igen?

Jo, här har det spelats in några scener från Fröken Frimans krig.

Mina små vildingar gick nyfiket runt och kände på dörrarna.

Och klättrade på varenda pryl.

Älskar för övrigt den här färgkombinationen. Basker från Vintagefabriken, halsduk från H&M, kappa och kjol från Beyond retro, strumpbyxor från Lindex och skor från Kavat.

Majken ser på utsikten! Längtar så till våren när den där vyn fylls med grönt.

Tittade på sälarna i bassängen. 

Det här med att följa efter i barnens fotspår. Älskar det! De kutade in på baksidan av järnhandeln och där fanns en bostad från 1930-talet som en kunde kika in i. 

Red lite dalahäst, kollade in katterna på Lill-Skansen, åt pannkakor och fick se …

.. björnarna! Höll på att tappa ner Bodils basker – rakt ner till Björnarna. Men min ninja-hand hann fånga den. Hade varit flott med baskerklädda björnar va?

Den här tittade rakt in i Bodils ögon och tyckte nog att hon såg ut som en lagom lunch.  Björnmamman (jag alltså) lyfte då upp Bodil och tassade tyst från glasväggen.
När klockan började närma sig lunch kilade vi ut från Skansen och pep över till …

Rosendal som ligger ett stenkast bort (från utgången vid vargarna). Här prunkade våren minsann!  Där mötte vi upp mina föräldrar som var i stan.

Så jädra vackert precis överallt. De hade ställt en massa enorma grenar i en lika enorm vas. Fångade den på bild, men min lins immade igen. När imman hade lagt sig satt det en massa folk precis där (som kanske inte vill synas här), så ni får använda er fantasi. 

Vi köpte lunch och smaskade i oss medan barnen sov i vagnen. 

När de vaknade vankades det fika och …

… spex-morfar!

Vilade ögonen på massa vårknoppande liljor …

Och spröda blommor. 

Sedan tog vi spåvagnen hem! Bästa dagen på länge!

Loading Likes...

Låååångfredag, sötaste lekparken och en ny klänning

Medan Stockholm ekade tomt, vägarna susade tyst och alla satt hemma med munnarna fulla av ägg pep vi in till Söder. Långfredag, ledigt och oceaner av tid.
Utflykter är mitt absolut bästa! Barnen tycker det är spännande, är uppslukade av nya vyer och jonglerandet blir enklare. Gladare barn ger mer harmoniska föräldrar, det är sedan gammalt.
Vi började med fika på Bysis och tog sedan 4:ans buss till Skanstull. En av stans finaste lekparker ligger ju där i krokarna – Bryggaretäppan – så vi drog dit. Igen.

Kidsen kutade runt, medan vi stod och babblade med några grannar som också hade bespetsats sig på Bryggaretäppan. På väg hemåt pep jag in på Stadsmissionen, sonderade terrängen och kom ut med den här: 

Ett stycke randig klänning. Jag har fortfarande inte hunnit prova den, men tänkte att ni kunde få se en bild imorgon. 

Brukar ju sällan bära rött, men denna kunde jag bara inte står emot.

Eftermiddagen gick snabbare snabbt. Nina och lilla Ossian kom förbi på ett härj, kidsen cyklade runt, runt (BÄSTA GREJEN MED NYA LÄGENHETEN!) och sedan kom Lisa och Per över på tacos. Men då hade jag lagt ifrån mig kameran och tagit lite ledigt. Ibland måste en ju göra det också.
Vad grodde ni på långfredagen?

Loading Likes...

Ses vi på Antikmässan i år?

emmasvintage i samarbete med Antikmässan

I dag är det exakt 33 dagar kvar tills vi får nycklarna till vår nya lägenhet. Lägg på en sisådär en 30 dagar och det blir det premiärtur till torpet för säsongen.
Och om 20 dagar (den 15-18 februari) fylls Stockholm med antikviteter, vintageprylar, retrogodingar, smycken och byggnadsvård …

Ni hör ju hur perfekt i tiden Antikmässan går av stapeln! Jag ska GIVETVIS dit (hallå, ALLT är ju till salu).
250 utställare och tusentals begagnade grejer – på ett som samma ställe. Nyp mig!

Dessutom kommer jag få en unik chans att kika på alla prylarna innan mässan öppnar (och ni kommer självklart att få följa med via Instagram, Insta stories och här på bloggen). Men lite jobbigt läge om drömprylen svischar förbi, right?

Så förboka din biljett nu vettja (billigare än att köpa på plats), så ses vi på mässan!

Själv ska jag leta rätt på fina lampor till nya lägenheten, en ljuskrona med prismor till middagsbordet, härliga fotogenlampor (som den här på bilden) och överkast till torpet och kanske någon leksak till Majken som fyller år i mars.

Ett unikt tillfälle att fiska opp en detalj eller två att älska för all framtid.

Loading Likes...

Q&A: Grått kök, Elsa Beskow-bokstöd och gravidmage-känslor

Hello!
Jag hade en mils lång viktig att göra-lista i dag, men det blev vabb, febriga barn och Pettson och Findus i stället. Hann med att svara på några frågor via Insta live, vilket var SKITLÄSKIGT. Men en måste ju pröva på det också. Hade persilja mellan tänderna och pladdrade på som om det inte fanns någon morgondag.
Men jag har ju lovat att svara på frågorna som har ramlat in i kommentarsfältet här också. Ska vi kika in? Klart vi ska!
Q: Alltså så fint! Ska bli så roligt att se hur ni får det i nästa lägenhet, tror toppen minst!! En fråga om väggfärgen i köket , så fin! Vet du färgnummer? Förlåt för dötrist fråga som alla får jämt…:/ men sitter i planeringen för att bygga nytt hus (shit pommes osv) och söker färgkoder som en tok.. så svårt när man har så många rum att greja med samtidigt helt plötligt!!
Sofia
A: Hej Sofia! Och vad spännande med hus! Wiiihoo! Och det är inte alls en dötrist fråga. Att hitta de rätta nyanserna är skitsvårt, så varför inte hjälpas åt? Dessutom är jag så sablans nöjd med mitt ommålade kök att det bara vore ju bara dumt att inte basunera ut vad de heter. Väggarna är målade i “Havstulpan” från Beckers och skåp och luckor (IKEAs vita, vanliga) har nyansen “Knop”. Stort lycka till med huset! Kram Emma

Q: Har du tips på små utflykter i Stockholm som med fördel görs med termoskaffe? 🙂
A: JAAAAAA! Åh, vilket underbart uppslag på blogginlägg. Jag sätter ihop en guide snabbt som ögat! Kram Emma

Q: Varifrån är den SUPERFINA rosa kjolen? ♥️
Elin
A: Hej Elin! Den är köpt på Asos för hundra år sedan (när jag var gravid), men den verkar finnas kvar i sortimentet (nämligen här: ASOS TALL High Waisted Longerline Pencil Skirt. Kram Emma

Q: TORPARLAMPAN VAR hittar man den???
Himla
A: Visst är den fin? Den hängde och dinglade på Strömshaga och finns bland annat här, i Baldershage.
Kram emma

Q: Åh, Elsa Beskow sakerna alltså! Vet du vart och när hittar man dem? Har letat på nätet som en tok men hittar ingen info om det.
Karoline
A: Hej Karoline! Nyheterna släpps i mars 2018, så snart, snaaaart! Kram emma

Q: Tack för fint inlägg om missfall! Jag har försökt bli gravid i ungefär tre år. Under den tiden har jag fått ett missed abortion i vecka sju och är inne på IVF nr två. Måste säga att detta med att inse att det kanske inte blir några barn är som en nära döden-upplevelse eller något sjukt existensiellt i alla fall. Allt man tänkt om livet och sig själv sätts liksom i gungning. Jag har ju liksom inget att lämna bakom mig ännu, är ju mitt uppe i en utdragen cirkus som typ avgör mitt liv MEN typ två år in gick jag i terapi och det har verkligen hjälpt. Vi fokuserade egentligen inte så mycket just på barnskaffande eller missfall utan annat men det har verkligen hjälpt mig hantera den här krisen av att liksom inte veta och inte få veta på flera år hur det ska gå.
Men en sak jag är intresserad av är typ, du som gått igenom detta med svårighet att få barn och missfall och nu i allra högsta grad fått va med om att få barn… Hur förhåller du dig till att det är som ett fuck you för barnlösa att se gulliga barn och barnvagnar på stan, nu när du liksom lever det själv? Du som liksom fattar hur det är att känna så? Som fattar att man också skäms för att man känner så?
Mitt bästa för att inte känna så för övrigt är att jag börjat inse att det verkar jobbigt att ha barn. Alltså jag vill ha det fortfarande men.. uppskattar nu även att jag får lite mer egentid innan 🙂
Amanda
A: Hej Amanda och tack för din kommentar. Det är så många som längtar, önskar och kämpar därute och jag tror din kommentar betyder mycket för dem. Och för mig också.
Att bli påmind, få perspektiv. När jag var i början av min graviditet med Majken så bestämde jag mig för att inte prata om graviditeten nämnvärt på bloggen, inte heller om bebislivet. Och tja, det gick ju så där med den saken. Steg för steg öppnade jag upp den box som jag så heligt lovat att hålla stängd. Jag hade stängt den för jag vet hur ont det gör. Samtidigt var jag så himla glad, lycklig, rädd och skraj att jag hade svårt att lägga band på mig. Att få våga vara lycklig där och då. Kanske till och med unna mig att tro att det skulle gå vägen. Hoppas. Och sedan vara glad för att det gick.
Men det var och är med mixed feelings som jag har lagt upp gravidbilder och gulliga bebis-bilder. Att få barn är lite av en psykos, en bubbla och inne i den bubblan känns det helt rimligt att göra val som en annars inte hade gjort. Mitt liv har bestått av huvudsakligen barn de senaste tre åren, och därför har bloggen färgats av det också.
Men nu, ute från föräldraledigheten och ute på andra sidan så är det lättare att få perspektiv. Jag märker mer att jag försöker bli min egen, ta bilder på mig själv istället för barnen och fokusera på det som var bloggens DNA innan jag fick barn.
Jag måste säga att du är en sådan inspiration. Dels att du går i terapi (VILKET ALLA BORDE GÖRA), men också för att du trots den omtumlande tanketombola det är att vilja ha barn ändå har perspektiv. Jag förstår att det finns bra och dåliga dagar för perspektiv, men du har ju helt rätt: Det ÄR jobbigt att ha barn. Prövande.
Det finns fördelar och nackdelar med ALLT! Jag kan avundas folk utan barn som kan resa, vara spontana, dra i väg på äventyr och slänga i väg sig själva på middag hux flux.
Skulle kunna skriva en bok på saker jag skulle gjort innan jag fick barn, så här med facit i hand.
Missförstå mig rätt, jag älskar mina barn, hahaha, men det jag menar är att OM en söker fördelar eller nackdelar med barn så går de att finna. Och om en mår bra av någotdera är det väl bra att fokusera på just det. Allt för välbefinnandet.
Jag tycker inte att en ska skämmas för att det känns som ett fuckyou-finger, men en sak som en kan tänka på (förutom en uträkning över hur mycket kräks och bajs som den personen förmodligen kommer torka innan dagen är slut, och i relation: hur många glas cava du kan sippa under tiden) är att en inte har en aning om hur vägen till bebisen har sett ut. Långdragen, chockerande, oplanerant, otajmat, med fel person eller inte med en person alls. Det är svårt att veta hur magen kom dit från första början, och det kanske är värt att slänga in i uträkningen.
Kram på dig och stort lycka till.
emma

Q: Hej! Vilket fint läppstift! Varifrån kommer det? 🙂 Tack för en fin blogg!
Ulrika
A: Hej Ulrika! Tack för fina ord! Här kommet massa info om läppstiftet: Max Factor Colour Elixir Lipstick 711 Midnight Mauve.
Kram emma

Foto: Johan Spinell

Q: Så fantastiskt hemtrevligt det ser ut! Klurar på de fina små soffborden, har länge försökt få tag på små runda bord. Vill du avslöja var de kommer ifrån?
Caroline
A: Hej Caroline! Vad glad jag blir! Det är lätt ambivalent att lämna denna lägenhet, det är ett som är klart. Soffborden har jag fått låna från smarta tjänsten Beleco – där du kan hyra designmöbler istället för att köpa! Borden kommer ursprungligen från Madame Stoltz!

Loading Likes...

Rapport från ett städat kaos

Hej på er!
Här kommer en rapport från mitt liv, som ändå kan sammanfattas som ett städat kaos.
I onsdags – efter veckor av rens, fix och trix (och jonglerande av barn som konkurrerade om uppmärksamheten) – plåtades lägenheten av en mäklarfotograf.
Vår lägenhet har aldrig varit vackrare, och det är med dubbla känslor som jag släpper taget om den här pärlan. Det ska bli underbart med en större lägenhet, men nu, när den kromar sig så här fint, undrar känner jag ändå att jag är ganska så nöjd just här.
Men det är ju ändå fint att jag och lägenheten slutar på topp känner jag.

Jag har plåtat av varenda hörn nu när den är så fin och till och med gjort en liten film som jag kommer lägga upp här. Kul va?

Innan vi drog i gång det här sälja-lägenhet-kaoset så funderade jag varför folk säljer innan visning. Nu förstår jag varför. Jag är totalt slutkörd och igår fick jag ett bryt som efterträtt på den här veckan. Hade sovit fyra timmar på natten (efter stöknatt med barnen) och hade plåtning hela dagen igår. Såg fram emot en harmonisk eftermiddag med barnen som jag liksom längtat efter under alla de här kaos-veckorna när lägenheten fått så mycket prioritet. Men det blev liksom inte riktigt så. Började så fint med att jag och ett av barnen lade ett pussel. Sedan, när det blev dags att gå hem. Då började det. Härjet. Ett av barnen vägrade lämna förskolan, sprang i väg så fort jag hade burit henne till ytterdörren och gallskrek så fort jag pratade. Fick inte öppna munnen. Det andra barnet sprang åt ett annat håll när jag älgade efter den första. Och så där höll det på. I en evighet. Ett plagg i taget, sedan stack något barn i väg. Det ena barnet fullt påklädd,  svettandes och redo att gå och det andra barnet som började ta av sig alla kläder som jag precis fått på. Önskade hundra armar och en aldrig sinande kreativitetsbank för hur jag skulle få med barnen på ett gemensamt spår.
Men var helt slut.
Det tog en timme att ta sig utanför förskolan. EN TIMME. Barnen sprang åt olika håll i kapprummet med ytterskorna på, och jag älgande efter med de där blå skoskydden prasslande över golvet och försökte fånga in dem. Någon ur personalen yppade något om skogräns och jag höll på riktigt på att smälta ihop till en blöt fläck.

Väl hemma så satt jag mest som en ihopkrupen filifjonka och kände mig som världens sämsta mamma. Men så somnade jag och ett av barnen i varandras armar när kvällen kom. Läkte lite där.

Och nu ska jag försöka ta tag i allt det där som har hamnat efter.
Först och främst ska jag svara på alla frågor som kommit in via kommentarsfält och mejl, och sedan ska jag ta mig an alla inlägg som jag utlovat den här veckan, men inte hunnit med. Jag hoppas att ni har överseende med att min fina veckoplan sprack.
Ni är alltid top of mind, och jag vill alltid vara en person som håller vad den lovar, så alla inlägg kommer. Men med en liten fördröjning.

Nu hoppas jag att ni får en underbar fredag och helg. Själv ska jag äta semla, krama om mina ungar och försöka blogga ikapp så gott det går. Laga vegetarisk mat, äta hemgjord pizza och hänga med kompisar ska jag också göra.
Hur ser din helg ut?

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny