Taco-hej – tacofredagen är räddad!

– I betalt samarbete med Frankful

Nu blir det tacotajm – det är ju trots allt fredag!
För visst älskar en tacos, tusen skålar av kollijox och en klick hetta på det.
Mitt bästa since 1992. Det var exotiskt när Mexico kom till Värmland kan jag lova. Det korkades upp smaker som mina kokt-potatis-smaklökar aldrig känt av.

Och nu är tacos 2.0 här. Let’s taco about that!
Här hemma kör vi tacofredag så det står härliga till. Vi har käkat vego-taco, säsongs-taco och nu går vi snäppet längre och serverar klimat-taco. Taco hej!
Fredagstraditionen har nämligen blivit klimatsäkrad genom spännande, nya varumärket Frankful.
Maten hivar varken ut en massa koloxid eller lämnar efter sig sju kilo matsvinn i form av torra tortillabröd och mögliga salsaburkar. Och tar också ett mat-räddar-grepp om taco-måltiden genom att göra mat på råvaror som annars hade slängts.
Frankful – som står för frank, honest and hopeful – är ett nytt varumärke som imponerar järnet på mig.
De har tagit hjälp av Rise för att räkna ut klimatavtrycket i varje steg.

Istället för att göra färs av kött eller soja, så har de letat i den skandinaviska myllan och hittat ärtor. Förutom närproducerad ärtfärs, så är deras tortilla crisps (som chips) gjorda av räddade tortillabröd. Och det här tycker jag är grymt: Tortillaförpackningen är återförslutningsbar (hand upp alla som någon gång slängt ett tortillabröd lika stenhårt som Thachers smile).
Och ni vet de där runda tortillabröden. En kan ju tänka sig att det blir en hel del kanter bortskurna när de tillverkas, men degen knådas om igen, sätts i frysen och används vid nästa batch.  Varje liten degbit tas tillvara. Det är en mer kostsam process, men i klimatvaluta så är det applåder på kontot. Samma tänk med tomatsalsan  som är gjord av tomatsås som annars skulle ha slängts.

Frankful presenterar också en äppelsalsa, som representerar den exotiska varianten. När-tänkt, smart och supergott!
På samma sätt som Frankful tagit ett steg i rätt riktning vad gäller återförslutningsbara förpackningar, så har de också gjort salsa-burkarna något mindre eftersom det är den produkt som oftast slängs. Ni vet, en ställer in en halvfull salsa-burk i kylen och när det är dags för taco-fredag så är salsan möglig.

Som sagt, jag är imponerad.
Det blir lätt att göra rätt, eftersom Frankful har räknat ut klimatavtrycket och gjort val som baseras på data
Varför är detta viktigt?
Enligt FN ska alla människor leva på 1 ton koldioxidekvivalenter 2050, och vi ska halvera våra utsläpp till 2030. Ju förr desto bättre. Många människor lever ju redan långt under 1 ton, men inte vi svenskar. I snitt släpper vi ut 9 ton koldioxidekvivalenter per år, varav vi äter upp i runda slängar 2 ton. Vi lever långt över budget så att säga. Dels genom vår konsumtion av kött, men också att vi matsvinnar bort enorma mängder mat varje år.

Frankful är 100% växtbaserade, har lågt klimatavtryck och klimatberäkningarna inkluderar allt ifrån råvaror och produktion, till transporter och förpackningar.
I sortimentet finns: tortillabröd, tortilla crisps i tre olika smaker (salt, chili och ost), tacosås medium och hot, äppelsalsa, vegansk ostdip och tacokrydda. Och dessutom färdigkryddad vegofärs gjord på ärta och en vegansk riven ost.

Om en skulle halvera utsläppen per måltid så landar kvittot på 0.8 kg (leva i linje med målen satta för 2030).
En Frankful-middag “kostar” 0,3 kg.

Att leva klimatsmart är gott! Men märk väl: att äta klimatsmart och sänka sina utsläpp ger en inte fri lejd att gå loss på andra saker i livet. Alltså, vi kan inte rättfärdiga ett annat klimathaltande beteende genom att sänka utsläppen för mat. Utan vi ska så klart sänka alla utsläpp. Samtidigt.
Men detta är ett gott sätt att börja på. Ett steg i taget.
Hoppa innerligt att det kommer fler produkter från Frankful, för detta tycker jag är sjukt inspirerande.

Taco hej!

Loading Likes...

Besprutat eller obesprutat

I samarbete med Årstiderna

Visst är det konstigt ändå, att vi säger mat och ekologisk mat.
Som att normen är besprutad mat, och ekologiska det special:iga, annorlunda. Trots att det är mat i sin renaste form – med betoning på ren.

Borde det inte vara … tvärtom? Att det hette mat. Och besprutad mat?
Undrar just hur många som skulle välja det senare om det hette det som det faktiskt var. Besprutad mat.

 

Som ni vet så prenumererar jag på Årstidernas lantlåda (här på bilden halvt uppäten, för denna låda är som en godiskorg) som är full av säsongens grönsaker. Jag har ju numera inga egna odlingar, och vill säkerställa att jag  hela tiden matar in ekologiska smarr i mitt hem. För jag vill inte köpa besprutad mat. Jag vill inte att mina barn ska äta besprutad mat, eftersom barn är känsligare mot skiten än vad vuxna är.

Att få tag i ekologiska grönsaker i säsong där jag bor är banne mig inte lätt. Inte ens nu, i september då naturen dignar av grönsaker, frukt och bär.
Eftersom jag äter i säsong, så är ju detta min prime time rent matmässigt, men det som är i säsong i Skandinavien går inte att få tag i ekologiskt … här. Kanske i reko-ringar, men inte i matvaruaffären.

Just nu – under prunkande skördetid – borde handeln vara full av närodlade ekologiska tomater, majs, gurka, zucchini och sallad. Från närliggande lantbrukare, eller från Skandinavien. Men alla alternativ som finns är importerade från Egypten eller Spanien.

Just nu pågår #ekoseptember, som uppmärksammar vinsterna av att handla just ekologiskt. Genom att strunta i att sprinkla bekämpningsmedel på odlingar så följer en hel massa vettigt:
Biologisk mångfald.
Rent vatten.
Levande jordar.
Inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.
Extra god djuromsorg.
Mat utan konstgjorda tillsatser – som alltid är kontrollerad.

Årstiderna är 100% ekologiska.
Alltid.
Råvarorna är noga utvalda, och de jobbar ständigt och nyfiket på att hitta nya spännande lösningar på hur framtidens mat kommer att se ut.
De har investerat i en elektronisk lastbil för matleveranser i Danmark, kör ut mat med cykel i Göteborg och jobbar ständigt på att sänka klimatavtrycken.
Och jobbar för att fler ska äta ekologiskt.

Visste ni förresten att ekologiskt är norm i Danmark, där Årstiderna startades 1999? Och att Sverige ligger 5-10 år efter i utvecklingen när det kommer till ekologiskt. Om detta, och om ekologiskt, besprutat, normer, klass och biologisk mångfald snackar jag och Husligheter mer om i
höstens första avsnitt av Plan B-podden som släpps snart! Missa inte det!

Tills dess mumsar vi vidare ur lådan bland potatis (en av de grödor som annars är värst besprutad), färsk majs, sallad, bönor, blomkålsskott, knippen med morötter, schalottenlök och spetskål.

Loading Likes...

Bli planeterian i höst? Haka på Gröna utmaningen!

I samarbete med Årstiderna

Nu lämnar jag Gotland, torpet, trädgården och mina odlingar, och börjar resan tillbaka mot Stockholm och Midsommarkransen. Har samlat på mig en massa ekologiska grönsaker i mina loppisfyndade korgar, och har proppat elbilen full med smarr. Kommer inte räcka långt, därför kommer hösten räddas med  Årstidernas lantlåda. Full med ekologisk frukt och grönsaker, i säsong!

Planen är att försöka äta så hållbart och planetariskt som möjligt. Obesprutad, ekologisk mat som inte naggar på den biologiska mångfalden, nöter ner samhällen av livsviktiga pollintörer eller utarmar jordar. På min tallrik vill jag ha fräsch mat – i ny bemärkelse (för vi skulle nog må bra av att omvärdera vad fräsch mat är, right? Skapa nya, hållbarare normer kring mat och fundera på vad som borde vara norm).

Jag försöker ju som bekant äta i säsong, och undviker att köpa frukt och grönt som har transporterats långt. Det började som en spännande (och ganska svår) utmaning, men numera är det en vana. Det var lättare än jag trodde. Jaja, transporterna är ingen biggie i klimatsammanhang, men jag gillar att gräva där jag står, längta, sakna, uppskatta.  Och nu är det vanlig-beteende här hemma.
Gräver en i Midsommarkransen, där jag bor till vardags, då kommer en tyvärr inte särskilt långt (även om vi har några ganska så imponerande odlingar på vår prunkande innergård). Generellt tycker jag att det är svårt att få tag i ekologiskt mat i stan. Det mesta är importerat från andra sidan jorden, trots att samma grödor är i säsong i Skandinavien.

På Gotland är det lite enklare, för här bor (bodde!) jag nära ekologiska odlingar, inte minst mina egna som i år är mer än blygsamma. I stan däremot tycker jag att det är svårt att få tag i ekologiska grönsaker som inte åkt över halva jordklotet.
Eftersom jag äter i säsong är det time to maxa färska grönsaker just nu, men som sagt svårt när en bor i stan, utan större odlingar, eller tillgång till bil. Det bor ju inte supermånga bönder i trakten om en säger …

Till min hjälp har jag Årstidernas Lantlåda som är magisk nu på sommaren. När jag landar i Midsommarkransen igen, redo för hösten, kommer jag få allt från ekologisk potatis, färska ärtor och libbsticka till salladslök som Årstiderna odlat själv i ouppvärmda växthus.

Jag är ju varken vegetarian eller vegan, däremot äter jag nästan uteslutande vegetariskt och veganskt. Försöker äta i säsong, skippar flygimporterad mat och ämnar nolla matsvinnet. Målet är att äta så planetariskt som möjligt. Låta tallriken rimma med klimatmålen!
Jag är helt enkelt en … planetarian!
Jag är inte något proffs, men en bit på väg.
I höst vill jag steppa upp gamet, starta nya vanor, haffa nya rutiner, utmana mig själv och putsa känslan av att vara en planetarian!
Ett smart sätt att göra det på är att haka på Gröna Utmaningen – ett initiativ av Årstiderna där du successivt blir introducerad till att leva mer planetariskt!  I tre veckor får du prova ekologiska rätter från flexitariskt till helt växtbaserat. Nyfiken?
Läs mer om Gröna Utmaningen här! Sista dagen att anmäla sig till utmaningen är den 13/8.
Spännande va?

 

 

 

Loading Likes...

Mina bästa budget-mat?

I stolt samarbete med Matsmart.se

God eftermiddag årets fattigaste dag!
Snart, snaaaaart ny månad, nya möjligheter. Men just nu? Ett renslickat konto till sista öret.
Har du också slut på kulor?

De sista pengarna spenderade jag loss på Matsmart – en mattjänst som räddade hela 5 047 ton mat 2019.  Låt oss bräcka den siffran 2020, eller hur? Rädda MER mat – till 20-70% rabatt. Vinst för både dig, plånboken och klimatet.

Så, vad behöver en som allra mest årets fattigaste dag?
Jo, tips på smart budget-mat så klart.

Vanligtvis är detta mina go-to-kort
– rotfrukter i ugn (potatis, palsternacka, rödbetor, morötter på plåt, med olivolja och flingsalt). Serveras med salsa blandad med crème fraise. Obs! Viktigt att rotsakerna blir knapriga.
– restpizza – allt du har hemma på en pizza! Riv över ost från alla trötta ostskalkar du kan hitta.
– fattiga riddare, pannkakor eller ugnspannkaka.
– pasta med sås. Mycket suddigt begrepp om en säger så.
– pestopasta

Vad är dina budgetfavoriter?

Nu tänkte jag att vi skulle kika på vad som blev denna dags budget-måltid – gjort av Matsmart-fynd!

Tadaaa!
Massor av krossade tomater, pasta, olivolja, granola, sojamjölk, majonäs och popcorn! Och så en hel del bönor också.

Av detta sladdade jag ihop två middagar!
Först ut:

 

Tomatsoppa! Krossade tomater från Matsmart, och sedan vatten, buljong, rödlök och vitlök (ingredienser som jag hade hemma). Toppade med crème fraise, chiliflakes och timjan.

Nästa middag? Som jag sparar till imorgon?

Vegetarisk pasta bolognese.
Pasta, krossade tomater och vegobolognese från matsmart. Resten av ingredienserna, buljong, vatten, lite soja, salt och peppar, hade jag hemma.

Vill du också rädda mat till pangpris? Använd koden EMMA50 så får du 50 kronor rabatt när du handlar för minst 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 6 februari, och en gång per kund.

Loading Likes...

Mina vego-favoriter!

Jamen då kikar jag väl in här mitt under brinnande mellandag med ett inlägg som jag ju har lovat! Nämligen att lista några vegetariska och veganska snabbfavoriter för panik-kurr-i-magen-dagar.
Först ut är denna snabb-lunch: Vego balls in tomato sauce från Knorr. Bara att värma och servera med exempelvis matvete eller ris. Funkar med det mesta.
Eller bara att äta som den är om det är riktig mega-panik.

Det här är en riktigt sjuk en. För den smakar precis som kyckling.
Filébitar från Hälsans kök.
Stek i lite olja och servera i en wok eller gryta exempelvis. SÅ GOTT!

Havrebit från Yosa går att använda till det mesta. Det är som tofu, fast enklare att få stekyta på. Marinera, gör fiskpinnar av eller använd som lite extra gott i denna Tikka Masala.

Oumph har en hel massa goda varianter, däribland Chunk som jag gjorde “revbenspjäll” av till årets julbord. Annars är Thyme & garlic en favorit.

Av alla vegokorvar som finns så är detta den bästa. Coops egen vegokorv. Mina kids älskar dem! Jag med.
En del andra vegokorv-varianter är så kryddiga, faller isär, är svåra att steka eller smakar för mycket substitut om ni förstår vad jag menar. Men denna körv är BRA!
Denna vegokorv används flitigt i makaronipudding, till korv med bröd eller till pasta.

Alltid i vår frys. Vegofärs och vegobullar från Anamma. Färsen används i tacos, (o)köttfärssås, lasagne … eh, ja, allt där jag tidigare använde köttfärs. Känner ingen skillnad. Vegobullarna är vår snabb-panik-lösning hemma. Prima till makaroner eller till potatismos. Jag gillar dem hårdstekta, alltså med lite yta. Då är de som godast. Mjäk-stekta får de liksom en annan smak.

Vilka är dina vego-favoriter? Och vad använder du dem till?
Tipsa gärna!

 

Loading Likes...

Vegetarisk eller veganskt i jul – tipsa mig om ditt bästa recept!

Förra året körde jag vegetariska middagsklubbens – the Christmas edition!
Plotten var lika enkel som vanligt: ni mejlade in era bästa vegetariska och vegansk recept – denna gång till julrecept –  jag lagade maten, provsmakade, plåtade och döpte rätterna efter er.
Allt för att dela med oss av riktigt smarrig, klimatsmart vegomat helt enkelt.

Och jisses alltså, så jäääääädra gott! Den vegetariska Janssons frestelse (aaah), köttbullarna utan kött (oköttbullar som vi kallar dem i vår familj) och rödkåls-coleslaw (fick aldrig nog).
Och vi måste ju bara göra om detta fenomenala, right? Nya recept!
Det finns ju garanterat varianter och smaker jag inte hunnit testa ännu.

Har du något underbart vegetarisk eller vegansk julrecept på lut? Mejla mig det på hej@emmasundh.com

Och STORT TACK till alla er som  skickade in recept som jag fick laga, plåta och njuta av. Och så ett tack till läsaren Malin som kom med denna briljanta idé.

Se förra årets recept här:
Vegetariska middagsklubben presenterar:
Vegetarisk, vegansk (och helt ljuvligt god) julmat

Loading Likes...

Ditt bästa sopprecept?

Den här säsongen ger mig så mycket sopp- och grytlängt!
Känner du samma? Och har du något härligt, krämigt sopprecept på lut? Vego eller vegan, stark eller milt, mustigt eller maffigt?

Tipsa mig gärna!
Så blir det lite soppfabrik i veckan, och så lägger jag ut receptet här så fler kan ta del av det fantastiska.
Visst låter det härligt?

Mejla ditt recept till hej@emmasundh.com 💋

Loading Likes...

Årets medvetna julklapp!

Råsaftscentrifug, bakmaskin och Tamagotchi. Minns ni alla oumbärliga prylar som blivit utsedda till Årets julklapp? För att inte tala om spikmattan!

Varje år utser HUI Research årets julklapp, och valet av klapp baseras på analyser av konsumtionstrender.
Men hur vore det om vi – istället för att utgå från prognoser och trender – faktiskt försökte göra skillnad.

Inom klimatklubben snackas det ofta om att gå ifrån prognosstyrda val (“prognosen visar att det blir allt fler bilar, alltså borde vi bygga fler vägar”) och istället sikta mot målet (vilket samhälle vill vi HA? Vill vi att människor ska köra fler bilar, eller ska vi satsa på kollektivtrafik istället för att få människor att åka mer kollektivt?).

Med de här tankarna under västen teamde jag, Maria och Johanna upp med Medveten konsumtion, för att utse en annan typ av julklapp.
Inte en julklapp som tittar sig ängsligt omkring och kollar vad alla andra gör, utan en klapp som självsäkert plogar upp nya vägar och gör det härligt för alla att hänga med. Riktar in sig på målet.

Och vårt mål (allas mål?) borde ju rimligtvis vara en hållbar, rättvis framtid.

Så vi instiftade Årets medvetna julklapp!

Och pressmeddelandet om årets medvetna julklapp gick precis ut!

Årets medvetna julklapp går att köpa såväl ny som begagnad, kommer garanterat inte vara Tamagotchi-ute om tre år, utan kan ärvas, lånas ut och bytas mellan polarna. Och den går ju för bövelen att göra själv också! Och en kan koppla på en rad mys på klappen.

Årets medvetna julklapp är därför en dos praktisk klimatkunskap: den vegokokboken – som inspirerar och på ett tydligt sätt visar hur gött och smarrigt ett hållbart liv kan vara.  Vinningen av en omställning!

Den genomsnittlige svenskens matvanor släpper ut 1,8 ton växthusgaser per person och år, medan vegetarianen landar på 1,2 ton och veganen på 0,5 ton, enligt Naturvårdsverket. Vi svenskar äter dubbelt så mycket kött per person och år som världsmedborgaren, enligt Naturskyddsföreningen.

Få har väl undgått att vi måste sänka våra utsläpp för att dörren till växthuset vi bor i (växthuseffekten) inte ska gå i baklås. Varje världsmedborgare ska sänka sina utsläpp till 1 ton per person och år.
Det är liksom inte läge att krama köttbiten och med ren och skär vilja försöka sträva emot klimatförändringar.
Med årets julklapp vill vi visa på en del av lösningen, nudge:a åt rätt håll. Men också trycka på vinningarna och ge ett tydligt kvitto på att  ett hållbart liv är göttigt, fullt av smaker, färg och smarr!

Laga mat, bjud hem vännerna och skapa veganska middagklubbar (vem vill starta en med mig). Vill en inte köpa en pryl – ge bort 10 vegetariska eller veganska middagar till papsen, syrran eller mormor.

Själv älskar jag kokböcker som “Mera vego“,  “Ännu mera vego” och “Portionen under tian“.
Just nu bläddrar jag dessutom i “Vår kokbok vegan” – en sådan normfucker! Vår kokbok är liksom som en inventarie i de svenska hemmen, och nu kommer vegan-versionen!

Vilka är dina bästa vegokokböcker?

Loading Likes...

Vill du handla ekologisk mat till vrakpris?

I samarbete med Matsmart

 

Klart du vill!

Ekologisk mat är inte bara prima för oss människor (vi slipper få i oss en hel del bökiga och tveksamma kemikalier), att handla eko har en rad andra fördelar.
Först och främst mår naturen bättre. Skippar en bekämpningsmedel, odlar olika grödor och låter djur beta så bidrar en till biologisk mångfald. Och ju rikare biologisk mångfald, desto mindre behov av bekämpningsmedel. Smart va? Naturen sköter ju det där så bra på egen hand.
Dessutom bidrar biologiskt mångfald till större skördar visar en studie som bland annat Lunds universitet varit delaktig i.
Andra fördelar? Ekoodlingen lagrar mer kol i marken och den ekologiska bonden slipper hantera och omge sig med hälsovådliga bekämpningsmedel. Jag kan rabbla på ytterligare …

Ett vanligt argument mot ekologiskt är att det är dyrt.
Och det får banne mig inte vara en pengafråga om en stoppar i sig kemikalier eller inte. Därför presenterar jag denna gråa tisdag ett samarbete med Matsmart, som både gynnar biologiskt mångfald och minskar klimatartrycket. Klimat- och miljönytta i ett!
Matsmart räddar nämligen mat som annars skulle slängts på grund av överproduktion, att det är något feltryck på förpackningarna eller att produkterna närmar bäst-före-datum.

Jag köpte allt från bönor, majs, bröd, havremjölk, spagetti, tahini, olivolja, pasta, knäckebröd och ekologisk torrjäst. Och jag betalade hälften av ordinarie pris.
Alltså ni måste tror att jag är snålast i kommun, för jag babblar ofta om pengavinningen i klimatdansen.
Men jag tycker allt för få pratar om fördelarna av en omställning.

Jag testade att handla ekologiska stapelvaror av bra kvalité för att se vad priset handlade på.
Handla begagnat, äta i säsong, handla mat som annars skulle ha slängts och att längta och uppskatta, istället för att jaga snabba kickar.Det finns så många vinningar! Och inte minst för plånboken.

Använd koden EMMA50 så får du 50 kronors rabatt vid köp över 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 26 november.

Och apprå på bäst-före-datum?
Hur skiljer en på de olika märkningarna?
Jag har kirrat i hop en liten guide.

Bäst före-datum: Bäst före-datum handlar om vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet (smak, färg, konsistens), det handlar inte om det är ätbart eller ej. Efter bäst-före-datum kan alltså kvaliteten så småningom blir sämre, men maten kan vara fullt ätbar. Exempelvis kan ett paket mjölk (som förvarats på rätt sätt) hålla flera dagar efter passerat bäst-före-datum. När jag träffade kocken Paul Svensson berättade han att mjölk som passerat bäst-före-datum är den bästa ingrediensen när en gör sås. Bara en sådan sak!
Att passerat datum kan vara en fördel.

Sista förbrukningsdag: Märkningen sista förbrukningsdag – det är en annan femma. Märkningen visar hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen finns ofta på rått kött, fisk och skaldjur – varor som lätt förstörs av mikroorganismer och kan bli hälsoskadligt.

Ofta bra efter: Nu finns en ny märkning som har införts av Arla: “Ofta var efter”, för att förtydliga att varan ofta är bra även efter passerat bäst-före-datum.

Loading Likes...

Recept: Vegansk Yosa tikka masala

I samarbete med Fazer Yosa

Håll i er för nu kommer årets bästa veganska recept framhivat!
Yosa Tikka masala – veganskt, indiskt och perfekt för skördetider.

När vi var på torpet så stod jag med knäna i morötter, tomater och allsköns gott från trädgården, och undrade vad tusan för gott jag skulle hitta på. Med från Midsommarkransen hade jag Fazers nya, spännande Yosa-produkter som kort och gott är en serie havregött – gjort av skandinaviskt havre. Förutom havredrycker, glass, mellanmåls-gurtar, pålägg och havrefraise, så lanserar de Fazer Yosa havrebit som ungefär är som tofu.

Tofu är ju gjort av sojabönor, medan Fazer Yosa havrebit då är gjord av – FANFAR – havre. Den kan användas till typ … allt. Jag har testat att göra vegetariska fiskpinnar av dem (hit för barnen) och har även testat att marinera dem.
Men what next?

Jo, indiskt.
Jag älskar indisk mat. Alltså ÄLSKAR.
Det är mitt bästa – alla kategorier.

Skrapade ihop vad jag hade hemma och i trädgården: Lök, vitlök, morötter, ENORMA mängder tomater, chili och ingefära. Och gjorde en vegansk tikka masala!
Himmel så gott det blev!
På frågan om barnen tyckte om den? De svarade inte. De bara åt och åt, tills Bodil fick ur sig “supergott”.
Detta ska bli vår nya fredagsrätt – alla gånger!

Så hur gjorde jag?
Jo, här kommer ett stycke recept!

rapsolja
2 gula lökar
3 vitlöksklyftor
4 morötter
3 msk ingefära
700 g krossade tomater
5 dl vatten
salt
2 bitar Fazer Yosa havrebit naturell
1 påse tikka masala kryddmix
0,5 dl vegansk matlagningsgrädde
1,5 dl Fazer Yosa havrefraise eller havrepålägg
färsk koriander
körsbärstomater
chiliflakes

Gör så här: 
1. Skala och hacka gul lök, vitlök, morötter och ingefära.
2. Ringla i rapsolja i en stor stekpanna. Häll i hackad lök, vitlök, morötter och ingefära. Fräs tills allt har fått färg och blanda därefter i kryddmixen. Spara några 2 tsk kryddmix till havrebiten.
3. Tillsätt krossade tomater och låt puttra.
4. Nu ska tikka malsalan götta till sig, så låt puttra och tillsätt med jämna mellanrum vatten. En dl i taget tills röran känns lagom.
5. Medan röran puttrar: Tärna Fazer Yosa havrebit.
6. Ta fram ytterligare en stekpanna. Ringla i rapsolja och häll ner Fazer Yosa havrebit tillsammans med resterande kryddmix. Stek tills havrebitarna fått färg.
7. Ta av röran från spisen och mixa tills den får en jämn konsistens. Tillsätt havrefraise och vegansk matlagningsgrädde. Smaka av med salt.
8. Häll över Fazer Yosa havrebit:arna i röran, tillsammans med halverade körsbärstomater och färsk koriander.
Servera tillsammans med ris! Smarr!
9. Extra sting? Hacka chili och ha ner i röran vid steg 1, eller gör som jag: ha chiliflakse vid sidan av, så blir grytan barnvänlig, men kan stingas till.

Smaklig, vegansk!

 

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny