Har du fattat galoppen eller är du en strutsande combover?

 

Med den ovanligt torra, varma sommaren färskt i minne – flitigt påhejandes av den darrande oroande klimatrapporten så skälver världen till. Skakar. Om vi ska ha en chans att rädda mänskligheten – våra barn – så måste vi ändra vårt sätt att leva. Vårt samhälle måste möbleras om och vi som bor i det måste se över våra val. Sluta köpslå med alla önskningar och viljor och helt krasst förstå att vår lyx är på bekostnad av någon annans liv och framtid.

Men det händer något. Många kvinnliga influencers börjar ifrågasätta sitt resande, Kronprinsessan Victoria berättar i en stor intervju i Dagens Nyheter att hon helst tar tåget och självklart äter vegetariskt och fantastiska Greta Thunberg står på barrikaderna och kämpar för sin framtid.
Klimatklubben – braksuccén som jag startade med Maria Soxbo och Johanna Nilsson för tre veckor sedan – talar sitt tydliga språk.
Av våra 11 000 medlemmar på Instagram är 6% män. SEX PROCENT.
Bland våra snart 5000 medlemmar på Facebook ser statistiken lite bättre ut. 19,3 % män.
Men – ärligt talat – var är i helsike är männen?

Hur kunde klimatfrågan – som handlar om att rädda MÄNskligheten – bli en kvinnodriven fråga?

Särskilt mycket ludd i ekvationen blir det ju med tanke på att män har högst utsläpp.
Män äter mer kött än kvinnor och deras transporter släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter. 
Nog för att kvinnor är mer aktiva på sociala medier som Instagram och Facebook, men samtidigt tycker jag att det är intressant när det vittnas om att det är så här det ser ut i det stora hela. När det ska snackas klimat och engagera sig så är det kvinnorna som står först i kön.
För att engagera fler män i klimatfrågan har jag – å Klimatklubbens vägnar – den senaste veckan mejlat ut en hel drös med förfrågningar till höger och vänster. Efterfrågar män i klimatdebatten. Ofta får jag inte svar. Är det för att jag är kvinna kanske? Hade jag fått svar om jag var man? Eller för att klimatfrågan inte är tillräckligt intressant? Inte manlig nog?

Bryr sig inte männen som nästa generation – våra barn? Eller är det inte tillräckligt tufft att kriga mot mot klimatets krafter? Kanske den mäktigaste fight som vi gått in i?
Varför är det mer (traditionellt) “manligt” att söndagssuga på en liten kotlett eller lalla runt i en sketen miljöbov till bil än att gå in i ronden och fightas?
Till och med världens mesta machoman – Arnold Schwarzenegger – har fattat galoppen och gått upp i ringen.  Donald Trump däremot har stoppat sin combover i sanden.

Vem är du i klimatdebatten? Har du fattat galoppen eller är du en strutsande combover?
Stå upp för klimatet, män!

Ps. Tack till alla ni män som svarat på mina mejl och till er som engagerar er! Jag älskar er!

I dag skriver The Sustainable Society om jämställdhet inom klimatfrågorna.
Och som Husligheter-Maria noterade i sitt inlägg om frågan: ja, vi är alla kvinnor.

Här kan du läsa mer på ämnet jämställdhet inom klimatfrågorna:
Husligheter: Hur blev klimatet den nya kvinnokampen 
Ekoenkelt: “Klimatfrågan ur ett jämställdshetsperspektiv”

Thinkorganic: Hur blev klimatfrågan en kvinnofråga?

Fair living: Kvinnor är nyckeln till en hållbar framtid

Annas kemtvätt: HEJ PAPPOR, KLIMATKAMPEN BEHÖVER ER OCKSÅ!

Loading Likes...

Jag skippar flyget!

 

Jag stannar på marken 2019.
Skippar flyget.
Jag vill nämligen att mina barn ska ha en vettig framtid. Jag vill kunna se dem i ögonen och säga: jag gjorde något när jag hade alla fakta på bordet. Förväntade mig inte att någon annan skulle städa undan skiten som jag varit med och ställt till med. Jag tog ansvar när jag hade en guldchans.
Jag vägrar vara efterklok. Vill hellre vara … smart.

Den här sommaren tog knäcken på mig. Vi var på Gotland. Det var över 34 grader varmt, det var algblomning runt hela ön (så det gick stundvis inte att svalka sig i havet) och brunnarna sinade i kapp. Det regnade inte på hela sommaren. Trädgården dog, bönderna ropade på hjälp och Sverige brann. Gotland är paradiset, men där och då fick jag en liten trailer på var vi är på väg. Och detta var bara i Sverige, som ändå förväntas hålla sig under “rimliga” gränser när klimatkrisen slår till. Det var obehagligt, utmattande och jag blev dum i huvudet, men mitt liv stod inte på spel.
Men det gör andras.

Vi VET att öar kommer att försvinna i havets djup och människor kommer att dö – på grund av våra gemensamma växthusgaser. Människor kommer behöva fly till “rimligare” platser när deras hem blir obeboeliga på grund av klimatet.
Ja, om de har råd att fly vill säga.
Jag vill inte att folk ska dö.
Hur kan jag ha rätten att lyxa med (ännu) en semester när andra inte har råd att lämna de platser som vi med all säkerhet kommer att slukas? Försvinna? Bli obeboeliga.
För det hänger ju ihop. Den enas lyx är den andres fall.
Människor pratar om att de inte vill ”ge upp flyget”. Jag vill inte “ge upp” vår planet. Inte de människor som kommer att dö. Inte heller chansen till en vettig framtid för mina barn. Enligt forskning kommer stora delar av världen vara obeboelig inom ett par decennier (om vi fortsätter leva som vi gör).
Jag säger inte att jag ALDRIG kommer att flyga mer, men jag kommer inte flyga så länge det är ett så pass dåligt alternativ. För jag BEHÖVER inte flyga. Jag har (lyxen) att ha större delen av mitt umgänge inom tågets räls, så det enda jag plockar bort är nöjesflyget. Jobbflyg tackar jag nej till.
Det är så klart en känsligare fråga för de som har föräldrar, vänner eller barn på andra sidan havet. Men oavsett måste vi börja se flyget som den lyx det är. Något vi gör sällan. Väldigt sällan.

När jag räknar på mina utsläpp (genom exempelvis klimatkontot) så får jag inte ihop ekvationen när jag lägger på en endaste flygresa. Den kostar lika mycket i utsläpp som min mat – på ett år. Och jag väljer hellre att äta under ett år än att ta en tur-och-retur för att se löven i en annan färg, värma huden i en annan solvinkel eller titta på en palm.

Mina utsläpp ligger på cirka 4 ton per år (utan flyg) och enligt FN ska vi ner till 2. Ju förr desto bättre. Jag har legat långt över 4 ton förut ska tilläggas, men vägen neråt visade sig vara ganska lätt så fort klimatglasögonen satt där de skulle. Jag har justerat skärpa ett par gånger, så nu funkar de riktigt bra. Allt blir glasklart.
Det handlar ju egentligen bara om att våga se sig själv och sin inverkan istället för att peka mot andra. Det sparar så himla mycket tid, energi och tangentknappningar i kommentarsfält.
För jo, vi kommer behöva ändra vårt sätt att leva. Det är världens klimatforskare överens om. Sedan kan sparka bakut och bankande slänga oss på marken (som valfri 3-åring) hur mycket vi vill – men klimat eller forskarna kommer ju inte ändra sig för det.

Som Maria Soxbo beskrev det: klimatkrisen kan beskrivas som att vi har hyrt en stuga i fjällen, stökat till och nu är det dags städa upp för nästa hyresgäst. Våra barn. Helt rimligt, right?

Mitt yrke är influencer. Mitt jobb är att inspirera andra. Därför MÅSTE jag sluta flyga.
För jag vill inte ha potentiella inspo-koldioix-ton på mitt samvete.

Jag har signat upp på ett flygfritt 2019. Du kan läsa mer om mina tankar kring flyget i en intervju som den fantastiska upphovskvinnan Maja Rosén har gjort.
Stanna gärna med mig på maken 2019! Om du lovar att försöka skippa flyget 2018 så lovar jag dig (och ett par tusen) att gör samma sak. Tillsammans är en ju stark som känt.


Loading Likes...

Lev klimatsmart med barn: 21 små saker som gör skillnad

God morgon!

I dag är det äntligen den 17 april, aka startskottet för kommuns briljantaste miljösmartsidé  The Sustainable Society (kan inte ta credd själv, det är Maria Soxbo och Liselotte Lundström som är upphovskvinnorna till detta finemang:iga). Vi är en ärtig grupp om 12 influencers som älskar miljötänk, smarta hållbarhetslösningar och finurliga knep så varje månad den 17:e kommer vi att vältra oss i klimatsmarta tips kring ett speciellt ämne. Här kommer ni förmodligen se en hel del DIY om jag känner mig själv rätt.
Aprils ämne är “små saker” och mitt bidrag till högen är 21 små tips till dig som vill ha barn, väntar barn eller har barn. Små, små förändringar som gör stor skillnad i kaoslivet.

Ps. Längst ner i inlägget hittar du länkar till mina fellow The Sustainable Society:are, så du vältra dig i smarthet. Enjoy!
Ps2. Vill du ha miljöstänka till din Facebook-feed? Följ oss på Fejsbook vettja. Du hittar oss  på The Sustainable Society

  • Spara barnmatsburkarna! Perfekt som dricksglas, som vas för små blommor och så klart – förvaring av mat som blivit över från middagen (och kan fungera som kiddolunch dagen därpå). Eller varför inte använda som nappflaska med de här smarta delarna?
  • Klämmisar! Jag älskar, ÄLSKAR klämmisar, ungefär lika mycket som kidsen eftersom de är så enkla att ha med sig på rull. Ännu mer älskar jag flergångsklämmisar. De här används varma hemma hos mig. När halva gröten blir kvar i frukostskålen så tjoff ner i klämmisen (blir mellis någon timme senare). Full fruktskål med bananer och äpplen som sett bättre dagar? Ner i en skål, mixa och häll opp i klämmisen. Noll matsvinn!

  • Byt ut plasttandborsten till en i trä eller bambu när borsten gett upp (kan komposteras)! Och addera en miljösmart tandkräm när du ändå är i gång.
  • Fruktstänk på den vita bodyn? Ta bort med ekologisk galltvål istället för att tvätta hela plagget. Genialiskt mot fläckar, plus att plagget inte slits lika mycket som när de genomgår en timmes hårdtvätt.
  • Trä istället för plast. Välj träleksaker som är nedbrytbara framför blinkande plasttivolin, gjorda av fossila bränslen, som allt som oftast har en osedvanligt kort livslängd. Och dessutom inte är naturligt nedbrytbar. Trä däremot. Håller i en evighet. Håll utkik efter fsc-märkt trä, så vet du att trät kommer från ansvarsfullt skogsbruk.
  • Göm undan. Lägg ett par leksaker i en låda som du gömmer undan. Ta fram efter en månad och vips så har barnrummet fyllts med “nya” leksaker. Numera finns också smarta lån-sajter som funkar som bibliotek för ekologiska leksaker. Hur smart?

  • Skippa fleecen. Varma, mjuka fleeceplagg må vara en förskoleuniform av rang, men de släpper små förödande plastpartiklar varje gång en tvättar dem. Och plastpartiklarna sköljs ut i våra sjöar och hav, och nässlar sig in i ekosystemet och förstör. Så om du ska köpa nytt, satsa på ullfleece. Lika mjuk, men av naturlig ull. Lite dyrare, men å andra sidan är handrahandsvärdet på ullfleece oerhört högt, så det är jämt skägg med plastvarianterna. Om du har en uppsättning användbar fleece hemma, undvik att tvätta i maskin så långt det går och försök gnugga bort enstaka fläckar.
  • The power of marinblått. Vita tröjor med minnen från en fruktstund gone wild? Känner du igen dig? Eller ja, dig och dig, barnet pratar vi förhoppningsvis om. Hemma kan en ju omsorgsfullt ägna några minuter åt en blåbärsfläck på tröjan, men den tiden finns inte på förskolan. Så här kör vi helgkläder och föriskläder. På helgen vältrar vi oss i opraktiska, vita undertröjor och en ihopsamling vintageuniform som får lekas vilt i (och rengöras därefter). Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag? Marinblå secondhand-mix – bästa färgen som döljer fläckar av diverse. Ser som nytt ut fast det burits i evighet.
  • Köp kvalité istället slit-å-släng. Jo, visst växer kidsen ur kläderna i ett nafs, men att välja kläder av bra kvalité lönar sig i längden. De kan ärvas eller säljas vidare flera gånger om. Kvalité har ett högt andrahandsvärde. Se bara vad ekologiska skor från Kavat, ullfleeceoveraller från Nostebarn och Mini Rodini-jackor går för på Tradera.
  • Välj ekologiskt och giftfritt. Känns rätt göttigt att klä, bada och smörja dina älskade ongar i grejs som är schyst gjort (där ingen behöver utsättas för kemikaleicocktail på kuppen), right?

Foto: Emily Dahl Styling: Emma Sundh (för Mama). Modell: Chaplin. 

  • Använd din makt. Har kiddet testat fjärilsimm för första gången? I närmsta bassäng? Som råkade vara en pöl? Köp miljömärkt tvättmedel så hjälps vi åt att putta bort dåliga kemikalieprodukter från hyllorna. Använd din konsumentmakt för att göra skillnad. Skippa världens mest onödiga produkt: Sköjlmedel (när du ändå är i gång).
  • Hitta alternativ. Uppdatera pö om pö med miljösmarta produkter. Byt ut engångsprodukter mot flergångsprodukter eller miljömärka varianter, exempelvis amningsinlägg i tyg, komposterbara bomullstops, metallsugrör, ekologiska plåster och – högst på min önskelista inför sommaren – glassformar i metall. Min favoritbutik i kategorin jag-behöver-inte-tänka-själv är Jordklok.se.

barnkläder barnskor mössa uni vintage j

  • Stå emot. En liten order medan du ammar? Eller kanske bara en liten slentrianshopping när du ändå är ute med barnvagnen. En liten galleria som står med värme i famnen medan det snålblåser ute. Eller någon i föräldragruppen som tipsar om en pryl en bara MÅSTE ha. Herregud, jag vet hur lätt det är att shoppa loss i förvirringen av vad en behöver och inte. Särskilt med tanke på att allt är så … gulligt. Och litet. Försök att stå emot impulsshopping och gör planerade, hållbara köp. Mindre miljöångest, mer kul! Plus, tiden grejerna används är ofta extremt kort (förutom grejerna jag listar nedan).
  • Undvik att bli en barngrejshoarder. Det finns triljoner grejer att köpa när en väntar barn. Och alla företag vill så klart få dig att köpa … allt. Gärna flera gånger om. Hälften skulle du vilja behöva, en tredjedel tror du dig behöva, men faktum är att du bara behöver typ fem grejer. Och vad behöver en då? Ja, allt är ju en smaksak, men här kommer min bästa-listan inför första året: Barnvagn, babysitter, bärsele, barnstol, spjälsläng.

diy kids decor barnrum pyssel inredning kartong

  • DIY. Du behöver inte bygga en replika av Disney-slottet i papier maché så fort du sniffar ordet pyssel, men ibland kan ett stänk uppfinningsrikedom göra susen. Lek loss bland källsorteringens kartong exempelvis!
  • Blöjor. Använd tygblöjor om du har möjlighet, annars är Svanen-märkta blöjor ett hett, klimatsmart tips. En favorit här hemma är blöjor från Minstingen. Och samma sak gäller här: Använd din konsumentmakt för att putta bort sämre alternativ från hyllorna.
  • Tvättlappar. Bästa grejen. Lite ljummet vatten på och sedan är den hundra gånger härligare att få i ansiktet efter en trumslagar-vild-måltid än strävt hushållspapper. Också snällare mot miljön.
  • Börja smått. Sätt ribban lågt, testa dig fram och imponera på dig själv. Älskar du, liksom jag, våtservetter snabbhetstork och effektivitet (som kanske inte är miljöns bästa vän). Dra ner på användandet och använd bara i nödfall (det är ju sjukt smidigt i just nödfall) och använd miljömärkt papper när det inte är total bajsfest. Hitta din ribba och öka på efter hand. Kanske är du och jag våtservett-fria om ett halvår?

  • Köp begagnat. Allt du behöver finns garanterat begagnat via Tradera, Blocket eller appar som Reshopper. Här kryllar det av bra begagnat på gränsen till sprillans nytt. Bonus: Köper du kläder begagnat är de ofta tvättade ett par gånger = många av gifterna från exempelvis färgning i kläderna har gått ur.
    Det enda du inte ska köpa begagnat är regnkläder eftersom de kan innehålla hormonstörande ämnen som PVC. Bättre då att inhandla ett regnställ som är nytillverkat, av bra kvalité som håller (och kan ärvas) LÄNGE!

  • Titta på etiketten. Vad är det för material på vårjackan? Var är sänglakanen producerade? Har det någon miljömärkning? Satsa på naturliga material som ull,  hampa och trä (skippa plast, akryl, fleece, polyester) och välj hellre något som är producerat i Sverige och EU. Smarthet i en liten ask.
  • Det lilla är det bästa. Trots att en har köpt kommuns gulligaste leksak som skeppats land och rike runt och tror att ens unge liksom älska en LITE mer så är det ändå jämt skägg mellan ny-leksaken och sådant som en har hemma: papperspåsar, kartonger, träslevar, matlådor, glasögon, speglar och gammalt julgransglitter.… plus.
    Tänk på de här små
    när köpsuget slår till. Det är deras framtida värld vi jiddrar med.

Har du fler smarta tips? Fyll på i kommentarerna vettja!

Läs mer i The Sustainable Society:

Husligheter10 enkla saker du kan göra för klimatet (som även du vinner på!)
Evelinas ekologiska: “5 små saker som gör skillnad för miljön”
Rowan Tree: “Små saker du kan göra för att leva mer klimatsmart”
Veckans eko: “4 enkla saker jag gör för miljöns skull”
Ekomorsan: “Tips för att motverka köpsug”
Annas kemtvätt: “Nybörjarens guide till att leva utan skräp. Små saker som gör stor skillnad”
Think Organic: “3 små saker som gör skillnad”
Dosfamily
Ekoenkelt

Naturligt snygg
Slowfashion (pausar denna månad eftersom hon just blivit mamma! <3)


Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny