Spara vatten: 11 smarta tips (som gynnar vattennivåerna och klimatet)

En liten dusch där, en upptinande njutdusch där, lite bad för barnen, ett stycke urartad vattenlek för ett av barnen där kranen står på full blås i badrummet (utan en tillstymmelse av engagemang från barnet). En lååååång spolning efter det där smarrigt kalla vattnet,  och samma visa när ansiktet ska vaskas, fast ja, tvärtom. Jag spolar, spolar och spolar efter det där behagliga vattnet. Och där, efter någon minut fylls händerna med bekvämt vatten. Det är en sådan otrolig lyx att bara öppna kranen och ha tillgång till rent vatten – världens viktigaste livsmedel  – året om. Det är något vi tar för givet, samtidigt som vi defacto har rätt låga vattennivåer.
Vi spolar till och med ner vårt bajs med dricksvatten, gah!

I dag är det World water day, eller Världsvattendagen, och jag tror att jag måste påminna mig själv om just den där lyxen. Påminna mig om att det inte är en osynlig känna och något som jag ska ta för givet.

I somras delade jag med mig av mina egna och er läsares bästa tips för att spara på vattnet under sommarens torka. Hurra för er!
Somrarna spenderar jag ju på Gotland och där råder allvarlig vattenbrist. Där måste en vara vattensmart, för annars står en där med endast en droppe kvar i brunnen. Och fräser en på för fulla muggar så drabbar det ju inte bara en själv, utan alla. Grannar, jordbruk, växter och djur.
En blir hela tiden påmind om att ens egen lyx, är någon annans brist.
Under vinterhalvåret är det ju i regel lättare att hålla brunnen någorlunda i balans eftersom det växtligheten går på vattensparlåga och nederbörd sipprar ner till reservcentralen så att säga. Men det betyder ju inte fullt vattenfräs för gemene hen, right?

Ofta blir jag förvånad över hur snabbt jag kommer in i skygglappstänket, och hur begränsad jag är i mitt tankemönster. Jag är ju uppvuxen på landet med en begränsad varmvattenberedare. För att varmvattnet skulle räcka till alla i familjen så var det vattensmart användning som gällde. När jag blev tonåring (och förmodligen började lukta mök under armarna) fick jag en undervisning av mamma hur en skulle vaska armhålorna i handfatet varje morgon. Subtilt sätt att säga: du luktar fan. Dusch skedde snabbt, och sällan. Och vattnet skulle noga stängas när en tvålade in sig och schamponerade håret. Annars hojtade pappa utanför badrumsdörren.

När jag flyttade hemifrån, in till stan, så blev jag lyx-duschare. Ett otroligt mesigt sätt att rebella sig på I guess.
Jag duschade länge, stod och funderade, sjöng och värmde mig – ofta av ingen annan anledning än att det var … gött.

Det skulle jag aldrig göra på Gotland, för där är bristen så närvarande. Men hemma i stan? Ja, jag kan ju erkänna att jag tar en hel del njut-sjung-dusch. Trots att jag vet att det är klimathaltande att bara stå där och ösa ut uppvärmt vatten.
Det dubbelmoral:iga i detta är att varje gång det regnar eller snöar lägger upp en insta-story om att det är bra med snöblandat regn för grundvattnet.
Ja, någon behöver en påminnelse om att spara på vattnet tror jag.
Blir så trött på mig själv. För det är ju inte bara under sommaren som vi behöver vara vattensmarta, utan året runt. Inte bara för grundvattnet, utan för plånboken, elförbrukningen och i förlängningen: klimatet.

Så här kommer 11 vattensparande tips – (för mig) att tänka på året om. Uppdaterad version ska tilläggas!
Här hittar du sommarversionen mer fler tips: 12 tips för att spara vatten

1. The power of slattburk. Placera en slattburk intill diskon där du kan hälla ner vatten från halvdrucka vattenglas, vatten från äggkokning eller vattnet från potatis-koket. Så himla bra tips från kommentarsfältet! Det blir mer vatten än vad en tror. Använd för att vattna dina odlingar och krukväster med.
2. Vardagstvagning. Ingen vill ju lukta mök, men en heldusch är ju sällan ett måste.  Tjoff, tjoff med tvål under armarna och svabba av där en blivit varm. Och alltså: uppfinningen: bedé!? Inte så jädra hippt då, men smart om en behöver tvätta rumpan.
3. Balj-disk. Diska aldrig under rinnande vatten. Häll upp vatten i en balja eller i diskon, diska och skölj.
4. Använd diskmaskin. Det är mer energieffektivt än att handdiska.
5. Slurp! Använd diskvatten eller annat icke-vattnar-vatten att spola med i toaletten. Vi spolar ju ner kiss med äkta dricksvatten. Som om vi skulle köpa en Evian eller Ramlösa på flaska bara för att spola bort en liten bajsplutt. Jädrigt onödigt.
6. Vatten tack! Ha alltid en glasflaska med vatten i kylen och använd som svalkande dricksvatten. Ofta spolar en ju ett tag för att komma åt det där friska, kalla vattnet ju.
7. Ta vara på regnvattnet. När det kommer. Ett par regntunnor fylls fort när regnet kommer och är finemang att vattna växterna med.
8. Snålt är bra. Byt ut munstycket i duschen och handfat till snålspolande varianter.
9. Varannan kiss. Åter till detta att spola i toaletten med dricksvatten. Är en inte så feschlig av sig så behöver en ju inte spola i toaletten efter varje kiss. Varannan kiss ger alldeles utmärkt, i alla fall om vattnet håller på att ta slut (och en inte har gäster).
10. Tvätta alltid fulla maskiner. Det går åt 50 liter vatten vid en tvätt, använd de litrarna väl.
11. Ska du renovera badrummet? Se över möjligheterna att installera en förbränningstoalett. Kanske svårt i läggan inne i stan, men perfekt för sig som bor i hus. Så slipper du spola ner kisset med rent vatten.

Har du fler året-runt-tips för att spara vatten? Eller för sommaren för den delen!
Fyll kommentarsfältet!

Loading Likes...

Hej, jag är en priviligerad klimatbajskorv

Ibland så blir jag så urbota trött på mig själv. En bit självförakt, när jag ser på mig själv genom andas ögon.
Jag läste Underbara Claras inlägg om klimatdebatten. Och blev lite drabbad.
Jag håller med om mycket, men inte allt (jag tycker att klimatet är individens ansvar i allra högsta, eftersom vi är opinionen som påverkar politikerna. Men det är också företagens och beslutsfattarna ansvar). Och för mig som enskild individ så vill jag göra så rätt jag kan – utifrån mina förutsättningar.
Men det pricksäkra Clara sätter fingret på är hur skev klimatfrågan är sett från våra olika utgångspunkter.

Jag bor i lägenhet i stan, nära kollektivtrafik. Jag är priviligerad till tusen, har valt (eller skapat) ett jobb där jag kan jobba med det jag brinner för och kan pussla ihop mitt liv på bästa klimatsmarta sätt.  Jag är min egen chef, så jag bestämmer att min restid till jobbet ska vara noll och att jag aldrig behöver ta flyget för ett möte. Jag har sålt bilen, för rent krasst har jag inget akut behov av en bil. Jag behöver inte ta mig till jobbet med den, det är inte den som är avgörande för att sätta mat på bordet eller för att livspusslet ska gå ihop. För mig är bilen en ren och skär lyx, en bekvämlighet. Så nu hyr jag istället en bil av en kompis under sommaren (att ha på torpet), men planen är att åka mer kollektivt på Gotland också.

Det är ingen biggie för mig att skippa bilen – så klart. För här i Stockholm går kollektivtrafiken var tredje minut, inte som där jag är uppväxt: några få gånger under ett dygn (om en har tur). Det är lätt för mig att ta tåget, för Stockholm är Sveriges huvudstad.  Jag bor förvisso långt i från producenter av mat, men kan i min lilla bubbla handla relativt närproducerat.
Jag bor extremt nära en rad flygplatser och själva hjärtat av det här landets konsumtionskärna, men väljer bort den delen. Och det är i mitt fall ingen biggie (numera). Jag behöver inte heller resa med flyg till mina allra närmsta – för de bor på tåglängds avstånd.

Jag lever i tron att jag inspirerar. Men i bland, som igår kväll, smyger känslan på mig. Ångesten. Att jag bara är en jäkla besservissrig, priviligerad bajskorv utan kontakt med omvärlden. När jag tänker efter ett steg längre, så vet jag att jag har någorlunda bra kontakt med omvärlden, för jag har också varit beroende av bil, stått i kassan på ett av världens största konsumtionsföretag, är uppväxt där det var 45 minuters rask promenad till busshållplatsen som gällde för att ta länsbuss till Karlstad. Missade en den fick en snällt vänta en eller ett par timmar. Och semestern spenderades hemmavid. På sin höjd en campingtur runt Vänern eller en tur till Tjörn om en hade tur.
Men den parentesen får inte plats i mitt självförakt när jag börja spela på den strängen.

För mig är det enkelt att hamna relativt lågt i alla koldioxidtest. Så klart. Och därför tycker jag att det är min plikt att just dra ner där behov har övergått till lyx och bekvämlighet. Jag har en del klimathaltande puckar, så som torp på Gotland. Och jag tänker så att hjärnan glöder för att lösa den pucken på lång sikt.
Men hur är det om en är beroende av bilen, bor i ett stor hus på landet och har ett jobb som i sig gör ett klimatavtryck? Ska en ha ångest över det? Nä. Jag tror så klart att alla människor säkert kan fundera på hur en kan optimera för att bli så klimatsmart som möjligt – efter sina personliga förutsättningar. Men när en luskat läckande koldioxidhål och sytt igen varenda ett av dem efter bästa förmåga,  och en ändå hamnar på en hög siffra. Vad göra?
Slita sig själv i stycken?
Nä.
I min värld är det inte så svartvitt. Där det är lätt att sänka sina utsläpp, som i en stad med utbyggd kollektivtrafik, är det kanske där vi ska börja kötta? Se vad det finns för normer? Och sedan konstatera: Lagar och regleringar ska inte se likadana utöver hela landet. Det är orimligt att mitt Värmland-jag från långt-ute-på-vischan ska lyda under samma lagar och regleringar som mitt privvade-Stockholms-jag, för vi har ju rent krasst olika förutsättningar.
Bor en nära kollektivtrafik så kanske det ska vara mindre gynnsamt att äga en bil, men kanske lättare att använda bilpool? Gör det enklare att ta tåget – för alla. Det finns ju kommuner som äger flygplatser, men hur vore det om de investerade i tåg istället? Om DN kan chartra ett tåg som ska gå genom Europa i sommar, så kan väl en kommun (med rejält statligt stöd) satsa på tåg likväl som att äga en flygplats, eller?

Jag hoppas innerligt att jag kan vara en bubbla av inspiration – från mitt perspektiv. Även om jag är en privilegierad bajskorv. Och att vi tillsammans kan inspirera varandra – både att sänka våra egna utsläpp, men också sätta press på företag och beslutsfattare. I min värld ska klimatfrågan kunna samla folk, så som vi lyckas med i Klimatklubben, snarare än att hamna i en men-du-rå-mentalitet. Inte jämföra och snegla bakom axeln, utan börja gräva där var och en av oss står. Börja någonstans.

Åh, kan vi inte bara komma överens om det? Att vi hjälps åt, och att vi har förståelse för att vi alla har olika förutsättningar? Och kanske TILLSAMMANS med några plus-och-minus-här-och-där kunna komma ner till en genomsnittssiffra på utsläpp, som funkar?

I min värld är det rimligt att jag som bor i stan kapar vissa lätta puckar, för att någon som har en större utmaning på sitt bord inte ska ligga sömnlös på natten. För vi hjälps väl åt? Mina bekvämligheter är någon annans livlina.  Jag menar inte att vissa ska leva la vida klimat-loca, medan andra vrider och vänder på varenda litet utsläppshål. Men tills vi får lagar och regleringar som hjälper oss, så kanske det kan vara en brygga för att köpa oss lite tid?
Vi är väl ändå stora nog att se the bigger cause: Att vi ska fixa klimatbiffen – no matter what (och efter bästa förmåga).

Och som min mamma sa när jag bodde i världshistoriens stökigaste kollektiv: städa för din egen skull, annars kommer du gå i bitar. Nu råkade jag vara lika stökiga som alla andra i det där kollektivet, men jag fattar hennes poäng: en ska göra det en själv tror på, som rimmar med synen på sig själv, och inte hela tiden gå runt och irritera sig på andra och vad andra (inte) gör.

Eller vad tycker ni?

Loading Likes...

Vill du göra mer för klimatet – enkelt och snabbt?

emmasundh.com i samarbete med Världsnaturfonden WWF och Deedster

 

Vill du göra mer för klimatet – enkelt och snabbt?
Då tycker jag du ska spana in min nya favoritapp, Deedster, som gör dig lite klimatsmartare. I deras Earth Hour Challenge (som är ett samarbete med Deedster och Världsnaturfonden WWF kan du se vad du har för koldioxidutsläpp, få tips på små, klimatsmarta deeds du kan göra för att sänka dina klimatavtryck och utmana andra personer och kommuner. Kraften av många människor (och deras deeds) gör skillnad. Så genialt. Och snygg app. Sådant gillar en ju.
Och jag finns där i appen, på plats 217 bland stockholmare.
Earth Hour Challenge pågår från i dag, den 16 mars fram till nästnästa lördag, den 30 mars, då det är … just det, Earth Hour.
Utmana vänner och kollegor! Det ska jag göra! Två veckor av klimatsmart:are liv!

Och apprå på Earth Hour

Om två små veckor – lördagen den 30 mars klockan 20:30-21:30 – är det alltså Earth Hour. En fjuttig timme då vi släcker lamporna hemma.

Earth Hour är ett sätt att i mörkret skicka ut en signal till våra politiker och beslutsfattare om att vi bryr oss om vår framtid. Och vi hoppas att de också gör det. Vi snackar alltså om klimatkrisen och att vi vill att politikerna ska agera efter den kris vi är inne i (men som vi i Sverige inte ser så mycket av med blotta ögat … än).

Sure, det är en symbolhandling, och vi borde allra helst släcka oftare (särskilt när det är högtryck på elen (morgon och kväll)).
Inte brassa för full maskin av ren slentrian, låta prylarna stå på standby eller bara inte orka släcka i badrummet (fast vi inte är där).
Vi (jag) behöver bli lite smartare än så.

Förutom att släcka lampan, tända ett par ljus, koppla bort, koppla ner och koppla av under själva Earth Hour – så har jag ett gäng förslag vad du ska göra innan och efter …

Innan Earth Hour: Släck lampan en timme innan – och berätta om det i sociala medier. Eller för all del – en timme varje dag från i dag fram till nästnästa lördag (och träna därefter på att släcka oftare!).
Genom att göra klimatsmarta saker – och visa upp dem – så gör vi skillnad. Vi människor är trots allt flockdjur och gör som alla andra. Så genom att visa när vi släcker lampan, källsorterar, äter köttfritt, shoppar mindre och smartare och väljer tåget för semestern så förskjuter vi normer och sår frön. Det är ett sådant himla enkelt och effektivt sätt!


Under Earth Hour:
Bjud hem vänner, spela spel (låna av varandra vettja!), tänd svanen-märkta stearinljus (inte sådant där paraffin-bajs), snacksa – och snacka klimat.

 

Och sist men inte minst: Skänk en peng till min insamling för klimatet och biologiskt mångfald som jag gör tillsammans med Världsnaturfonden WWF.  För vet ni? Jag tycker vi och våra barn har rätt till en framtid.
Pengarna går till WWFs intensiva arbete för en mer hållbar och levande planet. Varje krona är viktig! För vi har ju faktiskt bara en planet!

Varför allt detta? Jo, temperaturökningen MÅSTE stanna under 2 grader, helst på 1,5 grader, och den biologiska mångfalden behöver öka istället för att minska. Annars kommer människan som art ha jädrigt svårt att överleva.  Vi snackar inte tusen år fram i tiden, vi har bara några år på oss att vända skutan innan en dominoeffekt tar vid – och den kommer inte gå att stoppa om vi inte ställer om. Nu. Klimatkrisen är här, kruxet är att det är inte tillräckligt många  människor behandlar den just som en kris.
Skänk en peng för din och min framtid – och våra barns!

Jag tar den här två veckorna på mig att försöka lära om, lära mer, försöka förändra mitt beteende och kraftsamla för klimatet. Är du med mig?

Och vem kommer över på spelkväll under Earth Hour?

Loading Likes...

Klimat, klimatångest, ansvar och aningslösa influencers

 

Börjar denna vecka med att snacka klimat, klimatångest, ansvar och kontot @aningslosainfluencers med bästa Linda i podden We are influencers! Och så hyllar jag er läsare!

Lyssna här vettja!

Ps. Avslutar med att säga att jag bryr mig om klimatet för allas skull, men mest mina barn. Men det är också en egoistisk handling. Att leva som en lär, och inte skämmas ögonen ur sig i efterhand för att en försökte upprätthålla något som en hel forskarkår säger är dåligt. Typ så.

Loading Likes...

Gamla stan, Riksdagen och två lila

God morgon!
Bara en liten sketen dag kvar till julafton! Wiii!
Julmaten kirrade vi i går (det här med att ha en hel helg innan julafton, det borde alltid vara så!) och i dag ska vi ska göra världens härligaste grej. Rida islandshäst och grilla korv! Bättre dagen-före-julafton-grej kan jag på riktigt inte tänka mig.
Men innan jag slänger på mig ulltröjan och beger mig ut i snön så tänkte jag visa bilder från en dag som swischade förbi i en väldig hast. Men en ganska viktig dag ändå.
Den började i Gamla stan. Helt sjukt att jag knappt varit där på flera år och numera hänger där för jämnan helt plötsligt.

Det var klarblå himmel och Christopher O’Regan knatade morgongränderna fram. Då vet en att en är i Gamla stan!

Älskar varje detalj här!

Gick förbi den här vackra dörren. Varför görs inte sådana här konstverk längre? Så vacker! Och så modest, stilren och julfin.

Min mamma bodde i Gamla stan på 1960-talet och har berättat att det var så bohemiskt då. En gick ner till affären i morgonrock och det var liksom-inte-så-noga. Hon målade köket i silver och var förmodligen badass.
Blir alltid lika besviken över att inte enda morgonrock passerar mig när jag är här. Att allt är så tillrättalagt. Kanske lite väl tappert i december förvisso, men vad tusan: Krickelin badar ju så här års (ps. läs hennes senaste viktiga inlägg om du inte gjort det) !

Men jag var ju inte i Gamla stan bara för att titta på husfasader och mysa. Nä, jag var tidig för första gången i mitt liv (hej tidsoptimist) till ett möte i …

Riksdagen!
Klimatklubbens initiativtagare hade möte med Miljöpartiets Lorentz Tovatt och Grön ungdoms Hanna Lidström.  Klimatklubben är ju partipolitiskt obunden så vi försöker att bolla mötena mellan partierna. Det är så otroligt lärorikt att prata klimat, veta vad som är görbart och vad som sätter käppar i hjulen på EU-nivå. Vi uppmuntrar alltid de vi har möten med att jobba med klimatet över partigränserna. Ta i hand på att detta är en skitviktig fråga och jobba tillsammans, sluta käbbla, peka på andra och våga fatta en del obekväma beslut.

Johanna.

Efter Riksdagen kilade jag och Johanna till Zinkensdamm för att spela in podd. Det var själva fasen att vi inte kunde ta en bild på oss båda två, för vi var ju gaaaanska så matchade.

Snipp, snapp, snut, så var den dagen slut!
Flätor på huvudet, lila vintage-vinterkappa, blå (gammal) H&M-kjol, vinröda strumpbyxor och mina Kavat-skor.

Loading Likes...

Veckans planer!

Hej på er!
Den här måndagen försvann i ett klimatklubben-huj. Så som så många andra jobbdagar de senaste veckorna. Men jag tänkte kika in här och berätta lite om veckans planer.

Men först.

En liten termostat i mitt huvud. Det är så mycket som rör sig där just nu. Förutom klimatkriser och stundande julledighet så står jag och vacklar om vad tusan jag gör och ska göra med mitt liv.
Är det en för tidig 40-årskris kanske?
En del av mig stortrivs i allt härj av TV-soffor, frilansjobb och snabba fotsteg.  En annan vill flytta ut på landet, skaffa höns och se naturens skiftningar. Jobba mindre, tjäna mindre, leva billigare.
Det är ju högst intressant att jag inte förmår mig att leva balanserat. Antingen är det hundra korvar på grillen. Eller så vill jag skaffa höns på landet. NOLL balans.

Mellan varven av de här grubblerierna så ska jag göra detta:
måndag (detta har då redan hänt): jobba med Johanna och Maria hela långa dagen. Rädda världen och klimatet och allt det där.
tisdag: pipa i väg på pressfrukost i arla morgonstund, försöka styra upp veckan och även förbereda ett DIY-jobb i studion.
onsdag: På förmiddagen ska jag göra YTTERLIGARE ett besök i Riksdagen för att prata klimat. Efteråt ska jag babbla klimat i Johannas fantastiska podd och sedan blir det sista piffat innan plåtning. På kvällen ska jag sitta i en paneldebatt med Svenska Freds om klimatet. Kom dit vettja! På Brooklyn bar i Hornstull. 
torsdag. Plåta DIY-jobb med Emily i studion.
fredag. Frukost med en massa trevliga på morgonkvisten, möten och sedan vietnamesiska vårrulle-middag på kvällen.
lördag. En liten kvist in till stan för att träffa några före detta kollegor (från Bonnier-tiden) och sedan barnkalas på eftermiddagen.
söndag. Bara. Vara. Hemma.

Loading Likes...

Har du fattat galoppen eller är du en strutsande combover?

 

Med den ovanligt torra, varma sommaren färskt i minne – flitigt påhejandes av den darrande oroande klimatrapporten så skälver världen till. Skakar. Om vi ska ha en chans att rädda mänskligheten – våra barn – så måste vi ändra vårt sätt att leva. Vårt samhälle måste möbleras om och vi som bor i det måste se över våra val. Sluta köpslå med alla önskningar och viljor och helt krasst förstå att vår lyx är på bekostnad av någon annans liv och framtid.

Men det händer något. Många kvinnliga influencers börjar ifrågasätta sitt resande, Kronprinsessan Victoria berättar i en stor intervju i Dagens Nyheter att hon helst tar tåget och självklart äter vegetariskt och fantastiska Greta Thunberg står på barrikaderna och kämpar för sin framtid.
Klimatklubben – braksuccén som jag startade med Maria Soxbo och Johanna Nilsson för tre veckor sedan – talar sitt tydliga språk.
Av våra 11 000 medlemmar på Instagram är 6% män. SEX PROCENT.
Bland våra snart 5000 medlemmar på Facebook ser statistiken lite bättre ut. 19,3 % män.
Men – ärligt talat – var är i helsike är männen?

Hur kunde klimatfrågan – som handlar om att rädda MÄNskligheten – bli en kvinnodriven fråga?

Särskilt mycket ludd i ekvationen blir det ju med tanke på att män har högst utsläpp.
Män äter mer kött än kvinnor och deras transporter släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter. 
Nog för att kvinnor är mer aktiva på sociala medier som Instagram och Facebook, men samtidigt tycker jag att det är intressant när det vittnas om att det är så här det ser ut i det stora hela. När det ska snackas klimat och engagera sig så är det kvinnorna som står först i kön.
För att engagera fler män i klimatfrågan har jag – å Klimatklubbens vägnar – den senaste veckan mejlat ut en hel drös med förfrågningar till höger och vänster. Efterfrågar män i klimatdebatten. Ofta får jag inte svar. Är det för att jag är kvinna kanske? Hade jag fått svar om jag var man? Eller för att klimatfrågan inte är tillräckligt intressant? Inte manlig nog?

Bryr sig inte männen som nästa generation – våra barn? Eller är det inte tillräckligt tufft att kriga mot mot klimatets krafter? Kanske den mäktigaste fight som vi gått in i?
Varför är det mer (traditionellt) “manligt” att söndagssuga på en liten kotlett eller lalla runt i en sketen miljöbov till bil än att gå in i ronden och fightas?
Till och med världens mesta machoman – Arnold Schwarzenegger – har fattat galoppen och gått upp i ringen.  Donald Trump däremot har stoppat sin combover i sanden.

Vem är du i klimatdebatten? Har du fattat galoppen eller är du en strutsande combover?
Stå upp för klimatet, män!

Ps. Tack till alla ni män som svarat på mina mejl och till er som engagerar er! Jag älskar er!

I dag skriver The Sustainable Society om jämställdhet inom klimatfrågorna.
Och som Husligheter-Maria noterade i sitt inlägg om frågan: ja, vi är alla kvinnor.

Här kan du läsa mer på ämnet jämställdhet inom klimatfrågorna:
Husligheter: Hur blev klimatet den nya kvinnokampen 
Ekoenkelt: “Klimatfrågan ur ett jämställdshetsperspektiv”

Thinkorganic: Hur blev klimatfrågan en kvinnofråga?

Fair living: Kvinnor är nyckeln till en hållbar framtid

Annas kemtvätt: HEJ PAPPOR, KLIMATKAMPEN BEHÖVER ER OCKSÅ!

Loading Likes...

Jag skippar flyget!

 

Jag stannar på marken 2019.
Skippar flyget.
Jag vill nämligen att mina barn ska ha en vettig framtid. Jag vill kunna se dem i ögonen och säga: jag gjorde något när jag hade alla fakta på bordet. Förväntade mig inte att någon annan skulle städa undan skiten som jag varit med och ställt till med. Jag tog ansvar när jag hade en guldchans.
Jag vägrar vara efterklok. Vill hellre vara … smart.

Den här sommaren tog knäcken på mig. Vi var på Gotland. Det var över 34 grader varmt, det var algblomning runt hela ön (så det gick stundvis inte att svalka sig i havet) och brunnarna sinade i kapp. Det regnade inte på hela sommaren. Trädgården dog, bönderna ropade på hjälp och Sverige brann. Gotland är paradiset, men där och då fick jag en liten trailer på var vi är på väg. Och detta var bara i Sverige, som ändå förväntas hålla sig under “rimliga” gränser när klimatkrisen slår till. Det var obehagligt, utmattande och jag blev dum i huvudet, men mitt liv stod inte på spel.
Men det gör andras.

Vi VET att öar kommer att försvinna i havets djup och människor kommer att dö – på grund av våra gemensamma växthusgaser. Människor kommer behöva fly till “rimligare” platser när deras hem blir obeboeliga på grund av klimatet.
Ja, om de har råd att fly vill säga.
Jag vill inte att folk ska dö.
Hur kan jag ha rätten att lyxa med (ännu) en semester när andra inte har råd att lämna de platser som vi med all säkerhet kommer att slukas? Försvinna? Bli obeboeliga.
För det hänger ju ihop. Den enas lyx är den andres fall.
Människor pratar om att de inte vill ”ge upp flyget”. Jag vill inte “ge upp” vår planet. Inte de människor som kommer att dö. Inte heller chansen till en vettig framtid för mina barn. Enligt forskning kommer stora delar av världen vara obeboelig inom ett par decennier (om vi fortsätter leva som vi gör).
Jag säger inte att jag ALDRIG kommer att flyga mer, men jag kommer inte flyga så länge det är ett så pass dåligt alternativ. För jag BEHÖVER inte flyga. Jag har (lyxen) att ha större delen av mitt umgänge inom tågets räls, så det enda jag plockar bort är nöjesflyget. Jobbflyg tackar jag nej till.
Det är så klart en känsligare fråga för de som har föräldrar, vänner eller barn på andra sidan havet. Men oavsett måste vi börja se flyget som den lyx det är. Något vi gör sällan. Väldigt sällan.

När jag räknar på mina utsläpp (genom exempelvis klimatkontot) så får jag inte ihop ekvationen när jag lägger på en endaste flygresa. Den kostar lika mycket i utsläpp som min mat – på ett år. Och jag väljer hellre att äta under ett år än att ta en tur-och-retur för att se löven i en annan färg, värma huden i en annan solvinkel eller titta på en palm.

Mina utsläpp ligger på cirka 4 ton per år (utan flyg) och enligt FN ska vi ner till 2. Ju förr desto bättre. Jag har legat långt över 4 ton förut ska tilläggas, men vägen neråt visade sig vara ganska lätt så fort klimatglasögonen satt där de skulle. Jag har justerat skärpa ett par gånger, så nu funkar de riktigt bra. Allt blir glasklart.
Det handlar ju egentligen bara om att våga se sig själv och sin inverkan istället för att peka mot andra. Det sparar så himla mycket tid, energi och tangentknappningar i kommentarsfält.
För jo, vi kommer behöva ändra vårt sätt att leva. Det är världens klimatforskare överens om. Sedan kan sparka bakut och bankande slänga oss på marken (som valfri 3-åring) hur mycket vi vill – men klimat eller forskarna kommer ju inte ändra sig för det.

Som Maria Soxbo beskrev det: klimatkrisen kan beskrivas som att vi har hyrt en stuga i fjällen, stökat till och nu är det dags städa upp för nästa hyresgäst. Våra barn. Helt rimligt, right?

Mitt yrke är influencer. Mitt jobb är att inspirera andra. Därför MÅSTE jag sluta flyga.
För jag vill inte ha potentiella inspo-koldioix-ton på mitt samvete.

Jag har signat upp på ett flygfritt 2019. Du kan läsa mer om mina tankar kring flyget i en intervju som den fantastiska upphovskvinnan Maja Rosén har gjort.
Stanna gärna med mig på maken 2019! Om du lovar att försöka skippa flyget 2018 så lovar jag dig (och ett par tusen) att gör samma sak. Tillsammans är en ju stark som känt.


Loading Likes...

Lev klimatsmart med barn: 21 små saker som gör skillnad

God morgon!

I dag är det äntligen den 17 april, aka startskottet för kommuns briljantaste miljösmartsidé  The Sustainable Society (kan inte ta credd själv, det är Maria Soxbo och Liselotte Lundström som är upphovskvinnorna till detta finemang:iga). Vi är en ärtig grupp om 12 influencers som älskar miljötänk, smarta hållbarhetslösningar och finurliga knep så varje månad den 17:e kommer vi att vältra oss i klimatsmarta tips kring ett speciellt ämne. Här kommer ni förmodligen se en hel del DIY om jag känner mig själv rätt.
Aprils ämne är “små saker” och mitt bidrag till högen är 21 små tips till dig som vill ha barn, väntar barn eller har barn. Små, små förändringar som gör stor skillnad i kaoslivet.

Ps. Längst ner i inlägget hittar du länkar till mina fellow The Sustainable Society:are, så du vältra dig i smarthet. Enjoy!
Ps2. Vill du ha miljöstänka till din Facebook-feed? Följ oss på Fejsbook vettja. Du hittar oss  på The Sustainable Society

  • Spara barnmatsburkarna! Perfekt som dricksglas, som vas för små blommor och så klart – förvaring av mat som blivit över från middagen (och kan fungera som kiddolunch dagen därpå). Eller varför inte använda som nappflaska med de här smarta delarna?
  • Klämmisar! Jag älskar, ÄLSKAR klämmisar, ungefär lika mycket som kidsen eftersom de är så enkla att ha med sig på rull. Ännu mer älskar jag flergångsklämmisar. De här används varma hemma hos mig. När halva gröten blir kvar i frukostskålen så tjoff ner i klämmisen (blir mellis någon timme senare). Full fruktskål med bananer och äpplen som sett bättre dagar? Ner i en skål, mixa och häll opp i klämmisen. Noll matsvinn!

  • Byt ut plasttandborsten till en i trä eller bambu när borsten gett upp (kan komposteras)! Och addera en miljösmart tandkräm när du ändå är i gång.
  • Fruktstänk på den vita bodyn? Ta bort med ekologisk galltvål istället för att tvätta hela plagget. Genialiskt mot fläckar, plus att plagget inte slits lika mycket som när de genomgår en timmes hårdtvätt.
  • Trä istället för plast. Välj träleksaker som är nedbrytbara framför blinkande plasttivolin, gjorda av fossila bränslen, som allt som oftast har en osedvanligt kort livslängd. Och dessutom inte är naturligt nedbrytbar. Trä däremot. Håller i en evighet. Håll utkik efter fsc-märkt trä, så vet du att trät kommer från ansvarsfullt skogsbruk.
  • Göm undan. Lägg ett par leksaker i en låda som du gömmer undan. Ta fram efter en månad och vips så har barnrummet fyllts med “nya” leksaker. Numera finns också smarta lån-sajter som funkar som bibliotek för ekologiska leksaker. Hur smart?

  • Skippa fleecen. Varma, mjuka fleeceplagg må vara en förskoleuniform av rang, men de släpper små förödande plastpartiklar varje gång en tvättar dem. Och plastpartiklarna sköljs ut i våra sjöar och hav, och nässlar sig in i ekosystemet och förstör. Så om du ska köpa nytt, satsa på ullfleece. Lika mjuk, men av naturlig ull. Lite dyrare, men å andra sidan är handrahandsvärdet på ullfleece oerhört högt, så det är jämt skägg med plastvarianterna. Om du har en uppsättning användbar fleece hemma, undvik att tvätta i maskin så långt det går och försök gnugga bort enstaka fläckar.
  • The power of marinblått. Vita tröjor med minnen från en fruktstund gone wild? Känner du igen dig? Eller ja, dig och dig, barnet pratar vi förhoppningsvis om. Hemma kan en ju omsorgsfullt ägna några minuter åt en blåbärsfläck på tröjan, men den tiden finns inte på förskolan. Så här kör vi helgkläder och föriskläder. På helgen vältrar vi oss i opraktiska, vita undertröjor och en ihopsamling vintageuniform som får lekas vilt i (och rengöras därefter). Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag? Marinblå secondhand-mix – bästa färgen som döljer fläckar av diverse. Ser som nytt ut fast det burits i evighet.
  • Köp kvalité istället slit-å-släng. Jo, visst växer kidsen ur kläderna i ett nafs, men att välja kläder av bra kvalité lönar sig i längden. De kan ärvas eller säljas vidare flera gånger om. Kvalité har ett högt andrahandsvärde. Se bara vad ekologiska skor från Kavat, ullfleeceoveraller från Nostebarn och Mini Rodini-jackor går för på Tradera.
  • Välj ekologiskt och giftfritt. Känns rätt göttigt att klä, bada och smörja dina älskade ongar i grejs som är schyst gjort (där ingen behöver utsättas för kemikaleicocktail på kuppen), right?

Foto: Emily Dahl Styling: Emma Sundh (för Mama). Modell: Chaplin. 

  • Använd din makt. Har kiddet testat fjärilsimm för första gången? I närmsta bassäng? Som råkade vara en pöl? Köp miljömärkt tvättmedel så hjälps vi åt att putta bort dåliga kemikalieprodukter från hyllorna. Använd din konsumentmakt för att göra skillnad. Skippa världens mest onödiga produkt: Sköjlmedel (när du ändå är i gång).
  • Hitta alternativ. Uppdatera pö om pö med miljösmarta produkter. Byt ut engångsprodukter mot flergångsprodukter eller miljömärka varianter, exempelvis amningsinlägg i tyg, komposterbara bomullstops, metallsugrör, ekologiska plåster och – högst på min önskelista inför sommaren – glassformar i metall. Min favoritbutik i kategorin jag-behöver-inte-tänka-själv är Jordklok.se.

barnkläder barnskor mössa uni vintage j

  • Stå emot. En liten order medan du ammar? Eller kanske bara en liten slentrianshopping när du ändå är ute med barnvagnen. En liten galleria som står med värme i famnen medan det snålblåser ute. Eller någon i föräldragruppen som tipsar om en pryl en bara MÅSTE ha. Herregud, jag vet hur lätt det är att shoppa loss i förvirringen av vad en behöver och inte. Särskilt med tanke på att allt är så … gulligt. Och litet. Försök att stå emot impulsshopping och gör planerade, hållbara köp. Mindre miljöångest, mer kul! Plus, tiden grejerna används är ofta extremt kort (förutom grejerna jag listar nedan).
  • Undvik att bli en barngrejshoarder. Det finns triljoner grejer att köpa när en väntar barn. Och alla företag vill så klart få dig att köpa … allt. Gärna flera gånger om. Hälften skulle du vilja behöva, en tredjedel tror du dig behöva, men faktum är att du bara behöver typ fem grejer. Och vad behöver en då? Ja, allt är ju en smaksak, men här kommer min bästa-listan inför första året: Barnvagn, babysitter, bärsele, barnstol, spjälsläng.

diy kids decor barnrum pyssel inredning kartong

  • DIY. Du behöver inte bygga en replika av Disney-slottet i papier maché så fort du sniffar ordet pyssel, men ibland kan ett stänk uppfinningsrikedom göra susen. Lek loss bland källsorteringens kartong exempelvis!
  • Blöjor. Använd tygblöjor om du har möjlighet, annars är Svanen-märkta blöjor ett hett, klimatsmart tips. En favorit här hemma är blöjor från Minstingen. Och samma sak gäller här: Använd din konsumentmakt för att putta bort sämre alternativ från hyllorna.
  • Tvättlappar. Bästa grejen. Lite ljummet vatten på och sedan är den hundra gånger härligare att få i ansiktet efter en trumslagar-vild-måltid än strävt hushållspapper. Också snällare mot miljön.
  • Börja smått. Sätt ribban lågt, testa dig fram och imponera på dig själv. Älskar du, liksom jag, våtservetter snabbhetstork och effektivitet (som kanske inte är miljöns bästa vän). Dra ner på användandet och använd bara i nödfall (det är ju sjukt smidigt i just nödfall) och använd miljömärkt papper när det inte är total bajsfest. Hitta din ribba och öka på efter hand. Kanske är du och jag våtservett-fria om ett halvår?

  • Köp begagnat. Allt du behöver finns garanterat begagnat via Tradera, Blocket eller appar som Reshopper. Här kryllar det av bra begagnat på gränsen till sprillans nytt. Bonus: Köper du kläder begagnat är de ofta tvättade ett par gånger = många av gifterna från exempelvis färgning i kläderna har gått ur.
    Det enda du inte ska köpa begagnat är regnkläder eftersom de kan innehålla hormonstörande ämnen som PVC. Bättre då att inhandla ett regnställ som är nytillverkat, av bra kvalité som håller (och kan ärvas) LÄNGE!

  • Titta på etiketten. Vad är det för material på vårjackan? Var är sänglakanen producerade? Har det någon miljömärkning? Satsa på naturliga material som ull,  hampa och trä (skippa plast, akryl, fleece, polyester) och välj hellre något som är producerat i Sverige och EU. Smarthet i en liten ask.
  • Det lilla är det bästa. Trots att en har köpt kommuns gulligaste leksak som skeppats land och rike runt och tror att ens unge liksom älska en LITE mer så är det ändå jämt skägg mellan ny-leksaken och sådant som en har hemma: papperspåsar, kartonger, träslevar, matlådor, glasögon, speglar och gammalt julgransglitter.… plus.
    Tänk på de här små
    när köpsuget slår till. Det är deras framtida värld vi jiddrar med.

Har du fler smarta tips? Fyll på i kommentarerna vettja!

Läs mer i The Sustainable Society:

Husligheter10 enkla saker du kan göra för klimatet (som även du vinner på!)
Evelinas ekologiska: “5 små saker som gör skillnad för miljön”
Rowan Tree: “Små saker du kan göra för att leva mer klimatsmart”
Veckans eko: “4 enkla saker jag gör för miljöns skull”
Ekomorsan: “Tips för att motverka köpsug”
Annas kemtvätt: “Nybörjarens guide till att leva utan skräp. Små saker som gör stor skillnad”
Think Organic: “3 små saker som gör skillnad”
Dosfamily
Ekoenkelt

Naturligt snygg
Slowfashion (pausar denna månad eftersom hon just blivit mamma! <3)


Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny