May 2013: DIY, Great Gatsby, Vintagefabriken and Malmö vintage market

Retronostalgiska rosettfrisyrs-januarijazzande födelsedags-februarivirvlande Vintagefabriks-mars och ett april fyllt till bredden av Vintageparty och drippdroppande stuprör.

Sedan kom maj. Vackra maj, med nagg i kanten. Hela Vintagefabriken-trion jobbar så att knogarna vitnar i maj. Målar galgar, spacklar, borrar och skruvar upp hyllor inför den stora öppningen den 9 maj.

svart klänning by emmas vintage

Stundom byts målarfärgsspräckliga händer ut mot gala. I svart vintageklänning från Rut och Raoul i Uppsala, med kuvertväska under armen …

… Och med mina favoritskor med T-slejf på fötterna …

… går jag på Hermés-gala på Nalen.

Sedan tillbaka i arbetsbyxor och piff på Vintagefabriken.

Dagen innan den stora öppningen av Vintagefabriken bjuder vi in några vintagedarlings för en tjuvkik.

Absolut Lisen till exempel.

Efter en och en halv månads slit öppnar vi upp vår alldeles egna butik! Bjuder alla som kommer in på saft, kakor och godis.

Samma dag som Vintagefabriken öppnar fyller den här skutten år. Isolde. Så jag och Linda låser Vintagefabriken för dagen och cyklar till Aspuddsparken där det vankas barnkalas!

Maj blir varm och strumpbyxorna åker av!

Försommarljuset letar sig in i sovrummet och vårt älskade Vintagefabriken tar form.

De här skorna blir mina.

Dagarna spenderas med att fotografera alla möbler, porslin och kläder. Butiken är knökfull med kunder och vi säljer nästan slut på allt vi har under maj.

Åker hem till Värmland en helg och pustar ut.

Äter nässelsoppa med mor och far ute i solskenet.

Fyndar en underbar plåtburk.

Träden på min innergård spricker ut i blom, och jag med dem.

The Great Gatsby går upp på bio och jag är inbjuden till den stora premiären med efterföljande balus på Grand hotel. Flott är bara förnamnet.

Waves i håret och genomskinlig (!) klänning. Bilen har jag som accessoar. Typ.

Vackra majs ljus färgas kolsvart när min kära vän Lollo mister sitt barn. Det finns fortfarande inga ord som kan beskriva sorgen.

Det känns så tomt utan Lollo på fabriken. Orättvist att klockan fortsätter ticka och jorden snurrar. Lite så.

Färgar världen i ränder och pasteller, även om vardagen känns grå.

Söker konstraster och blir en blond Marilyn Monroe.

Lämnar Stockholm för Malmös vackra rapsfält tillsammans med mina vänner Linda och Frida.

Hittar maskrosor och blommande syrénbuskar.

Håller föredrag om hur man skapar ett hållbart och vackert vintageparty på Malmös vintagemässa.

Malmö är vårvackert.

Träffar en hel hop underbara människor, som Mon Cheri-Linnea.

Maj tar slut och jag minns denna månad som den vackraste och sorgligaste på länge …

Loading Likes...

Ännu en Emma-fåtölj till samlingen

emma fåtölj emmas vintage

emma fåtölj emmas vintage auktion

Jag har en ny käresta här hemma i Sagostaden, nämligen en förträffligt vacker Emma-fåtölj. Jag ropade in den på en auktion för ett tag sedan – kostade bara några få hundralappar. Det är vad jag kallar kap!
Just nu står fåtöljen inne i köket, men jag planerar att flytta om i lägenheten och hitta den perfekta platsen för denna vackra pjäs. Så typiskt mig att falla för vackra ting och sedan inte ha en aning om var jag ska ha dem …
Vid närmare eftertanke får det nog bli sovrummet. Tror att den kommer göra sig tillsammans med alla pompoms och pasteller.

Loading Likes...

Mitt nya kök – bildkavalkad

Det nog ett tag, men nu så.
Som utlovat – massor av bilder från mitt och Johns nya kök!

öppna hyllor i köket

Öppna hyllor i köket.

mugg porslin emmas vintage kök

Där står alla fina kristallglas, koppar, burkar, tallrikar och skålar stolt uppradade.

porslin tallrik emmas vintage

Våra fina tallrikar.

kök inredning

Lemonad på köksbänken.

låda kök

Kryddlåda.

kök öppna hyllor

plåtburk emmas vintage

Müsliburk!

kök inspiration öppna hyllor emmas vintage

På vår spis står alltid tekannan redo för kvällste. Kannan är gjord av emalj och kommer så klart från Kockums.

fläkt kök

Ett stycke fläkt.

assistent emmas vintage

Detta måste vara kökets mest använda verktyg. En assistent från Electrolux som John använder när han bakar bröd. Assistsenten är gåva från min brödbakande far som rekommenderar denna trotjänare i vått och torrt. Och nog fungerar den alltid. Har gått som tåget sedan 1940-talet!

kök emmas vintage

Så här ser det ut när man kikar in i köket från hallen. Adventsstjänan är uppe också!

kylskåp

Kylskåpskonst.

kök emmas vintage

Vårt köksbord och vårt rutiga golv.

tavla kök emmas vintage

Och den ärtigaste tavlan! Så. Det var en rundvandring i köket det. Sedan vi flyttade in har vi tagit ner överskåpen, målat golvet och bytt handtag på skåpen.

Loading Likes...

Vem är du – egentligen? Och svaret på 5 andra frågor.

I förra veckan fick ni ställa frågor till mig och nu tänkte jag svara på den första bunten. Jag tar dem i turordning, så ingen glöms bort. Om du missade frågestunden så och gärna vill ställa en fråga, mejla mig på emma@emmasundh.com eller kommentera i kommentarsfältet nedan. Fler svar på frågor kommer senare i veckan!

emmas vintage morgonrock

Q: Äger du ett par mjukisbyxor eller liknande? Eller vad tar du på dig i de stunder när vi andra dödliga skulle ta på oss mjukisarna?
Emma
A: Klart jag gör! Det skulle vara oerhört obekvämt att inta söndagssoffan i en tajt 1950-talsklänning. Min melodi är pyjamasbrallor. Såsar runt i dem så ofta jag bara kan. Äger även en fleecedress med byxor och tröja. Den är så ful att klockorna stannar, med dödströtta fickor som hänger utanför och är oformlig som fasen. Men den är så skön att man liksom småsomnar när man tar den på sig. Morgonrock och tofflor är en annan favorit som jag släpar omkring i på mornar, kvällar och helger. Det blonda svallet är då ofta uppsatt i den klassiska “sovtofsen”.

Och bara för att klargöra en sak: Jag är gjord av bonnigt kött och blod, fylld av känslor, både jobbiga och fina, är bräcklig och stark om vartannat. Med andra ord:  Jag är högst dödlig.

pastell emmas vintage inredning

Q: Jag blir lite störd på dig och din blogg. Den är matad med pasteller, 1950-talsklänningar, kakelugnar, leenden och blonda lockar. Blir störd på det där perfekta livet. Är du sådär? Eller finns det en Emma utanför bloggen?
A: Åh, jag hoppas innerligt att du inte ska bli störd på mig och min blogg. Det är inte min vilja. Långt i från.
Som jag med jämna mellanrum skriver här på bloggen så är detta några procent av mitt liv, den del jag väljer att visa upp. Tills för några veckor sedan har jag bloggat vid sidan av mitt jobb (som ofta krävt 150% av min uppmärksamhet), vilket gör att det inte funnits oceaner av tid att pilla sig in under ytan.

Sedan är det så klart en gränsdragning jag i mångt och mycket gjort, som jag både hyllas och avskys för. Det sistnämnda gör mig väldigt ont. Jag har i största allmänhet svårt att ta att hantera att människor – som aldrig har träffat mig – inte tycker om mig. Det smärtar.  Jag har valt att dela med mig av några procent av mitt liv. En värld där jag får vara glad,  tänker framåt och “nostalgerar” över sådant som är vackert. Sedan pågår det ju en hel massa skit bakom allt det där också, precis som det gör hos alla människor.  Men den världen är svårare att berätta om. Det vore ju konstigt om min värld bara var regnbågsfärgad, medan resten av världens befolkning hade gråa tisdagar. Jaghar också grå tisdagar, enda skillnaden är att jag inte låter den övermanna mig. Jag väljer att se den grå tisdagen som något vackert, acceptera att de finns och försöker sedan hantera dem. På mitt sätt.

Som jag skrev förut så jag av bonnigt kött och blod, en högst verklig människa, som framför allt tampas med mycket oro och många känslor. Det är svårare att skriva om jobbiga saker, för de innefattar ofta andra människor. När jag krisar så handlar det nästan alltid om att jag krisar i någon form av relation. Jag kanske bråkar med John, det skaver i hjärtat över något som en bekant har sagt, jag har en kris med en vän, har råkat sårat min syster eller gjort bort mig för någon kollega. Om jag skulle skriva om sådana kriser här skulle jag mangla ut människor här som inte bett om det. Människor som betyder så ofantligt mycket för mig, som jag är rädd om. Och det skulle absolut inte hjälpa situationen. Inte heller mig. Med jämna mellanrum skriver jag om saker jag tänker på, ur mitt perspektiv. Utan att nämna några namn. Men även det kan göra ont för människor i min närhet, så jag tar det lite piano och försöker känna mig fram. Det är många svåra avvägningar hela tiden.
Det kan vara oerhört svårt att göra rätt många gånger. Jag kan inte tillfredställa alla, men om jag måste välja att tillfredställa någon, så måste jag välja mina nära och kära. Att inte berätta om all skit i hörnen helt enkelt. Jag berättar istället om den kärlek som finns mellan oss, vad jag älskar med dem och höjer upp det som inspirerar mig, det jag beundrar och älskar. Det är så jag väljer att se på världen och på människorna runt omkring mig. Men: Det finns skit i hörnen.
När det gäller pastellerna, 1950-talsklänningarna och kakelugnen så är det ett intresse. Jag är en nörd, som väljer ut mina kläder, inredning och nyanser med största omsorg. Det kan – skrattretande nog – ta mig ett år att hitta ett durkslag. För att jag vill hitta det perfekta. Det handlar inte om att jag vill att allt i min omgivning ska vara perfekt, utan det handlar om ett miljö- och hållbarhetstänk. Nog för att det låter krångligt, men när jag ska köpa exempelvis ett durkslag så köper jag inte första bästa, utan jag väljer något som jag kan ha livet ut. Och det kan ta ett  tag att hitta just den där prylen …
När det gäller “ett perfekt liv” så tror jag inte att de givna ingredienserna är pasteller, 1950-talsklänningar och kakelugn … Det är inte det som gör mig lycklig i alla fall, utan något helt annat.
Emma Sundh utanför bloggen, och även i bloggen hoppas jag, är en obotlig optimist, som försöker – trots att det ibland är oerhört svårt – se livet från den ljusa sidan. En spexande värmlänning, med svängig dialekt, flängiga armar och allt som ofta är ironisk. Drar pappa-skämt, är pillemarisk och kan vara rejält grov i munnen. Samtidigt en orolig själ med en djup bekymmersrynka. Jag är oerhört lösningsinriktad, vilket både är bra och dåligt, och jag ser alltid möjligheter där andra ser hinder. Ibland är det dåligt. Ibland behöver man bara lyssna och krama. Det kan jag vara dålig på, för jag vill hitta en lösning. Nu.
Min vanligaste fras är “jag har en idé” och jag hittar ofta på egna ord. Jag roar mig själv, men roar helst andra. Kan ha en häftigt temperament,  men det kommer nästan bara fram med min familj. Ofta tänker jag mer på andra än mig själv, är snabbare på att hitta fel hos mig själv än hos andra och dömer hellre mig själv än människor omkring mig. Är inte alltid snäll mot mig själv, utan kan pressa mig till bristningsgränsen. Men min kropp är ofta desto snällare och säger ifrån när det blir för mycket.
Eftersom jag flyttade hemifrån när jag var 16 år har jag lärt mig att ta hand om mig själv, och kan vara uruslig att be om hjälp. Ta andras tid. Vara till besvär. Vara skyldig någon en tjänst. Även om jag behöver det. När jag är ledsen berättar jag det sällan, eller med svårighet, för de som står mig nära, utan håller det inom mig. Vill gärna lösa världsproblemen själv. Det är helt idiotiskt, för vem har någonsin lyckats lösa ett världsproblem själv? Jag jobbar på att bli bättre på att öppna mig när jag mår dåligt, men det är svårt.
Vill helst av allt vara snäll, och skulle aldrig (ALDRIG) armbåga mig fram för min egen vinnings skull. Tror på att snällhet vinner i längden.

emmas vintage john

Q: Hm… om du fick vara någon annan för en dag, vem skulle du vara och varför? 🙂
Carin
A: Oj, vilken svår fråga. Jag skulle vilja vara min man John. Först och främst för att han är underbar, snäll och fantastiskt smart, men skulle också för att jag vill kunna uppleva hans sätt att se på livet. Känna hur det känns att vakna pigg klockan 06:00 exempelvis. Kan inte riktigt tänka mig in i den känslan, morgontrött som jag är. Skulle vilja känna hans känslor. Och sedan skulle jag vilja veta hur det var att leva med Emma Sundh – det tredje världskriget.

tidens melodi emmas vintage

tidens melodi emmas vintage

Q: Är nyinflyttad (värmlänning) och skulle jättegärna se lite tips om loppisar och andra roliga butiker 🙂
A: Åh, så spännande! Mina bästa ställen i Värmland är Tidens melodi, Gengåvan, Solareturen, Antik och kuriosa på Kasernhöjden och Hammarö auktionsverk. På dessa ställen kan du göra kanonfynd! Lycka till.

rutigt golv emmas vintage

rutigt golv emmas vintage

Q: Kan du inte lägga ut en måla rutigt golv-guide? Hade varit sååå uppskattat! Annars en lite roligare fråga; kommer du ha något nyårslöfte? Vad isf?
A: Absolut! Skriver opp det på att göra-listan på stört. Angående nyårslöfte så blir det nog något i stil med att laga mer mat. Och träna mer. Jag tenderar nämligen att prioritera bort just träning när jag mest behöver det. Som nu exempelvis. När jag har suttit framför datorn hela dagen, har lite ont i ryggen och skulle behöva en paus …

Q: Vilken är din finaste klänning?
A: Oj, vad svårt. Det är nog en ny vintagepärla som jag kommer visa upp här i bloggen senare i veckan. Den är himmelskt vacker. Annars är detta en rad favoriter:

emmas vintage vintageklänning

emmas vintage vintageklänning

emmas vintageklänning

emmas vintageklänning

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny