Q&A: Drömtorp, min bikini, frisyrer & drömmen om att bli gravid

  • Kommentarer på inlägget:5 kommentarer

IMG_1498-1

Q: Hej Emma! Jag drömmer liksom du om ett torp, och uppskattar verkligen inläggen där du har dammsugit Hemnet och Blocket bostad efter dina favoriter. Jag undrar – av ren nyfikenhet – vad är du på jakt efter? Tror du att du kommer att hitta det du söker? Och var letar du? Vad har du för kriterier liksom? Hur tänker du kring torp? Dela eller ha själva?
Tack för en inspirerande blogg!
/Åsa.
A: Hej Åsa och vilket pepp att ha en torpar-kompis som älskar att vältra sig i stugor precis lika mycket som jag! Hurra! Nu reloadar jag alla bostadssajter varendaste dag, sonderar torp-terrängen och bara väntar på att de ska översvämmas med söta, små torp att fylla dagdrömmarna med. Så snart kan du (förhoppningsvis) njuta av fler torpar-inlägg.

Jag längtar jag ständigt ut på landet, och med en bebis i magen blir längtan efter gröngräs och lunch i syrénbersån än mer lockande. Att få hitta en oas som inte nödvändigtvis är fylld med folk (även om jag älskar fölket i Kransen).
Som den lantis jag är känns det dessutom viktigt att barnet i magen får lära sig att ha lite skit under naglarna från tidig ålder. Trädgårdsland, vild trädgård och massor av projekt är med andra ord ett måste för moi.

Sedan jag var sju äpplen hög så har jag drömt om ett alldeles speciellt hus, ett stenkast från mina föräldrar. Varje kväll när jag ska sova så tänker jag på det där huset. Varendaste varenda kväll. Det är mitt happy place, en plats som jag ständigt återkommer till i mina dagdrömmar. Huset är obebott, men inte till salu. Än. Och kommer kanske aldrig bli, vad vet jag.
Så i väntan på just det där huset så försöker jag fylla drömmarna med faluröda torp, glasverandor, pärlspontskök, vildvuxna trädgårdar, spröjsade fönster, en fastutrappa, knarriga trägolv, sovrum med gamla tapeter och guldockramålade spegeldörrar.
Det är lite vad jag är på jakt efter, om jag nu aldrig kommer kunna förverkliga drömmen om mitt happy place. Helst skulle jag vilja ha ett stort hus där alla mina vänner får plats, men i takt med att allt fler vänner köper egna torp så krymper torpardrömmarna. Från sådana här kollektivhus-schabrak med fyrahundratvå handfat till små, små torp.

Gällande att dela att äga själv, så är jag ju något av en kollektivperson. Jag älskar tanken på att äga tillsammans, dela på jobb och umgås på lediga stunder. Att ha en plats att samlas kring, istället för att alla sitter i varsina små torp runt om i Sverige och undrar varför ingen kommer och hälsar på.
Ren geografiskt så lockar Gotland mest, men även Sörmland, Östergötland och Småland. Värmland lockar så klart också, men där finns det som sagt bara ett hus som finns på min näthinna. Där bor ju också mina föräldrar, i mitt älskade barndomshem, min oas, mitt stand-in-torp som jag lånar lite och försöker smyga in små projekt. Men mina föräldrar bor ju faktiskt där på heltid, så det blir inte så mycket att förverkliga egna drömmar, utan hjälpa till med deras visioner. Vilket så klart inte är fy skam.
Med tanke på att jag har mitt barndomshem kvar på landet och får utlopp för min aldrig sinande fixar-glädje när jag är i Värmland, så tar jag och John jakten efter ett torp med i sakta mak. Ju äldre mina föräldrar blir desto mer kommer jag dessutom vilja hjälpa dem med trädgården, underhåll av mitt barndomshem, beskärning av äppelträd och vardagsfix, så jag inte sitter med ett alldeles för stort torparprojekt på fel sidan landet medan de går på knäna. Så det är något jag också räknar med i torp-kalkylen.
Du hör ju Åsa, det vore ju optimalt att köpa det där huset ett stenkast från mina föräldrar. Då kan jag förverkliga mina egna drömmar, men ändå kunna vara en liten fixar-nisse när de behöver. Och dessutom skulle alla mina vänner få plats när de hälsade på …
Hoppas du hittar ditt drömtorp! Jag håller alla tummar och tår.
Stor kram emma

IMG_1833

Q: Hej Emma! Jag är liksom du gravid (barnet kommer till världen i april) och nu har jag en fråga till dig som du kanske kan svara på. Jag och min partner har börjat fundera vad vi ska göra i sommar, hur (och om) vi ska semestra och hur vi ska tänka kring ett nyfött barn. 
Du och John verkar alltid ha så mysiga somrar, så jag undrar helt enkelt vad ni har för planer. Inte så att jag ska copy/paste:a, men är mest nyfiken på hur ni tänker kring semester och barn?
Ps. Ska bli så kul att följa er och det nya lilla livet, särskilt eftersom vi kommer ha ett barn strax efter er. 
Kram Anna-Karin
A: Hej Anna-Karin och stort grattis! Och vad roligt att ni också ska få en vårknodd. Ja, om det är något jag tänker på så är det sommaren. Ett alldeles ypperligt sätt att förtränga tråkigare saker har jag märkt. Jag och John har lite lösa planer och en spikad resa, med insikten att det kan gå helt åt pipsvängen. Men vi ställer in oss på våra planer fungerar något sånär, mest för att vi älskar att dagdrömma. Gotland står så klart på menyn, som alltid. I maj ska vi – om bebisen samtycker – åka ner till våra kompisar i Göteborg (ser så sjukt mycket fram emot detta), vi kanske hyr ett torp någonstans i Sverige och senare på sommaren blir det troligtvis en sväng till Värmland där en massa vänner (och katten Sockan) kommer att sammanstråla. Inte mindre än TRE av mina vänner från Värmland väntar barn just nu, så jag bara måste ju dit och spana in de nya liven. Plus hjälpa mor och far med ditten och datten (förra sommaren låg jag bara som ett kolli i hängmattan, så i år är jag taggad på att hugga i).
I oktober åker vi till (FANFAR) Frankrike! En hel drös med kompisar ballade ur en dag och råkade hyra ett hus söder om Paris, så då tar vi bebisen under armen och åker dit. Frankrike-resan är det enda som är spikat och allt annat är dagdrömmeri-stadie på. Vi tänker mycket Sverige, tåg och enkla häng. Inte så mycket stad, utan med vischan där man kan gå i nattlinne hela dagen om en så vill.
Lite så. Det blir en del korta resor och andra längre varianter, en mix helt enkelt.
Kram och stort lycka till
Emma

IMG_1465IMG_1738

IMG_9680

Q: Älskar din bikini, drömmen!! <3 var köpte du den?
Caroline
A: Hej Caroline! Nämen man tackar! Min bikini har jag köpt från Janna Drakeed. Vintagefabriken (som jag driver tillsammans med Volang-Linda och Vintageprylar-Lollo) sålde dessa förra året och jag kunde ju bara inte motstå denna goding. De var mäkta populära kan jag lova. Tyvärr produceras inte denna modell just denna säsong (men vi hoppas innerligt att de kommer in igen, för de är verkligen helt underbara), men såg att Janna har några bikinis kvar i sin Etsy-shop. Så skynda fynda! Du kommer inte bli besviken kan jag säga.
Den prickiga toppen som jag bär på bilden nedan kommer från Forever21, och hör alltså inte till bikinin. Men det är ju det fina med just bikinis: de går att mixa och matcha i all oändlighet.
Kram emma

IMG_2643

vintage_möhippa_7041_2Foto: Isabelle Pedersen

 Q: Hej Emma
Vilket underbart hoppingivande ock fargsprakande inlagg! Tackar tackar for det :) Gar det for sej att fraga om var du fick tag I den fina kameran?
Nina
A: Självklart går det alldeles utmärkt! Den gröna kameran är en Diana-kamera.
Kram emma

IMG_9270

Q: Hej Emma!
Jag behöver hjälp!
Det började att jag och min bästa barndomsvän var så glada för vi båda försökte bli gravida. Vi var så lyckliga att vi äntligen skulle få gå rundor på stan och vagga rundor med våra stora magar tillsammans (en barndomsdröm vi hade).
Jag blev gravid väldigt snabbt men inte hon. Nu har vår flicka kommit till världen och min vän försöker fortfarande. Jag är så lycklig över vår dotter men så otroligt ledsen för min väninna. Jag försöker allt vad jag kan att stötta henne men jag vet inte riktigt vad jag kan göra eller säga. Det plågar mig verkligen att se henne så ledsen och det kommer tårar när hon smsar att hennes mens återigen har kommit.
Hur ska jag ”hjälpa” henne?
Vad hade du gjort?
Väldigt tacksam för svar!
Kram
A: Åh, alltså jag lider så ofantligt mycket med er. Båda två. Det finns inget jobbigare att inte kunna påverka den där gravidmagen. Åt båda håll. Jag blev gravid (första gången (som slutade i missfall)) när en nära vän hade försökt bli gravid under en längre tid (längre än mig). Och som jag skämdes. Samtidigt som jag ju så klart var glad över att ett liv växte därinne. Men det var så dubbelt. Hela upplevelsen var dubbel. Och enormt jobbig. Jag önskade så att hon skulle ha den där graviditeten, inte jag. För jag tyckte någonstans att hon var mer “värd” den än jag. Låter knäppt, men älskar man en vän så gör man. Men det går å andra sidan inte att påverka naturen.

Sedan har jag ju varit på andra sidan, när andra har varit gravida och jag mer än allt ville bli gravid. Och det är banne mig inte heller lätt. Det finns också en skam där. Att glädjas något enormt åt någon annans lycka, och samtidigt önska att man själv var i samma sits. Vara avundsjuk på det som man inte har, och så klart, samtidigt skämmas över att man är just avundsjuk.
Mitt enda tips är att vara där för henne, peppa på allt möjligt, inte vältra sig så mycket i barngrejen (även om det är svårt när man är mitt uppe i det) och kanske göra något HELT icke-barnrelaterat. För är man inne i den där längtan-efter-barn-tunneln så är det svårt att se något annat. Det är bara det som gäller. Och då kan det vara skönt att få ta semester från de tankarna. Förstå att det finns andra saker som är värda något, att det finns andra saker att leva för och att barn inte är allt. För det gör inte saken bättre att fylla tunnelseendet med ÄNNU mer barn – det ska gudarna veta. Det är enormt viktigt att känna att man har ett värde – även utan barn. Jag minns att en bekant sa till mig och John “det ska bli så roligt när ni får barn, för då kommer vi ha så mycket att prata om”, “då kan vi göra ditten och datten” och “tänk när ni också får barn, DÅ … “. Vi som försökte så innerligt blev så himla ledsna. Som att vi inte hade något värde utan den gyllne guldbiljetten. Att livet skulle börja först när vi hade ett barn. Vi som EGENTLIGEN älskade vårt liv.
De där kommentarerna gjorde bara stressen ännu mer påtaglig. Och ångesten över att det inte fungerade. Och stress och ångest hjälper liksom inte direkt till när det ska göras barn om en säger så.
Kommentarerna var så klart inte illa menade, säkert sådant som bara slank ur i någon form av felriktat pepp om att få dela en erfarenhet, men man får komma i håg att man är så otroligt hudlös när man försöker bli gravida. Det är som att man vänder ut och in på varenda del av sig, så en får vara lite försiktig. Och peppa en hel massa på andra saker. Det är så viktigt. För det kan ju faktiskt vara så att någon av ens vänner varken kan eller vill ha barn. Och ett barn kan inte vara en inträdesbiljett till något. Det måste vara en bonus. En vän är lika mycket värd med eller utan barn, och det går inte att säga för många gånger.

För din del måste du så klart kunna vältra dig i det nya, lilla livet och jag tror någonstans att din väninna inte vill gå minste om det heller. Men med måtta. Tar hon avstånd under en period, ta det inte personligt (och inte heller som ett tecken på att hon inte tycker om ditt barn), utan det kan bara vara ett sätt att skapa ett lufthål för att kunna andas.
Rent krasst finns det ju ingenting du kan göra, annat än att finnas där. Ge kärlek och bomull. Och berätta för henne en gång för mycket att hon är viktig för dig. Precis som hon är. Just den där omhuldande kärleken kan man inte få för mycket av. Särskilt inte när man är hudlös.
Det är viktigt att bli sedd, lyssnad på och även att få tillåtelse att vara ledsen. Trots att tanken är så enormt fin när folk säger att “om ett år är du gravid, var så säker”, så kan det kännas som att sorgen att inte vara gravid NU viftas bort. Att man inte blir förstådd, vilket är enormt frustrerande. För känslan är ju så otroligt närvarande. Så mitt hundraelfte tips är att lyssna. Även om det är svårt att inte komma med en gnista hopp när man så gärna vill hjälpa till.

En viktig aspekt i gravidtetsfrågan är ju att det TAR TID. Jag blev själv chockad över hur svårt det var. Hela mitt liv har jag nojat över att bli gravid och tagit alldeles för många dagen-efter-piller eftersom samhällets utgångspunkt är att det är så himla lätt att bli gravid.  Sexualkunskapen prejar huvudet fullt med hur man skyddar sig mot detta nästan virusliknande och det ska preventivmedla sig hit och dit. Med den utgångspunkten kan det vara lätt att tro att man ska bli gravid på fem röda, men det är ju långt ifrån alla som blir det. Tvärtom, det tar månader och ibland år.
Det som jag tycker är häftigt, och som jag skrev om i det här inlägget, är att man aldrig vet vad som lurar runt knuten. Även om allt känns nattsvart, hoppet är borta och det är svårt att få luft i tunnelseendet, så har man inte en aning om vad som väntar.
Jag tycker heller inte att man ska vara rädd att ta emot professionell hjälp. Det är inte meningen att man ska klara allt själv här i världen. Långt ifrån.
Bara att gå och prata med någon kan göra under, eller att pröva IVF (har HUR många vänner som helst som genomgått IVF-behandlingar).
Jag och John började ju gå en utredning, och jag tror att mentalt – att förflytta sig framåt från att ha stått och stampat under månader – är det guld värt.
Lycka till och hoppas innerligt att ni kan vara ett stöd gentemot varandra, att din kompis kommer ur tunnelseendet (bara för en dag kan räcka långt) och att ni tar hand om varandra.
Stor kram emma

IMG_43263

Q: Hej! Jag har läst din blogg alldeles för länge nu utan att ge mig till känna. Tack snälla för en världsfin blogg som jag kan drömma mig bort i.
Jag har faktiskt en undran som jag aldrig fått riktigt svar på. Jag vill så himla gärna kunna göra flotta vintagefrisyrer med fina lockar, kringlor, rullar och så vidare. Jag har, och älskar, er bok! MEN jag har av naturen tunt hår. Mamma och någon snäll frisör har kallat det ett ”fint” hår. Har du tips på frisyrer, eller är det bara att ge upp?
Lycka till med bäbis, jobb och allt! Kram

A: Naaaaj, ge inte upp! Det finns massor av tips för att hjälpa håret på traven. En grundregel när det kommer till vintagefrisyrer är att inte ha nytvättat hår, eftersom det då är lite för fint. Extra viktigt för dig som redan har fint hår från början. Själv har jag naturligt spikrakt och fullkomligt ostyrigt hår, men med blonderingen har håret blivit strävt och lättjobbat. Lägg till mousse och värmeskydd i blött hår och håret är preppat för frisyr!
Självklart ska du inte behöva blondera håret för att få styr på det, men du kan eftersträva den behandlade känslan genom att till exempel använda torrschampoo.
Det ger håret volym och den där behandlade känslan som är optimal för just vintagefrisyrer. Annan typ av stadga fungerar så klart också.

Sedan tycker jag att du ska boka in ett besök hos Sarah Wing, Retroella, som är expert på hår och vintagefrisyrer. Hon sitter inne på år av kunskap och kan guida dig till vad som passar just ditt hår. För när allt kommer omkring så är ditt hår unikt, så det som passar någon utmärkt, behöver inte fungera för dig (hur smott det än hade varit).
Ps. tack för allt fint pepp.

Stort lycka till!
Kram emma

 

 

Loading Likes...

Gravid i vecka 24 och en pennkjol som inte går att knäppa

  • Kommentarer på inlägget:8 kommentarer

gravid vecka 24 by emmas vintage

Okej, det här är officiellt sista dagen jag bär den här pennkjolen, för den går ju inte riktigt igen i ryggen. Fodret har rykt och knappen känns lite lätt ansträngd, så den får vara öppen. Men vad gör en inte för att kunna använda sina egna kläder in i det sista?
pennkjol gravid vecka 24 by emmas vintage

Kashmirtröja från Beyond retro, telefonbrosch fyndad på Tradera, rutig pennkjol från loppis, strumpbyxor från Lindex och skor från Stadsmissionengravidmage vecka 24 by emmas vintage

Och så kalaskulan (eller kalaskuken som jag först råkade skriva), gravid i vecka 24. Jag känner mig just nu som en luris, för ena dagen gör sig fogarna påminda och jag liksom vaggar fram som en snigel på semester. Frustande och prustande. Och andra dagen går jag som om inget hade hänt, lätt och ledigt. Eller ja, någorlunda lätt och ledigt i alla fall.
Det är ju ingen akrobatik going on om en säger …

pennkjol gravidkläder by emmas vintage

broach by emmas vintage

 

Loading Likes...

Mini-guide: Vintagevinter och varma vinterkläder?

  • Kommentarer på inlägget:12 kommentarer

vinter midsommarkransen by emmas vintage

Halloj! Låt oss börja denna vecka med ett stycke önskeinlägg om vinterkläder.  Inläggsönksare är Fanny <3 som undrar hur jag tänker kring vinterkläder och håller vintagestilen när kylan laddar på.

Så här kommer en liten mini-guide till vintagevintern.

Kasmirtröjör. Vintagevinters viktigaste beståndsdel är kashmirtröjor. Förutom att kashmirtröjor är så mjuka att du inte vill bära något annat (någonsin), så är de varma till tusen. Du kan med lätthet bära en lätt fodrad kappa hela vintern, med en kashmirtröja under.
Jag har köpt mina kashmirtröjor på Beyond retro för en bra peng och burit dem tills de fallit sönder (en tröja envisas jag fortfarande med att bära, trots att jag har lagat den säkert tjugo gånger).
Vill du köpa nyproducerat så var bredd på att få lägga ut en slant. Det finns så klart billigare varianter, men jag vill slå ett slag för kvalitet, eftersom det håller längre och blir billigare i längden (plus miljövänligare)

rutig kappa by emmas vintage

Långa handskar. Till mina kappor bär jag alltid långa, varma handskar. De ska helst gå upp till armbågen för att undvika glipor (mitt största hot i livet).
Mina favoriter har jag fått av min mamma, ett par svarta handskar med klädda knappar i lammull. pälshalsduk by emmas vintage

Halsduk. Jag går sällan ut genom dörren utan en halsduk. Om min hals är kall är nämligen hela jag kall. Jag mixar mellan en stor, stickad halsduk som jag kan vira flera varv (perfekt när det snöar) och en halsduk i pälsimitation från Rules by Mary. Stor och gosig när det blåser. Är inget stort fan av varken vintagepäls eller pälsimitation (och VERKLIGEN inte nyproducerad päls), utan vill hellre att du ska satsa på något annat luddigt att gosa ner dig i.
coat by emmas vintage

Rejäla kängor med raggsockor i. 
Jag är inte mycket för fjösiga, tunna skor på vinter. När det är vinter vill jag stoppa ner fossingarna i raggsockor som får plats i rejäla kängor med luddsula. Helst med rågummisula eftersom jag är expert på att halka.
Mina favoriter är ett par rejäla kängor med ludd i från Swedish hasbeens, ett par högklackade skor med rågummisula från Roots och mina klassiska snörkängor från Dr Martins. Har även ett par hemskt fula och nedgångna, men sköna, stövlar som jag hoppar i när jag ska handla mjölk på Coop.

kängor by emmas vintage

3 x strumpbyxor.
Lager på lager är min devis när det gäller det mesta på vintern, men framför allt när det gäller strumpbyxor. Jag bär ju alltid kjol eller klänning (även på vintern), och till detta min gyllene vinter-regel: 3 x strumpbyxor. I min garderob har jag massor av tjocka, fula strumpbyxor som jag bär under finare, kulörta strumpbyxor. Tre stycken strumpbyxor brukar räcka.

hat by emmas vintage

Hatt. När jag inte snurrar en halsduk eller sjal kring huvudet, så frossar jag i hattar och baskrar. En liten värmande krydda på outfiten. Baskern är ju superfiffig eftersom den går att bära på flera olika sätt. Platt och snajsig, eller neddragen över pannan.

basker_emma_2

emmas-vintage-instagram-13

Ylle. De riktigt kalla dagarna laddar jag med ylle – på alla fronter – och lager på lager.
parkas by emmas vintage

Rejält. 
Och ett sista tips. Att lämna den eleganta kappan på hallkroken och gå all in på rejäla jackor, kängor och en stor mössa. Det finns inget bättre och mer befriande än att byta stads-elegans mot skogshuggar-rejält.
Som min nya parkas eller den här jackan som jag hittade lååååångt inne i garderoben hemma hos mamma och pappa.
Jag tycker det är minst lika snyggt med en stilig vintagekappa som med en rejäl Fjällräven-jacka och rediga boots, det beror helt på hur du bär upp det.

IMG_1286

Loading Likes...

Strumplästen-tisdag och 17-veckorsmage

  • Kommentarer på inlägget:11 kommentarer

IMG_7353

Tisdag, morgontassande hemma i lägenheten och strumpbyx-premiär. Det är ju fullkomligt svinkallt ute, så nu åker höstkappan på, liksom den gigantiska halsduken. Och ikväll blir det till att elda i kakelugnen, för nu börjar det bli rått.
Just nu är det nämligen dubbel-kofta-läge.

IMG_7380

Och här är en 17-veckormage i klädd gammal klänning från H&M, rosa kofta fyndad på Savers i Honolulu, vinrött skärp från Myrorna, vintage telefonbrosch och senapsgula strumpbyxor från H&M.

Alltså det är så konstigt det där med gravidmagar. Ena dagen ser jag ut som en boll, andra dagar (som i dag) syns det knappt ett dugg.
Ska bli skönt att gå på ultraljudet om två veckor och se så att den där sprattelmänniskan – som låg där på förra ultraljudet – finns kvar (vi gjorde ett tidigt ultraljud i vecka 14). Av illamående och växtvärken i magen att döma är det så klart full aktivitet därinne, men jag längtar till den där dagen, då vi passerar ytterligare ett delmål. Då värk övergår i sparkar, illamående blir till välmående och gravidoro blir till säkerhet. Det blir fina fisken det!

Loading Likes...

New shoes!

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

swedish hasbeens by emmas vintage

Voila! Spana in mina nya, fräsiga skor!
Jag kan inte ta blicken ifrån dem. De är som en saftblandare på 70-talsvolvon, sugröret i dry martinin och konfettin bland företagsblanketterna. Lite så känns just nu mina nya skor.
Här ska traskas liv kan jag lova.
Träskorna kommer från Swedish hasbeens.

Loading Likes...

Vintagemässan i Stockholm – ses vi där?

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Från vintagefestival i Uppsala (ska alldeles strax visa bilder därifrån) till vintagemässa i Stockholm. På söndag den 6 april signerar jag och Sarah Wing boken Vintagefrisyrervintagemässan Bakåt Framåt på Debaser Strand i Hornstull. Ses vi där?

Dessutom tar Vintagefabriken med några riktiga godbitar till mässan, the best of the best kan man säga.

Vad? Vintagemässan Bakåt Framåt
Var? Debaser Strand, T-bana Hornstull
När? Söndagen den 6 april klockan 11.00 -18.00
Hur? 60 kronor i entréavgift.

Loading Likes...

12 filmer du måste se 2014

  • Kommentarer på inlägget:8 kommentarer

Efter förra årets Gatsy-yra och Monica Z-förälskelse är det nu dags att lista 2014 års biopepp. Som den filmnörd, med fabless för svunna tider, har jag grävt ner mig bland de kommande filmerna 2014 och listat 12 filmer som jag (och kanske du) bara måste se. Mycket kostymfilm utlovas! Och en hektisk mars månad.

1. Mandela – vägen till frihet – 24 januari
Spänning, 1950-tal, frihet och kärlek. Detta är filmen som berättar historien om vår tids största frihetskämpe. Nelson Mandela. I filmen “Mandela – vägen till frihet – får vi följa en ung, politisk aktivist som tar sina första politiska kliv under 1940-talet – något som ska prägla hela hans liv. Via fängelse, kärlek och flykt tar vi oss fram till avskaffandet av apartheid – och vi får samtidigt lära känna en annan, privat, sida av denna världskända fredsikon.

2.  Her – 14 februari
Amen alltså jag dör på den här trailern. Först tyckte jag att plotten lät lite lökig, men sedan fick jag se en hjärtekrossad Joaquin Phoenix tokfranskär i ett speciladesignat operativsystem (!?) med en Scarlett Johansson i och då kunde jag inte hejda mig. Måste se.

3. The Monuments Men – 14 februari
Ocean 11 gone andra världskriget. Så beskrivs denna film, som har allt – enligt min mening. Konst, 1940-tal, ett världskrig (är ej krigsförespråkare i vanliga fall), en George Clooney, Matt Damon och att det är based on a true story. Så vad handlar den om? Kortfattat: Under andra världskriget sätts en specialstyrka ihop bestående av konsthistoriker. Deras uppdrag? Sno tillbaka nazi-stulen konst.

4. Boktjuven – 28 februari
Andra världskriget igen. Medan den förödande krigsdimman drar sig tätare om Tyskland, flyr Liesel verkligheten genom att själa böcker från nazisternas stora bokbål. Böckerna kommer väl till pass i skyddsrummens gråa tillflykt under bombningar, men även som en tillflyktsort som delar med juden som hennes fosterfamiljen håller gömd i källaren.

5. Dallas Buyers Club – 7 mars
Ett stycke nedknarkad, homofobisk rodeo-macho, spelad av en lysande Matthew McConaughey, får beskedet att han har fått HIV/AIDS och har 30 dagar kvar att leva.  han spenderar sina dagar väl (eller ja, först knarkiliknarkar han och kör lalalala-Bingo-förnekelse, men sedan börjar han smuggla mediciner från Mexiko). Han blir som ett eget apotek för HIV-smittade, och blir sina (före detta) värsta fienders bästa vän. Ps. Based on a true story.

6. Saving Mr Banks – 14 mars
It’s the 1960’s och “Mary Poppins” ska bli film. Eller ja, det är vad Walt Disney vill i alla fall. Författaren till boken, P. L. Travers, är inte lika begeistrad över att hennes Mr Banks och Mary Poopins ska Hollywood-ifieras. Faktum är att hon inte är särskilt begeistrad över någonting, vilket skär sig i Disneys tingeling-förtrollade gulligull-värld.

7. Yves Saint Laurent – 14 mars
Mannen som gav kvinnorna en le smoking, byxdress och safarijackan – Yves Saint Laurent – blir film. Denna vackra vita duken-skapelse tar avstamp 1957, då den 21-åriga designern gör sin första haute couture-visning för det anrika modehuset Christian Dior. Därifrån seglar vi oss genom Paris, uppstartandet av modemärket Yves Saint Laurent, sinnliga demoner och en livslång kärlek. Men yttersömmen i denna film är ändå mode.
Om du tycker om mode och svunna tider – som jag gör – ja, då måste du se denna modefilm.

8. The Grand Budapest Hotel – 21 mars
Wes Anderson-lovers – unite!  Från rävsvans-vildmarks-rymning i Moonrise Kingdom till rafflande hotellintriger på 1920-talet. Denna finfina film handlar om Gustave H, en legendarisk concierge, och hans wingman, The Lobby Boy, som hamnar i blåsväder när ett av gästerna på hotellet blir mördad (och testamenterar ett dyrbart konstverk till Mr Gustave H). Förutom att se filmen (och trailern ett par sjutusen gånger) vill jag ha postern på väggen.

9. Captain America: Return of the First Avenger – 26 mars
Min favorit-superhjälte – Captain America – flyger in på vita duken igen. Tyvärr inte i ett 1940-tal, men väl med den ganska så sjukt stilige Chris Evans.

10. Grace of Monaco – 28 mars
“You are the fairytale”. Världshistoriens vackraste och sorgligaste actress gone princess-storyn blir film. Den svala Hitchcock-blondinen och 1950-talsikonen Grace Kelly, spelad av Nicole Kidman, lämnade Hollywood för att bli prinsessa av Monaco. Men prinsessdrömmen var inte bara kantad av trinnar och torn. I filmen Grace of Monaco följer vi denna skönhet under ett tidigt 1960-tal, när äktenskapet knakar i fogarna och en politisk kris knackar på dörren.

11. Gentlemen – 17 oktober
Nog för att det är stort nog att Klas Östergrens böcker blir film, men jag är nog ändå mest peppad på att se alla statister flimmra förbi på vita duken. Det känns som halva vintage-Sverige var på plats när denna film spelades in. Som bönorna Jessica Silversaga och Karoline Pettersson till exempel.

12. Serena – premiärdatum ännu inte satt.
Underbara citat-maskinen Jennifer Lawrence och hennes ständiga motspelare Bradley Cooper dyker upp på filmduken igen. Denna gång i filmen Serena som tar fart på en tågperrong 1929, mitt under brinnande börskrasch. Det nygifta paret Pemberton har återvänt till North Carolina och där, på perrongen, står en ung, gravid kvinna som bär Mr Pemberton barn …

Loading Likes...

21. Tell us about what fashion mean to you.

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

paris by emmas vintage

fashion by emmas vintage

fashion by emmas vintage

paris by emmas vintage

emmas vintage

 

Emily Dahls julkalender (läs hur du deltar i “berätta om”-kalendern här) nummer 21 ska vi prata mode.

21. Berätta om vad ‘mode’ betyder för dig.

Mode för mig är ett sätt att uttrycka mig, mina intressen och min personlighet. Det är ett sätt att förstärka det som jag brinner för. Min kärlek till svunna tider, vintage, miljöpolitik och färg.
Mode för mig handlar också om ett verktyg för att matcha mitt humör. Om jag klädde mig i en fyrkantig, grå kostym så skulle jag nog känna mig precis så. Som en grå, tillrättalagd kostym. Utan plats för det härj och lek.
Om jag däremot kliver i en vippig vintageklänning, där benen och rumpan kan sprätta och dansa fritt, en crazy-ish cirkusdräkt eller en fodralklänning med magiska detaljer från förr, då får alla hela kroppen – och personligheten – plats. Jag får plats.
Och så har jag nog alltid varit. Även om det har varit små, nästintill osynliga detaljer. Som är jag. Converse till IKEA-uniformen, en brosch på kavajslaget eller ett par randiga, regnbågsstrumpor som ingen annan ser än jag.

För mig är mode även ett finger i luften som berättar om vilken värld vi lever i. Precis som flappern – som visade bar hud och anammade något så banbrytande som raka former – var ett steg framåt för kvinnans frigörelse, lika kreativt blev hantverket under 1930- och 1940-talet då världen skakades av ekonomisk kris och politiskt tumult. Mode har alltid varit ett sätt att  – om än med små medel – visa vem man är, vad man står för – och inte minst: vilken musik man lyssnar på.
Mode är politik, ekonomi, kultur, feminism och personlighet, i ett virrvarr av uttryck. Och har så alltid varit. Med små medel har man spelat banjo på vad som är socialt accepterat. Och just i kittlingen, där den social acceptansen får sig en törn – där skapas mode.

Det kan vara genom ett klädesplagg, en kjolslängd, en korsett eller avsaknaden av den. Eller så kan det vara där mode och personlighet lever i symbios, eller – ännu bättre – där mode kontrasterar den förutfattade meningen. Det är det som gör mode intressant. Som en färgsprakande person i den där grå kostymen, världens snällaste människa i en råtuff outfit med nitapplikationer. Eller en råfeminist med skarpa åsikter, iklädd en vän skapelse.

emmas vintage

emmas vintage

Loading Likes...

Instaweek: Strandhäng, bubble-utflykt & hopp i plurret

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

Denna regniga tisdag tycker jag att vi tittar i backspegeln istället för ut genom det regnprickiga fönstret.  Låt oss kika på vad jag hade för mig förra veckan, sett ur mitt Instagram-flöde. Vill du följa mig där så heter jag praktiskt nog emmasundh.
Vecka 30 började på stranden. I Sandviken på Gotland.

Dagen därpå puttrade vi i väg på tur med en bubbla som vi fått låna av våra Visby-kompisar Jens och Mallan. Det är livet det!

Veckan förflöt i lugn semestertakt. Cyklade på vägar jag aldrig cyklat på förut, tillsammans med min hattbeklädda make.

Gassade sol sent på kvällen och hoppade från piren i Katthammarsvik.

Mitt reportage om “Axlar – mode som maktspråk” i Sofis mode landade i butik (spring och köp vettja!). Med tidningen i högsta hugg hoppade jag, John och några vänner in i bubblan  igen och åkte till en Gotlands-favorit …

Fyren i När. Sveriges vackraste fyr. Picknickade bland korna och spelade yatsy, sedan åkte vi hem. På vägen hittade vi kanske världens bästa loppis och ungefär tusen vackra hus och milsvidda ängar. Då mår en allt bra.

Loading Likes...

Randig bikini & sommardrömmar

  • Kommentarer på inlägget:7 kommentarer

damernas värld by emmas vintage

Denna vecka är jag inne och jobbar på mitt gamla jobb på Damernas Värld.  Något jag har saknat är DV:s enorma arkiv av modetidningar som sträcker sig från starten i början av 1940-talet fram till dagens datum. Ni kan ju tänka er hur mycket inspiration som finns i de där hyllmeterna.
Det här omslaget från 1947 är en kär favorit (och är faktiskt förlaga för omslaget som pryder det senaste numret av Damernas Värld).
Exakt så här skulle jag vilja se ut i sommar. Den randiga bikinin, det lockiga håret – jag tar båten när jag ändå är i gång.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta