Lady in vintage red.

Bästa ni! Tack för era peppiga, fina och grymma kommentarer på inlägget om gifter i frukt. Det känns så himlans fint att läsa era kommentarer, där ni slänger in den oekologiska handduken och minsann också får nog.
För tillsammans är vi starka och kan påverka tänker jag. Sedan önskar jag er alla som skrev om era missfall (och även mig själv) en massa guppande gravidmagar så småningom. Många gav mig tipset att kolla körldkörteln, och det gjorde jag faktiskt för ett par månader sedan, efter att ha fått tips av en god vän. Så den är okej. Men tusen tack för tipset (och till er som har svårt att bli gravida och inte kollat köldkörteln – kolla kommentarerna i inlägget här. Massa bra tips till dig som vill bli gravid).

Så igen, tack!
Och nu kör vi – miljöfokus 2014.
I denna miljösmarta anda har jag inhandlat ett stycke vintageklänning från min favoritbutik  Beyond retro.
Vad tycks?

vintage dress by emmas vintage

Loading Likes...

Ekologisk eller närproducerad mat? Drömmorgon med Underbara Clara

I morse släpade jag mig – med tröttögon och slöben– genom regnet till Saltå kvarn-butiken på Södermalm. Det nalkades en ny version av Underbara Claras stört bra:iga temafrukostar, och morgonens ämne var liksom lite för intressant för att missa. Tema för frukostsamtalet var nämligen ekologisk mat.

När jag kom in genom butiksdörren satt Un Velo-Emelie där.

Och snart ramlade även Miriam och Johanna in genom dörren …

Den här genombra:iga människan har jag inte sett på länge, så det var ett kärt återseende. Och så fick jag hälsa på den lilla gullisen Henry också. Alltså en färggladare familj får man leta efter. Så himla fint.

Dagens gäst, jämte den eminenta Underbara Clara (ge kvinnan ett eget samhällsprogram for god sake) var Emelie Hansson från Naturskyddsföreningen. Under samtalet förklarade Emelie det fina med ekologisk mat, vilka produkter en ska undvika och vad alla dessa kemikalier gör med oss. Själv försöker jag äta helt ekologisk (strävar efter det, men är långt ifrån perfekt) och är livrädd för alla dessa kemikalier som vår mat besprutas med (både en, två, ja, upp till sju gånger innan vi stoppar dem i munnen) så att de ska glänsa fint i butiken. Emelie upprepade att vi inte ska vara rädda över läget, men däremot bekymrade. Men jag tycker nog att vi ska vara både rädda och bekymrade. Det är ju inte så att både världen och mänskligheten visar fräsig Game over-grafik när allt går åt pipsvängen och sedan ger oss fem nya liv. Och ett nytt jordklot. Nåväl, som ni märker så tycker jag att det här är en rysligt viktig fråga. Puuuh. Men det är så basalt, och denna industri är fullproppad med lobbyister som verkar för att företag ska tjäna en massa pengar i första hand. Nä, i den enda handen. Folks hälsa, förmående och fortlevnad är inte direkt prio ett så att säga.

Nåväl. Här är hon. Den lätt upprörda miljönörden med regndräkt hår, läppstiftsränder runt munnen och tröttögon med stört mycket eyeliner så att de ska se öppna ut.

Den här smarta planschen satt uppe i butiken. Som en lathund över de bästa varorna att byta ut mot ekovarianter. Kaffe, mejeriprodukter potatis, kött, bananer och vindruvor. Allt detta är fullkomligt fullproppat med gift, och tro mig, det vill du inte ha i dig.
Om du är nyfiken på vad som avhandlades under frukostsamtalet kan du kika här: Underbara Claras drömmorgon på Saltå kvarn

 

Loading Likes...

21. Tell us about what fashion mean to you.

paris by emmas vintage

fashion by emmas vintage

fashion by emmas vintage

paris by emmas vintage

emmas vintage

 

Emily Dahls julkalender (läs hur du deltar i “berätta om”-kalendern här) nummer 21 ska vi prata mode.

21. Berätta om vad ‘mode’ betyder för dig.

Mode för mig är ett sätt att uttrycka mig, mina intressen och min personlighet. Det är ett sätt att förstärka det som jag brinner för. Min kärlek till svunna tider, vintage, miljöpolitik och färg.
Mode för mig handlar också om ett verktyg för att matcha mitt humör. Om jag klädde mig i en fyrkantig, grå kostym så skulle jag nog känna mig precis så. Som en grå, tillrättalagd kostym. Utan plats för det härj och lek.
Om jag däremot kliver i en vippig vintageklänning, där benen och rumpan kan sprätta och dansa fritt, en crazy-ish cirkusdräkt eller en fodralklänning med magiska detaljer från förr, då får alla hela kroppen – och personligheten – plats. Jag får plats.
Och så har jag nog alltid varit. Även om det har varit små, nästintill osynliga detaljer. Som är jag. Converse till IKEA-uniformen, en brosch på kavajslaget eller ett par randiga, regnbågsstrumpor som ingen annan ser än jag.

För mig är mode även ett finger i luften som berättar om vilken värld vi lever i. Precis som flappern – som visade bar hud och anammade något så banbrytande som raka former – var ett steg framåt för kvinnans frigörelse, lika kreativt blev hantverket under 1930- och 1940-talet då världen skakades av ekonomisk kris och politiskt tumult. Mode har alltid varit ett sätt att  – om än med små medel – visa vem man är, vad man står för – och inte minst: vilken musik man lyssnar på.
Mode är politik, ekonomi, kultur, feminism och personlighet, i ett virrvarr av uttryck. Och har så alltid varit. Med små medel har man spelat banjo på vad som är socialt accepterat. Och just i kittlingen, där den social acceptansen får sig en törn – där skapas mode.

Det kan vara genom ett klädesplagg, en kjolslängd, en korsett eller avsaknaden av den. Eller så kan det vara där mode och personlighet lever i symbios, eller – ännu bättre – där mode kontrasterar den förutfattade meningen. Det är det som gör mode intressant. Som en färgsprakande person i den där grå kostymen, världens snällaste människa i en råtuff outfit med nitapplikationer. Eller en råfeminist med skarpa åsikter, iklädd en vän skapelse.

emmas vintage

emmas vintage

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny