Plan B-podden avsnitt 2: Besprutat, bin & biologisk mångfald!

samarbete med Årstiderna

Nu ni!
Äntligen är det andra avsnittet av Plan B-podden ute! Podden där jag och Maria Soxbo snackar om det är livet efter omställningen – om utmaningarna och vinningarna. Vi spånar framtidsvisioner, stöter och blöter olika idéer och GÅR LOSS. Vi kanske kan kalla Plan B-podden för reklamslingan för det hållbara livet.

Det första avsnittet släppte vi innan sommaren, varpå vi tog sedan en låååång semester från podden för att sedan kavla upp ärmarna till hösten. Vi har en massa spännande avsnitt framför oss, men vi kickar i gång med den andra avsnittet  “Besprutat, bin & biologisk mångfald– det är ju trots allt eko-september.

 

I avsnittet snackar först och främst ekologiskt och normer. Varför vi säger “mat” och “ekologisk mat”, som att ekologiskt när något special, trots att det är mat i sin renaste form. Kanske ska det heta besprutat och obesprutat istället? Vi pratar om biologiskt mångfald och bin, att vi är beroende av en rik natur med många olika arter för att få mat, men behandlar andra arter än människan som skit.

Jag gissar fakta som jag egentligen vet (måste sluta med det, hahaha), pratar med mat i munnen och tror att Maria vill döda humor. Pja, what can I say.
Vi snackar också pengar, städer, klass och rättvisa, och försöker resonera oss fram till hur alla ska ha rätt till obesprutad mat. Knivigt. Lyssna gärna och tyck till, kom med egna idéer och infallsvinklar. Hur vill du att framtiden ska se ut? Och hur når vi dit?
Dessutom får jag en utmaning av Maria. Älskar det momentet, hehehe.

Avsnittet har möjliggjorts tack vare fantastiska Årstiderna – som erbjuder 100% ekologiska matkassar och frukt-, grönt- och säsongslådor.
Inget är flygfraktat, allt är noga utvalt, eller bortvalt som Årstiderna kallar det.
Och nu får alla ni Plan B-lyssnare möjlighet att testa Årstiderna med rabatt.

Med koden PLANBPODDEN får du 20% rabatt på första beställningen oavsett vilken prenumeration du väljer. Du väljer själv om du vill ha matkassar med färdiga recept eller lådor med råvaror, dessutom bestämmer du själv hur ofta du vill ha leverans. Och det är ingen bindningstid!
Som ni vet prenumerera jag på säsongens ekologiska grönsaker vi Lantlådan, som jag varmt kan rekommendera. Innehållet ser olika ut beroende på säsong. Så spännande och lärorikt! Jag har upptäckt så många grönsaker som jag själv aldrig skulle ha köpt, men som blivit nya favoriter.

Dessutom känns det ju extra stolt:igt att samarbeta med ett företag som blivit utsedda till Årets hållbara företagRetail Awards. Så kul!

Så, nu kör vi! Säsongs-premiär för Plan B-podden och massa ekologiskt snack! Och erbjudande som ger rabatt.
Bra start på den här hösten, eller hur?

Ps. Följ gärna Plan B-podden på Instagram, där matar vi på med fakta, idéer och annat härligt från roddarna.

Loading Likes...

Besprutat eller obesprutat

I samarbete med Årstiderna

Visst är det konstigt ändå, att vi säger mat och ekologisk mat.
Som att normen är besprutad mat, och ekologiska det special:iga, annorlunda. Trots att det är mat i sin renaste form – med betoning på ren.

Borde det inte vara … tvärtom? Att det hette mat. Och besprutad mat?
Undrar just hur många som skulle välja det senare om det hette det som det faktiskt var. Besprutad mat.

 

Som ni vet så prenumererar jag på Årstidernas lantlåda (här på bilden halvt uppäten, för denna låda är som en godiskorg) som är full av säsongens grönsaker. Jag har ju numera inga egna odlingar, och vill säkerställa att jag  hela tiden matar in ekologiska smarr i mitt hem. För jag vill inte köpa besprutad mat. Jag vill inte att mina barn ska äta besprutad mat, eftersom barn är känsligare mot skiten än vad vuxna är.

Att få tag i ekologiska grönsaker i säsong där jag bor är banne mig inte lätt. Inte ens nu, i september då naturen dignar av grönsaker, frukt och bär.
Eftersom jag äter i säsong, så är ju detta min prime time rent matmässigt, men det som är i säsong i Skandinavien går inte att få tag i ekologiskt … här. Kanske i reko-ringar, men inte i matvaruaffären.

Just nu – under prunkande skördetid – borde handeln vara full av närodlade ekologiska tomater, majs, gurka, zucchini och sallad. Från närliggande lantbrukare, eller från Skandinavien. Men alla alternativ som finns är importerade från Egypten eller Spanien.

Just nu pågår #ekoseptember, som uppmärksammar vinsterna av att handla just ekologiskt. Genom att strunta i att sprinkla bekämpningsmedel på odlingar så följer en hel massa vettigt:
Biologisk mångfald.
Rent vatten.
Levande jordar.
Inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.
Extra god djuromsorg.
Mat utan konstgjorda tillsatser – som alltid är kontrollerad.

Årstiderna är 100% ekologiska.
Alltid.
Råvarorna är noga utvalda, och de jobbar ständigt och nyfiket på att hitta nya spännande lösningar på hur framtidens mat kommer att se ut.
De har investerat i en elektronisk lastbil för matleveranser i Danmark, kör ut mat med cykel i Göteborg och jobbar ständigt på att sänka klimatavtrycken.
Och jobbar för att fler ska äta ekologiskt.

Visste ni förresten att ekologiskt är norm i Danmark, där Årstiderna startades 1999? Och att Sverige ligger 5-10 år efter i utvecklingen när det kommer till ekologiskt. Om detta, och om ekologiskt, besprutat, normer, klass och biologisk mångfald snackar jag och Husligheter mer om i
höstens första avsnitt av Plan B-podden som släpps snart! Missa inte det!

Tills dess mumsar vi vidare ur lådan bland potatis (en av de grödor som annars är värst besprutad), färsk majs, sallad, bönor, blomkålsskott, knippen med morötter, schalottenlök och spetskål.

Loading Likes...

Guide: Köpa elbil?

Tidigare i somras skrev jag inlägget “Oops, vi har köpt en elbil” och det ramlade in en hel drös med frågor kring just val av elbil, vad en ska tänka på och hur det fungerar med laddning.
Och nu kommer en inlägg på tema elbil!

Detta inlägg görs i samarbete med vettiga, härliga bloggkollegan Dnilva!
Det är tack vare Anna-Maria/Dnilva och hennes sambo Philip som vi lyckades manövrera fram i elbilsdjungeln. De hjälpte oss i urvalet av elbil, eftersom de själva valt elbil till leasing och gjort ett pretty impressive arbete att luska reda på vad en ska tänka på. Thank gaaaad för internet, och att Husligheter en gång sa: ska du någon gång köpa elbil, kontakta Anna-Maria/Dnilva! Sagt och gjort!

När vi började fundera på elbil hörde jag av mig till Anna Maria, hon frågade oss vad vi tänkt för prisklass, räckvidd, storlek och så vidare. Och så maldes våra svar i Philip, och så fick vi några förslag, med tillhörande motivering. Genialt! Jag önskar att de fanns som app!

Nu har jag och Anna-Maria/Dnilva, Philip (och så klart John) slagit våra kloka huvuden ihop serni! Vad har vi hittat på då? Kanske inte en app, men väl en guide som hjälper till att reda i elbils-djungeln.
Så nu kör vi! Elbil då, så klart. Denna guide är uppdelad i två delar, en del finner du här, hos mig. Här kan du läsa om vårt val av elbil, att dela elbil, om klimat och el.
Hos Dnilva kan du läsa om att köra elbil, leasa, vad en ska tänka på inför ett köp och så utlovas en hel massa smarta tips. Som hur du kan köra typ gratis …

Varför elbil
Vi bor ju för närvarande i Stockholm, där en nästan får väja för all kollektivtrafik som vill plocka upp en. Behöver vi en elbil? Nej. John cyklar till jobbet på andra sidan stan (totalt 2 mil om dagen), och jag jobbar som bekant hemifrån. Jag cyklar eller tar tunnelbanan om jag ska på möten eller behöver färdas längre. Vi har alltså noll behov av en bil, annat än att vi har ett torp då. Men nu har vi ju sålt torpet och ska kasta oss ut i den gyllne ovissheten. Planen är nu att bli lite mer resurseffektiva. Ett boende på landet, istället för ett i stan och ett på landet. Men ett boende på landet innebär förmodligen att en blir mer bilberoende, så den långsiktiga planen var att köpa en elbil som vi kan dela med mina föräldrar (som i dag har en fossilbil och har behov av att ta sig fram med just bil). Förhoppningen är att bo (hyfsat) nära mina föräldrar och dela på elbil. Och pja, gärna fler om de vill vara med. Elbilen ska stå hos mina föräldrar är tanken, eftersom de är störst behov av den. Jag och John har ju cykelflåset i oss, i ur och skur, och kan lätt cykla till affären eller till bussen vid behov. Detta upplägg innebär att mina föräldrar kan köra fossilfritt till vardags från och med i höst, att jag och John köra på el när vi är i Värmland på besök, och sedan även till vardags när flyttlasset går.
Oavsett var vi hamnar, nära kollektivtrafik eller en stad, eller långt ifrån, så vill vi så klart fortsätta cykla eftersom det är världens bästa sätt att ta sig fram, och helt klart det bästa ur klimatsynpunkt. Men till längre resor så kommer vi satsa på eldriven lådcykel och också denna elbil. That’s the plan!

Val av bil
Våra kriterier gällande bil var att den skulle vara liten, begagnad, behändig och inte ha någon batterihyra. Och ett rimligt pris så klart. Ingen Tesla för vår del med andra ord. Vi har inte tänkt att åka på långa Europa-roadtrips (tåget slår ju fortfarande bilen ur klimatsynpunkt eftersom det är fler som delar på elen så att säga), så räckvidden (hur långt en kan köra på en laddning) var inte så viktig, även om den så klart spelade in. Valet landade i en Nissan Leaf från 2016. En liten, kompakt, gullig sak som fungerar ypperligt för våra behov. En full laddning i vår Nissan Leaf tar oss cirka 220 kilometer på ett ungefär. Skulle vi åka mellan Stockholm och Karlstad tar vi oss nästan hela vägen fram med en laddning (291 kilometer). Här planerade vi in en bensträckare/fikapaus med tillhörande laddning i vårt bilköp, hehehe, trots att vi med all säkerhet kommer att ta tåget långa sträckor som Karlstad – Stockholm. Jag tycker det är ganska kul att köra bil, men att köra långa sträckor förstår jag inte tjusningen med om jag ska vara ärlig. Inte ens om jag sitter i passagerarsätet. Jag är värsta sortens baksäteschaufför (kan hårdra det till aspirerande trafikpolis), och försöker styra andras körning med skinkorna. Inget jag är stolt över, men vältränade skidor – det har jag.

Kostnad 
Vi betalade i runda slängar 150 000 kronor för vår begagnade elbil, och då fick vi laddsladd på köpet. John hittade bilen via bilförsäljare (företag) på Blocket. Kostaden för bilen delades på fyra, mig, min mamma, min pappa och så John. Vi äger alltså en fjärdedel var. Notan blev typ 38 000 per person. Det ska tilläggas att det både finns billigare varianter av just denna modell.
Mina föräldrar är ju pensionärer så de är ju hyfsat flexibla gällande tider, och jag intalar mig att de tycker det är skönt att dela bil med oss eftersom vi kan dra det tyngsta lasset med byte av bildäck, bilprovningen och annat som kanske känns betungande när åldern stiger.
Så mitt tips: dela bil med en pensionär, eller någon som kanske inte har exakt samma dagsschema. Nu har vi ju inte testat detta i praktiken, så när vi väl bor i Värmland och delar kan jag skriva ett inlägg om det.
Men ja, kostanden på 150 000 är ju relativt fet, även om den så klart bantas av att bilen är begagnad och liten. Och priset bantas ju ännu mer av att vi är fyra som delar. De 38 000 som jag la på bilen hade jag sparat ihop, medan John hade löst det ännu smartare. Efter att vi sålde vår gamla bil för ett par år sedan så la han undan så mycket pengar som bilen hade kostat oss, en sorts bilpott som kunde användas för att hyra bil vid behov. Det blev en hel del efter parkering (hej, Stockholm!), bränsle, försäkring, service och allt kollijox. För mina föräldrars del då? I dagsläget äger mina föräldrar en fossilbil som ska säljas när elbilen är på plats och allt rullar som det ska. Och notan blev ju att de fick nyare och mer klimatsmart bil, till ett billigare pris än vad de köpte fossilbilen för. De kommer ju inte gå plus minus noll, men säkert inte långt i från. Det tillkommer ju stöd, i form av oss, hehe, och så klart att vi delar på alla omkostnader.

Behov
Tidigare har vi hyrt bil av några kompisar när vi ska till torpet (enda gången vi är i behov av bil), och även använt oss av bilpool (vid enstaka ärenden). Ofta har vi velat vara borta flera veckor i streck, och i dagsläget finns det ganska få alternativ att välja mellan. Många köper ju en sommarbil och säljer den efter sommaren, för att det helt enkelt inte lönar sig ekonomiskt att hyra en bil under en längre period. Men jag hoppas innerligt att det kommer fler lösningar som gör detta möjligt, exempelvis företagsbilar som under semestertider hyrs ut, men används i tjänsten resten av året. I framtiden hoppas jag att vi ser oss själva mer som användare än konsumenter, och slipper äga. Ett exempel på detta är ju leasing.

Ladda smart
Det finns otippat många laddstationer out there, och en del är faktiskt helt … gratis att ladda med. Galet! Vi har exempelvis kör från Flen till Kristinehamn för exakt 0 kronor.
Så ja, en elbil kostar en slant, men elen du “tankar” din bil med är billig. Så i det långa loppet är det ju en bra investering. Via appen Chargemap (det går också att söka på laddstationer i Google maps) kan du hitta laddningsstationer.
Det finns snabbladdning och långsam laddning. Snabbladdningsstationer finns lite varstans, exempelvis på bensinstationer och på väl valda platser. Där kan bilen laddas på snabbt, på mellan 15-30 minuter (beroende på hur mycket kräm (el) du behöver och vilken bil du har). Långsam laddning finns på måååånga ställen, exempelvis på parkeringen till matbutiker. Där kan en plugga in sin elbil med egen sladd medan en går in och handlar mat. Vi laddar med hjälp av olika appar, men det finns smarta blippare också. Spana in Dnilvas nyckelknippa!
Hemma hos mina föräldrar har det installerats laddbox från Tibber, för det är där elbilen kommer att ha sin hemvist. Det är John som har kirrat allt detta på distans, så de har inte behövt fixa något. Där kan elbilen suga i sig långsam laddning, men det fina i kråksången är att en kan ladda när elen är som billigast (och renast).
Med hjälp av appen Tibber (som jag hade samarbete med i våras, blev totalt hooked och som har ändrat hela mitt el-beteende), så kan en styra laddningen av bilen så att det blir så billigt och resurseffektivt som möjligt.
En liten parentes under rubriken “ladda smart” är ju att batteriet faktiskt laddar när en motorbromsar med bilen. Och på vår Nissan Leaf har vi även solceller baktill som förser display och andra smågrejer i bilen med el när solen lyser.
Och just ja, vi valde en bil utan batterihyra. Vad är nu batterihyra då? Jo, vissa bilar (exempelvis Renault Zoe, som jag för övrigt älskar!) säljs “utan batteri”, där en hyr eller snarare leasar batteriet. En månadskostnad som tillkommer.

El
Pja, detta med elen då. All el som produceras hamnar i en bassäng av el. En kan med andra ord inte köpa el från ett specifikt vindkraftverk, om en inte har en egen sladd dit. Däremot kan en se till att mer så kallad grön el pumpas in i bassängen, genom att välja elbolag som endast riktar in sig på förnybar el. När du laddar din elbil, lampa, tar en dusch eller trycker på knappen till diskmaskinen, så pumpas el från bassängen till dig. Vid vissa tidpunkter på dagen pumpar många el, exempelvis på morgon och vid middagstid, och då kan en säga att det pumpas el från det skitiga bottenskiktet. Den fina, förnybara elen på ytan räcker inte alltid till. Men, om en däremot laddar bilen när trycket är lågt så behöver inte alla fajtas om samma fina el. Fanfar: bättre för alla, och grönare el!
Exakt när elen är som smutsigast respektive renast kan du se i Tibber-appen (finns i andra appar också). Smart grej!
I Sverige har vi stor del förnybar el, eftersom vi råkar bo i ett land som lämpar sig ypperligt för just detta (hej all vattenkraft i norra Sverige som står för nära 40% av vår el). På andra ställen i världen ser det så klart inte lika glatt ut. Laddar du bilen i Polen exempelvis så finns ju risken att du pumpar el från smutsig kolkraft. Så elbilen är ju himla smart, så länge bränslet (elen) du pumpar den med är fräsch. Men! Även skitig fulel från kolkraft är bättre än fossila bränslen.

Nya vanor, upplevelser & insikter
Elbilen har gett mig en hel del nya vanor och insikter. Dels att planera åkandet lite mer effektivt, eftersom det finns ett begränsat antal elladdningsboxar. Det finns förvånande många laddstationer (och på otippade ställen, typ McDonalds), men inte lika många som bensinstationerna.  Och oftast finns bara en laddstolpe/laddbox per ställe.  Är det knas med den kan det bli lite svettigt så att säga. Jag har varit med om att det varit knas med en laddstolpe en gång (och kundtjänst kunde starta om hela laddboxen från en annan plats i Sverige, väldigt high tech), men då lång nästa landställe 5 minuter bort.
Så, ja, det krävs lite mer planering.
Dessutom blir en ju om än mer medveten om hur mycket energi det tar för att ta sig fram. Hur mycket el krävs det att ta sig från punkt A till punkt B, och hur mycket el motsvarar det i ett hem exempelvis. Är det rimligt att ta bilen på en slentrian-tur om det motsvarar lika mycket som att producera mat? Vad ska elen (insert: all energi!) användas till? Nu råkar ju elbilar vara energieffektiva, men el är en resurs som vi ska (kan!) använda smart(are).
Att ladda bilen är något jag njuter av. Och jag samlar på fina laddupplevelser. Bäst hittills var gratisladdningen, intill en stor lekpark, i Flen. Och laddningen i Kristinehamn som råkade ligga nära en loppis. 30 minuter som jag var “tvungen” att spendera på en loppis. Åååå, nej.
Insikter då.
Ja, det är väl att det är lätt att ladda, går snabbt, det finns många laddstationer och att det är något visst med att susa fram tyst. Och pja, jag lider inte supermycket när de cyklande barnen som vi körde om häromdagen exhalterat ropade TESLA när vi susade förbi. Usch, sådan sucker för åtrå en blivit då. Så klädsamt. Ej.
Annan insikt. Kommer ej behöva byta kamrem på denna bil, för den har ingen! Pja, tekniken när en snygg radda finheter. Och en fossilbil känns liksom lite trubbig, tung och krångligt i jämförelse med denna lätta skönhet.

Klimatet då?
Elbilar kommer inte rädda världen, men är en bilberoende är det ju så klart en klimatvinning om effekten blir mindre koldioxid i atomsfären. Helt klart bäst är så klart att gå, cykla och åka kollektivt – alla gånger! Och jädrigt bra för hälsan (undrar just hur vi kommer se tillbaka på denna tidsperiod, då vi tar bilen för att åka och träna (!?)).
Men är en bilberoende, ja, då är elbilen överlägsen bensin- och dieseldrivna bilar sett till utsläpp. Är elbilen fri från utsläpp? Nej, så klart inte. Det krävs enorma resurser för att producera en elbil. Faktum är att det är mer resurskrävande att tillverka en elbil jämfört med en fossilbil. Men. Tillverkningen är å andra sidan en liten del av bilens totala utsläpp under sin livstid, och på det stora hela så vinner elbilen med hästlängder.
Detta har jag saxat från boken “Men Kina då!?” (Novellix) som jag skrivit tillsammans med Maria Soxbo och Johanna Nilsson:
“Räknar man ihop ALLA utsläpp, från tillverkning via 16 000 körda mil till skrotning när bilen är uttjänt släpper elbilen ut 24 procent mindre koldioxid. Och det är dessutom om bilen körs runt i Europa på smutsig elmix. Rullar den runt i Sverige och laddas med förnybar el blir utsläppen hela 64 procent lägre!”
Och bra att komma i håg. Ju mindre bilarna är, desto mer resurseffektiva. Så good bye stora bensinslukande vrålåk, ni är tyvärr oerhört pasé. Samma sak gällande hastighet. Ju snabbare en vill ta sig fram, desto mer energi behövs. och det där tycker jag är intressant. För normen är ju snabba, feta, fossilsluknade bilar. Men nu kräver klimatet att vi gör precis … tvärtom. Så vad kommer hända med våra normer? Så intressant! 

Vi har valt att köpa en liten, begagnad elbil, eftersom det har ett mindre klimatavtryck än att ta en från ny-hyllan. Dessutom vill vi dela på bilen, eftersom en bil i snitt står parkerad cirka 96% av sin livstid.
Jag hade gärna kunnat knöla ner både ett klaffbord och fyra stolar i bagageutrymmet, men å andra sidan: hur ofta gör jag det? Nä, att den är resurseffektiv smäller högre. Och jag ska inte snacka ner vår Nissan Leaf, den har FÖRVÅNANDE stort bagageutrymme. Fattar faktiskt inte riktigt var utrymmet kommer ifrån.
Värt att notera. Elbilen ger inte klimatpoäng som en glatt kan spendera på annat håll. Den ger inte fri lejd att shoppa loss, ta en flygtur till solen eller frossa i fossildoppad mat. Den är bara mindre dålig om behovet av en bil finns.

Dela mera
Jag gillar tanken på att dela istället för att äga, och lånar glatt ut till vänner om de ska på lång bilresa, eftersom det gemensamma målet ju är att släppa ut mindre koldioxid. Inte bara mitt eget, personliga mål.
Det finns i dag 5 miljoner personbilar i Sverige. Och vi är 10 miljoner i detta avlånga land. Det betyder att varannan person har en bil. Eftersom ganska många är under (och även över) bilför ålder så kan vi ju ganska snabbt klargöra att det förmodligen finns fler bilar än behov. Eller så kör ofattbart många två bilar med hjälp av van Dammes epic split.

Vi är vana att ta oss fram snabbt, bekvämt och enskilt. Det är där vi spenderar vår egentid (även om jag kan komma typ sjuhundratå härligare sätt som inte utgår från att ha blicken fäst vid en asfaltsstrimma). Bilnormen är stark. Oerhört stark. Så stark att några av de vackraste platserna i världen – intill Seine eller för all del: Mälaren – har försetts med bilvägar. Nu börjar bilnormen krackelera en aning. Borgmästaren i Paris, Anne Hidalgo, har gjort promenadstråk intill Seine och sakta men säkert flyttat fokus från bilarna till människorna i staden. Rimligt.
Bilar, bilägande och även bil som statussymbol börjar ifrågasättas. De städer med flest laddbara bilar är för närvarande Stockholm, Göteborg och Solna. Inte direkt okända i snacket om väl utbyggd kollektivtrafik. Samtidigt är människor i stort behov av bil där ingen kollektivtrafik finns.

Så, ska 5 miljoner personbilar bytas ut till 5 miljoner eldrivna personbilar? Är det målet? Är det till det vi ska använda elen? Resurserna? Eller kan vi bli mer resurseffektiva? Dela mera, använda bilen (även elbilen) med måtta och tänka i nya banor? Är det rimligt att bygga ut elproduktionen för att alla ska ha elbil eller ska vi gå ett varv runt kvarteret, fundera en sväng och kanske komma fram till vad som är behov, vana, statusjakt och begär?
Många människor är i behov av bil för att ta sig till jobbet, andra människor använder bil för att det är bekvämt/de alltid gjort det/alla andra gör det/gillar inte att åka kollektivt/vill åka på utflykt då och då.
Jag har själv haft bil (min mormors gamla bil) när jag bott i Stockholm. Jag har inte haft bil för att jag jobbat obekväma arbetstider, av någon anledning inte kunnat åka kollektivt eller haft ett jobb där jag behövt bil, utan för att “alla andra hade det och vi hade ju ett torp på Gotland”. Tydligt flockbeteende, där jag helt enkelt gjort det alla andra gjort.
Det var extremt lätt att ta bilen sträckor som jag tidigare tagit cykeln på … för att jag kunde. Och har en saker ska de användas, det har en ju lärt sig. Eller hur var det nu? Gällde det bilen också? Nja.
Jag har också bott på landet, avklippt från kollektivtrafik, men nyttjat bilen onödigt mycket. Åkt till affären fyra kilometer bort för att köpa en liten crème fraise. Alltså skämskudde för hur många onödiga sträckor jag kört med bil. I gymnasiet, när jag bodde inne i Karlstad, tog jag ibland mammas bil till skolan (hon visste det ej). Jag vågar knappt skriva hur nära jag bodde skolan, men det var en statusgrej. Helt klart. Att kunna parkera utanför matsalen och liksom glida in i ett huj. Då kände en sig ball. Då, på fossiltidseran.
Och kanske, kanske var det också lite revolt mot mina föräldrar som varit resursmedvetna since forever.
Men det fina i kråksången är väl att en får tänka om. Se över vanorna och komma lite mindre fossiltygnd ut ur dem.
Gå smartare ur tanken.

Första tiden med elbil
Vi har haft elbil i ungefär två månader nu, och jag är helt frälst. Om ett par veckor ska vi lämna bilen i Värmland och återgår till bilfria livet i Stockholm, i väntan på att flytta till Värmland.
Men att äga och åka elbil ger så klart ingen fri lejd till att bränna resurser. Däremot bygger inte resurserna på fossila bränslen. Det är lätt att vaggas in i en falsk känsla av att en gör gott för klimatet, men sanningen är ju att en bara gör lite mindre illa. Så vi använder vår bil sällan, och försöker att klumpa ihop ärenden. Precis som vi gjorde när vi hyrde fossilbil.
Jag ska inte sticka under stol med att det är något visst med att ta sig fram ljudlöst. Och ja, det känns fint att ställa sig på elladdsplatsen, även om det tar längre tid att ladda en elbil än en fossilbil. Det handlar ju om normer. Att allt ska gå så satans snabbt.
Härom dagen körde vi om en familj som cyklade (heja!) och hörde ena barnet skrika “TESLA!” om vår bil. Inte mig emot, även om vi kör runt i en liten Nissan Leaf. I barnets värld är det inte fossilosande SUV och vräkig monsterjam-Hummer som är ballast, utan en Tesla. Eller i alla fall en ljuslös, liten bil som rullar förbi. Ända ballt hur normerna ändras lite pö om pö. Att den där lilla, hårt ansatta kompakt-bilen blev det balla. Hur hände det! Jo, med klimatet i åtanke.
En liten svettig erfarenhet då? Pja, när vi körde på motorvägen, på väg mot laddstationen och kanske var lite väl optimistiska i hur långt vår el skulle räcka. Den skulle räcka PRECIS fram. Och mitt på motorvägen började displayen blinka och säga att batteriet var “criticly low”. Gah. Men elen räckte och vi lärde oss att planera lite bättre.
En insikt är också att laddstationerna ofta ligger ganska tätt ( i alla fall i mellersta Sverige där vi har rört oss, men kan tänka mig att det är lite si så där med den saken på andra platser i landet). En laddstation som vi besökte låg nere, men vi behövde bara åka fem minuter för att hitta en annan. Lärdomen är väl att inte surfa på 1% kvar av batteriet kvar, som en gör med mobilen, hehehe.

Sedan inser jag också att mina egna krav på andra företag ställs högre. Kan jag anlita rörmokare eller elektriker som endast kör elbil? Snickare? Och hur körs min mat ut? Är det fossilfritt?
Hur fri från fossil kan jag bli?

Loading Likes...

Joina Team Emma & skapa nya, hållbara vanor i sommar

I samarbete med Deedster

Det händer grejer! Inte nog med att jag och Maria Soxbo ska starta podd – Plan B-podden –  nu drar även sommarens mest rafflande äventyr igång: “Nästa kliv till hållbart liv”!

Sommar betyder ofta dopp i plurret, syrs-ackompanjerade solnedgångar och lata filtdagar i gröngräset.
Men denna sommar får en twist.

2020 är året då vi ska ha gjort stora förändringar i vårt sätt att leva och utsläppskurvan ska ta en brant gir neråt. Hög tid att skapa nya vanor, right?
Därför har jag och Maria fått en sommarutmaning av smarta klimatappen Deedster, som rimmar med just detta.

Deedster funkar som ett spel, där en tar sig an olika klimatutmaningar som sparar koldioxid. På kuppen lär en sig en massa om klimatet, ser vad olika val och vanlis-beteenden kostar i koldioxid och förhoppningsvis skapas nya vanor.  En bara älskar ju gamification av smartheter!

En klimatutmaning, eller en deed som det kallas, kan vara allt från att byta till grön el, styra om till hållbara pension till att ta cykeln för att göra ett ärende. Vi kan också kalla det “få ändan ur”. Detta är PRECIS vad jag behöver.
Och nu har alltså Deedster utmanat oss att … utmana varandra.

I utmaningen “Nästa kliv till hållbart liv” tävlar jag (och alla mina följare) mot Maria (och hennes följare) i jakten att sänka utsläppen och skapa nya vanor.
Men Team Emma och Team Maria tävlar inte bara mot varandra. Tillsammans ska vi försöka slå Deedsters rekord i utförda klimatgärningar!
Liggande rekord ligger på 80 000 deeds (!?). Ett gaaaanska så skapligt rekord.
Men Deedster tror att om det är NÅGRA som klarar att bräcka detta, ja, då är det väl alla vi?

Och nu undrar jag om du vill joina Team Emma (som tävlar mot Team Maria) och försöka slå rekordet? Se hur mycket koldioxid vi kan spara in tillsammans? För tillsammans är en ju stark?
En laj, lärorik utmaning för alla spelsugna sommarfirare!
Maria har liiiite fler följare än mig, men jag tror stenhårt på Team Emma! Jag har redan börjat veva om detta för mina kompisar och min familj, haha. Ja, jag är en gnutta tävlingsinriktad.

Och kolla här: Om vi tillsammans lyckas klara 80 000 deeds, då sparar vi in i runda slängar 266 ton koldioxid, vilket motsvarar 55 varv runt jorden med bil, 10 000 kg nötkött eller 380 000 kilo bönor.

Vill du ta dig an denna sommarutmaning och hjälpa mig att bräcka Maria? Och spara in sjukt mycket koldioxid? Levla skiten ur spelet eller bidra lite smått mellan plask och gass, när andan faller på? Du bestämmer nivå.
Säg ja, ja, ja!

Gör så här:
–  Ladda ner appen. 
– Leta reda på utmaningen (under Challenges i appen) heter “Nästa kliv till hållbart liv”. 
– Välj vilket lag du vill tävla med. Team Emma (ja!) eller Team Maria (eh …?) .
– Varje vecka fram till den 15 augusti öppnas nya nivåer upp i spelet. Och varje vecka har sitt givna tema, typ konsumtion eller mat.

Under sommaren kommer du kunna se vems lag som leder och hur mycket koldioxid som sparat in, men en kommer också kunna se Most Valuable Player i varje lag. Alltså flitigaste spelaren!
Både jag och Maria kommer givetvis hylla våra flitigaste spelare  när utmaningen är klar!

Som Maria skrev, så sjukt spännande att ha en “egen klimatcoach under sommarlovet”, och tillsammans skapa nya, hållbara vanor.

Här kommer ni till appen – och rakt in till utmaningen!

Må bästa lag (alltså vårt) vinna!

Ps! Att vinna är inte allt, blablablajaddijaddi. Men detta ska vi vinna, ELLER HUR?

Loading Likes...

Vevar igång maj med ett erbjudande!

Äntligen maj!
Ljuva, prunkande, väldoftande maj!
Ser så mycket fram emot värmen, picknicks, trädgårdsfix (på innergården i brist på torphäng) och cykelutflykter om snuvan håller sig borta. Ligga på en filt och läsa böcker.

Och apprå på det senare så tycker jag att vi vevar ut ett specialerbjudande. Från och med i dag kan du köpa “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” OCH “Klimatasken – stora förändringar i litet format” till specialpris 379 kronor (ordinarie pris 429 kr).
Jojominsann!

Erbjudande! Gör skillnad + klimatasken

Detta finfina pris gäller en vecka, fram till den 8 maj, och så långt lagret räcker.

Stor kram emma

 

Loading Likes...

På fredag kör vi igen – #klimatlunch om rättvisa!

Alltså vilken pang-grej nya konceptet #klimatlunch blev i fredags!
Tack alla underbara som var med!

Eftersom denna första klimatlunch blev så poppis, men endast hade ett begränsat antal platser, så tänkte vi att vi kör igen. Så på fredag klockan 12.00 rullar vi ut en ny klimatlunch!

Du köper din biljett här (kostar som en utelunch) för att säkra din plats (antalet platser är begränsade). Innan webinaret drar igång får du en länk via mejl som är din biljett in i webinarrummet online.
Vi har ett minium på 20 deltagare, så tipsa en vän, kollega eller boss!
Ju fler desto härligare.

Temat för klimatlunch #2 är: “Klimat och rättvisa – stad vs landsbygd, klass, kön och makt” som bygger på den spillans nya boken “Rättvisekompassen – 32 sidor om klimat, makt, kön & klass” (Novellix). Vi kommer att snacka stad vs landsbygd, varför klimatet blir en jämställdhetsfråga, bristen på mångfald i klimatkampen och så klart hur klassfrågan spelar in när vi ska försöka leva hållbara liv.
Alla som är med på vår #klimatlunch får också en liten “freebie” att ladda ner, men också en rabattkod om du vill slå till på ett ex av Klimatasken eller vår förra bok Gör skillnad (eller båda!) till bra pris.

Vad är #klimatlunch?
#klimatlunch är en digital föreläsning med eftersnack som vi kör live för alla som jobbar hemifrån, vill möblera om lite tankar i huvudet, få ny inspiration eller som vill passa på hänga lite med oss över en lunch!
#klimatklunch är ett webinar där vi snackar om ett visst ämne kopplat till klimatfrågan, du hänger med via din skärm och du kan ställa frågor eller lufta dina egna tankar kring detta ämne i chattkanalen i vårt webinarrum.
Vi snackar i ungefär 30 minuter, och sedan hänger vi kvar för att diskutera vidare med er, höra vad ni tycker och tänker om ämnet.

Så här funkar det!
1. Köp din plats biljett här.
2. Du får en länk till webinaret via mejl.
3. På fredag strax innan 12 bänkar du dig framför din datorn, telefon eller skärm tillsammans med smarrig lunch.
4. Du följer länken du fått via mejl in i  webinarrummet. Du medverkar genom att chatta och ställa frågor (men syns inte i bild själv).

Ses vi på lunch på fredag? Säg jaaaaaa! Älskar sällskap!

 

Nyfiken på kommande klimatluncher? Signa upp dig här vettja.

Signa upp dig för info om #klimatlunch


Loading Likes...

Nyhet! Signa upp på digital klimatlunch om rättvisa!

Här bubblar det minsann! Inte nog att det var boksläpp i går, nu langar jag fram en till nyhet!

Eftersom vårens alla klimatföreläsningar och klimatfrukostar ställdes in på grund av Covid-19, så har jag och Maria Soxbo  kokat ihop en hel arsenal av nyheter anpassade efter nya omständigheter (vår tredje part Johanna är föräldraledig). För klimatkrisen sätts tyvärr inte på paus bara för att strålkastaran riktades åt ett annat håll. För att klimatet (och omställningen som vi behöver göra för att undvika en större, permanent kris) inte ska hamna i skuggan så tänder vi strålkastarljuset och lanserar konceptet #klimatlunch.

#klimatlunch är en digital föreläsning med eftersnack som vi kör live för alla som jobbar hemifrån, vill möblera om lite tankar i huvudet, få ny inspiration eller som vill passa på hänga lite med oss över en lunch!
#klimatklunch är ett webinar där vi snackar om ett visst ämne kopplat till klimatfrågan, du hänger med via din skärm och du kan ställa frågor eller lufta dina egna tankar kring detta ämne i chattkanalen i vårt webinarrum.

Första klimatlunchen vevar vi igång på fredag klockan 12, och då är temat: “Klimat och rättvisa – stad vs landsbygd, klass, kön och makt” som bygger på den spillans nya boken “Rättvisekompassen – 32 sidor om klimat, makt, kön & klass” (Novellix). Vi kommer att snacka stad vs landsbygd, varför klimatet blir en jämställdhetsfråga, bristen på mångfald i klimatkampen och så klart hur klassfrågan spelar in när vi ska försöka leva hållbara liv.

Vi snackar i ungefär 30 minuter, och sedan hänger vi kvar för att diskutera vidare med er, höra vad ni tycker och tänker om ämnet.

Hur funkar #klimatlunch? 
Du anmäler dig här för att säkra din plats (antalet platser är begränsade). Innan webinaret drar igång får du en länk via mejl som är din biljett in i webinarrummet online (du får också en påminnelse på fredag!).

På fredag strax innan 12 bänkar du dig framför din datorn, telefon eller skärm tillsammans med någon smarrig lunch. Varför inte en restfest-lunch!? Du medverkar genom att chatta och ställa frågor (men syns inte i bild själv). Är du anmäld får du också en länk till sändningen i efterhand om du vill se en gång till eller inte hann hänga kvar hela timmen.

Det första webinaret är helt gratis, som ett slags genrep och VIP för er som läser våra bloggar. Vi hoppas att ni som nappar också kan tänka er att ge oss lite feedback efteråt så att vi kan finslipa detta splitternya koncept.
Tanken är att vi under våren kommer ha en hel serie av av klimatluncher, med olika teman och ämnen – alla till priset av en utelunch (på en höft), det vill säga 125 kronor.

Hoppas vi ses!

Och du, har du önskemål kring ämne på kommande klimatlunch-webinars – hojta!

Nyfiken på kommande klimatluncher? Signa upp dig här vettja.

Signa upp dig för info om #klimatlunch


Loading Likes...

“Klimatasken – stora förändringar i litet format” i butik!

Hurra! Och pirr!
Just precis i dag, den 15 april 2020, släpps “Klimatasken – stora förändringar i litet format som jag skrivit tillsammans med Maria Soxbo och Johanna Nilsson på underbara förlaget Novellix.

Du kan köpa asken – som innehåller en kvartett av böcker som berör klimat, rättvisa, normer och vanlig-beteenden (som vi kanske ska ifrågasätta?) – via Emmasundh.se (här!), men även hos Novellix, Akademihandeln Nordstan och Mäster Samuelsgatan, samt hos Designtorget.

Hoppas ni gillar!

Loading Likes...

Pirr! Nu finns Klimatasken att förbeställa!

reklam för egen verksamhet

I förrigår damp ett vadderat kuvert från Novellix ner på hallgolvet.  Pirret!
Kuvertet innehöll två rykande färska exemplar av “Klimatasken – stora förändringar i litet format”, innehållandes fyra böcker om klimatet.

Känslan av att för första gången se asken och de fyra böckerna IRL, och bli så himlastormande förälskad. Den känslan är svårslagen! Bokkvartetten (skriven av mig, Maria Soxbo och Johanna Nilsson, redaktör:ad av grymma Erika Palmquist och formgiven skickliga Lisa Bengtsson på Novellix) är inte bara viktig, utan så – excuse my värmländska – jäkla fin!

Nu kan jag visa upp allt detta härligt, och samtidigt berätta att asken med böckerna nu finnas att förbeställa hos Novellix.

Hoppas ni kommer tycka om den denna bokkvartett lika mycket som jag!

Asken innehåller böckerna

  • Men Kina då?! – 25 snabba klimatsvar på tal
  • Rättvisekompassen – 32 sidor om klimat, makt, kön och klass
  • Vad håller vi med på med? – 7 sätt att vända världen klimaträtt
  • 1-tons-dieten – 12 månader till ett klimatsmartare liv

Läs mer om böckerna här: Klimatasken – stora förändringar i litet format

Loading Likes...

Klimatasken – stora förändringar i litet format

/reklam för egen verksamhet/

Fanfar! Snart finns “Klimatasken – stora förändringar i litet format” (Novellix) att förbeställa!


Foto: Emily Dahl

Märkliga tider att släppa fyra små böcker om klimatet kan tänkas? Mitt i en corona-kris som fyller varenda liten tillstymmelse till andrum.
Eller så är det exakt rätt tid.
För kanske är det nu vi råkat komma åt reset-knappen och kalibrerat om hela vår världsbild. Och nu måste börja om från början. Skapa nytt. Fast bättre. Villkora en framtid.

Nej, det var inte så här en omställning skulle gå till. Det är nog de flesta överens om. Det var inte via förlorade liv, varsel, utpumpad sjukvård och ekonomisk kris. Det var genom en omställning i tanke, beteende, normer – och handling.

För snart sju månader sedan kraschlandade boken “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” – en karamell på 189 sidor som ger en crash course i klimat, utmaningar och möjligheter. Boken har sedan september tryckts upp i fyra upplagor, blivit ljudbok, talbok, punktskrift och studiematerial för ABF. Men varken jag, Maria eller Johanna var klara där. Långt ifrån.

Vi ville fortsätta skriva, utveckla alla de där tankarna som inte fick plats i “Gör skillnad”, paketera om klimatfrågan och vända och vrida på varenda infallsvinkel. Snacka rättvisa, normer, privilegier, klass, makt och möjligheter.
Ge snabba svar på tal – i fickformat. Skriva en hel bok om rättvisa.
Snacka normer – och måla upp hur en värld skulle kunna se ut. Visa var på horisonten vi ska fästa blicken. Och en rapp fyll-i-bok som vände upp-och-ner på tankarna och skulle vara vara följeslagare i omställningen ett år framåt i tiden. 2020 var (är) trots allt året då vi skulle (ska) ha gjort stora förändringar i vårt sätt att leva – för att kunna ducka och hantera en kris långt mer krisig än corona-krisen. Denna bok är svaret på “hur” omställningen ska gå till.

 

Denna bild är ett montage.

Allt detta fantastiska, viktiga och storhets-tuppande har landat i “Klimatasken – stora förändringar i litet format” som släpps på Novellix i april. Fyra små, kärnfulla böcker om klimatet. Födda för att göra skillnad.

Vi har fortfarande inte fått hålla i böckerna eller asken själva, för de trycks upp just i detta nu (därav detta montage). Men “Klimatasken – stora förändringar i litet format” (innehållande alla fyra böckerna) finns att förbeställa från och med den 8 april, och innehåller fyra böcker:

Men Kina då?! – 25 snabba klimatsvar på tal 
En argumentationsbok  med svar på tal på vanliga frågor och påstående som dyker upp i klimatsamtalen
 eller “Måste alla bli veganer”. Eller klassikern ”Veganer äter soja, då skövlas ju regnskogen!” En rapp svar på klimattal som passar i bakfickan, redo att hivas fram när klimatsnacket viner om öronen.

Rättvisekompassen – 32 sidor om klimat, makt, kön och klass
Klimatet är vår tids största rättvisefråga, och denna bok var bara tvungen att skrivas. Här snackar vi klimat, makt, kön och klass. Och privilegier. Om du ska läsa en bok det här året, låt det vara denna.

Vad håller vi med på med? – 7 sätt att vända världen klimaträttVi drivs ju av en hel massa ohållbara normer. Vi kopplar ihop semester med takeoff och landning (snabbaste vägen mot njutning), vi tar bilen till gymmet tre kilometer bort för att springa en mil, det är vanlisbeteende att njuta jordgubbar i januari och vi köper nytt så fort ett litet hål har yppat sig i tröjan. Men tänk om vi vände på normerna? Gjorde annorlunda. Vad skulle vinningarna vara? Detta är en bok om vinningar i klimatomställningen.

1-tons-dieten – 12 månader till ett klimatsmartare liv 
Jag trodde aldrig att jag skulle skriva en bantningsbok. Men detta är en fyll-i-bok som tar dig (och kanske ett gäng vänner) mot ett koldioxidbantat liv. Detta är 2020 års viktigaste bokklubb, eller (digitala i corona-tider) middagshäng som månadsvis inspirerar till att vända och vrida på världens alla utmaningar och möjligheter.
Det här är boken JAG vill ha. Så fort jag har den i min hand ska jag hojta ut bland mina kompisar att nu vankas det middagsklubb med smarr och viktigheter i kikaren. 

 

Foto: Emily Dahl

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny