November-mys och knalligt i allt det grå

Innan all feber, vabb-maraton och trött-sjuk-härj (imponerande hur mycket kids orkar tjafsa och bråka med så mycket feber i kroppen) slog till så hann vi med lite helg.
Och den började så här.

Vår katt Jumanji i dockvagnen, på väg in till doktor Majken för grundlig undersökning.
Hur den katten pallar är en gåta, men han ligger så snällt kvar.
Katta gillar att vara i mitten av leken, och håller sig alltid i närheten av barnen när de leker, och kommer alltid springande i tröstande ilfart när något av barnen gråter. Jag tror egentligen att han ser sig själv som deras rättmätiga förälder.

När katta var botad gick vi ut i november.

Knallade ner mot Vintervikens kolonilotter, letade ekollon (hittade noll!) i skogen och tittade på hösten genom fönstret på Winterviken.

På vägen hem stannade vi till på innergården intill vårt hus. November alltså. Ingen ful kuliss.
Jag tycker i största allmänhet att november får oförtjänt mycket skit. Det är ju inte som att vi kan klaga oss ur den. Bättre att peppa på allt mys november har med sig.
Eller hur bra en knallig vintagekappa gör sig mitt i allt det gråa.

Loading Likes...

Glömda september

Burr! Huttrar hemma i hopp om att elementen ska hinna ikapp köldknäppen utanför fönstret.
Ska alldeles strax tända en brasa i kakelugnen och lägga katten på låren – allt för att värma upp denna onsdag. Men innan jag vevar igång värmeartelleriet så tänkte jag lämna snart-november och kika tillbaka på september. Det hände så mycket då att jag inte hann med att uppdatera bloggen, och jag gillar på något vis att göra bokslut. Inte lämna glapp.
Så nu fyller jag i september-glappet och gör bokslut.

September började ju med att boken “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” landade i min famn.
Jag har ju skrivit två böcker tidigare (som jag är himla stolt över), men det var något visst med den här.
Kanske för att jag lärt mig så ofantligt mycket genom att skriva den, eller att jag helt enkelt och hundra procent icke-ödmjukt tycker att den är smart. Och så förbannat viktig.
In general brukar inte vara särskilt mallig av mig, för det finns så många fantastiskt kreativa som gör saker hundra gånger bättre än mig. Men, när det gäller den här boken? Pja, då unnar jag mig att malla loss. Kanske för att det är så många som har hört av sig och tackat för boken, hyllat den och sagt det finaste en kan säga om en bok om klimatet: den är smart och tillgänglig.

Och är det inte just precis vad vi behöver i tider av klimatkris?

Och fin som tusan är den också, tack vare geniala Kristin Lidström.

Skickade ut sådana här härliga kit till ett gäng härliga bloggare och influencers. Det var inte en goodiebag, utan en … betterbag – full med cirkulära och klimatsmarta presentkort och erbjudanden. Tack Erikshjälpen, SJ, Hygglo, Something borrowed, Repamera och Varié.

Det var varmt och jag letade fram de minst använda kläderna i min garderob.
Jag är ju en uniform-människa av rang. Jag har en sommaruniform, en höstuniform, en vinteruniform och en våruniform. De där uniformerna är ganska snäva, och innehåller ytterst få plagg. Hade det inte varit för samhällets normer att byta kläder var och varannan dag så hade jag nog gjort som min psykologi-lärare i gymnasiet, Roland: burit exakt likadana kläder varje dag. Året runt. Hatten av för Roland.

Vad gjorde jag mer i september? Just ja! Jag tog nattåget till Umeå tillsammans med Maria Soxbo!
Vi skulle vara med i SVT Gokväll för att snacka om boken, och hade planerat att sitta på café och jobba hela dagen. Det vi inte hade med i beräkningarna att Umeå är så socialt. Först blev vi inbjudna till Pia Stylist som öppnade upp sitt concept just denna dag. Så himla trevlig människa!

Hos Pia träffade vi Sofie från Minimarketsom numera gör mode av spill – tyger som annars skulle kastats.

När vi varit hos Pia, så kvistade vi vidare för lunch. Och så lyxigt lunchsällskap!
Fanny som driver instagram-kontot @hostedbynature och Ida bakom @nordic_remake.

Som att det inte vore nog! Vi hann träffa Josefin på Röda korset för att snacka om klimatfrukosten vi skulle göra i oktober. Hur den blev kan du se här.
Så många suveräna människor på en och samma dag.

Därefter blev det SVT, och klimatsnack i rutan. Och en hel del klimatsnack utanför rutan.
Blir ofta så nuförtiden.
Bara av att visa min nuna så blir jag en klimatbikt.

Kom hem till Stockholm. Till detta fluff!

Stod upp för aborträtten också. Lite vardagsaktivism har väl ingen dött av.
Ehh, eller hur var det nu?
Not so much (jämförelsevis) här i Sverige i alla fall – så därför är det ju extra viktigt att stå upp för orättvisor, rätten till sin egen kropp och klimatkamp här, eftersom vi har yttrandefrihet.

Varvade skitig dator med kaffe. Min vardag.

En precis lagom varm september-dag pep jag hit. Till Bee Urban.

En av de finaste platserna i Stockholm!

Det bjöds på äppelmust …

Och galet god, klimatsmart Fazer Yosa signerade inspirerande Green kitchen stories.

Det dukades upp lunch i växthuset på Bee Urban.

Fångade trevliga Anja Fornor och David Frenkiel på bild.

Kolla! Matlagnings-goals! Green kitchen stories hade använt havrebit (ni vet den som jag använde i denna Tikka Masala) i allt från soppor till höstmumsigt crunch.

Det bjöds till och med på dammsugare med riven havrebit i.

Hemma stod en höstbukett vissen, redo att göra hela vintern vacker.

I slutet av september åkte jag, Maria och Johanna till bokmässan. Vi satt i mängder av panelsamtal och seminarier, bland annat med Pär Holmgren.

Förfördes av bokmässans finaste monter!

Novellix hade bokgodiskiosk.

Älsk på denna!

Det bästa med bokmässan? Att klämma in en timme med en av mina allra käraste vänner mitt i allt härj.
Lever på det än. Att i hennes sällskap känna sig hel.

Älskar dig min vän.

Bokmässan slutade abrupt. Det var fredag och global strejk. Vi hade en föreläsning inbokad, men bestämde oss samma morgon för att ställa in den för att i stället joina klimatdemonstrationerna.
I hällregn gick vi tillsammans med 10 000 genom Göteborgs gator.
Bästa! Mäktigaste!

Innan september tog slut pep vi norr över. Jag skulle hålla ett gäng föreläsningar, och passade på att ta med hela mitt crew till John föräldrars sommarstuga.

Loading Likes...

Torparköket

Älskar det här hörnet av vårt kök. Med utsikt över den rosa bussen, ängarna och trädgårdslandet. Det är lite som en mini-glasverenda.

Passionsblomman från stan har semester på torpet. Eller pja, inte så mycket semester … växer så att det knakar.

Och så där ja, katten skulle så klart vara med också.

Tillsammans med nyplockade blommor från trädgården.
Fy tusan vad jag älskar sommaren! Och landet.

Loading Likes...

Favoritplats på torpet

Snacka om att fullkomliggöra ett torp <3
Det här är kattens nya favoritplats – uppe på kylskåpet med rigoröst med utsikt över matbordet och kökarbetet. Han letar sig ner i bland för att söka sig till en bit mat, gosa eller titta efter grannkatten genom fönstret, annars ligger han här.

 

Loading Likes...

DIY: Ett hemmagjort klösträd eller klätterträd för katten

Nu ska ni få se en vy från min lägenhet som jag sällan visar upp, nämligen köket i profil. Den där delen som kantas av kylskåp, mikrovågsugn och annat bös. Och ett klösträd!

Katter kräva sitt klös- och klätterträd, men jag och John är ju inte så mycket för det här med att köpa nytt.
Så vi (eller mest John) kirrade ihop ett eget klätterträd för katten som vi placerade på en diskret plats, men där katten har utsikt över middagsbordet och köksgöra. Katter är ju sällskapliga, eller i alla fall vår katt, och vill vara med där det händer.

Klösträdet eller kätterträdet är just ett träd – eller nedfallen gren – som John hittade i parken. Den var enorm när han kånkade in den, men efter lite måttande så sågade han itu den så att den skulle passa där vid kylen. Trädet fäste han i väggen (med hjälp av en träbit som är mellan trädet och kylen), såg till att det var stabilt och virade sisalrep runt trädet (som passar ypperligt för just klonande katter).

Här vässar katten klorna, kutar upp som en del av leken och tar en tupplur uppe på kylen titt som tätt. Perfekt ställe att dra sig undan på när härjet blir för intensivt.
Detta klösträd kostade inte många kronor kan jag säga, och extra plus att kunna skräddarsy det för en så pass begränsad yta.

Loading Likes...

På mitt köksbord just nu: loppisfynd, lampa … och en katt

Det här är det härligaste just nu. Frukost-undanstökat-kösbord, och med tusen släckta ljus i loppisljustakar som tänds till middagen igen. Och världens finaste lampa, Koholmen, från Karlskrona lampfabrik.

Och jätteverbenan som jag plockade i höstas vid torpet, som nu torkat så vackert. Har satt en hel massa ny jättverbena som jag ska plantera ut i perennrabatten till våren.

Det enda trubblet är att kattungen älskar torkade blommor. Och vi har inte kommit så mycket längre i “inte-vara-på-bordet”-uppfostran.

Särskilt svårt är det ju när kattungen är så gullig däroppe, så jag bara måste ta hundra bilder samtidigt som jag plockar bort typ allt som står på bordet eftersom allt är potentiella leksaker.
Måste nog plocka bort rubbet, innan kattungen leker lian med duken. Åh, jag som hade gjort det så fint.

 

Loading Likes...

En ny familjemedlem!

neva masquerade

Alltså kolla vem som flyttade hem till oss i dag!
Den här lilla, gulliga och lekfulla kattungen! Den heter Jumanji och är en den allergivänliga rasen neva masquerade. Nu håller vi tummarna för att alla vänner och familjemedlemmar tål denna lilla lurvboll.
Så himla betuttad i denna lilla krabat!

FÖRTYDLIGANDE: Jag fick en kommentaren “Bättre att kolla innan om man är allergiska eller inte so att den lilla katten slipper flytta ut om ni inte tål. Det är ett levande varelse, inget loppisfynd!”, angående “nu håller vi tummarna för att alla vänner och familjemedlemmar tål denna lilla lurvboll”. GIVETVIS har vi testat att barnen tål katter, och denna ras. Däremot är min syrras partner allergisk, liksom två kompisar. Om inte de tål katten är det så klart tråkigt, men vi behöver inte vara så drastiska. Det enda som händer i fall de inte tål katten är att vi styr om middagarna till någon av dem, istället för att vara hemma hos oss.
Men vi håller GIVETVIS tummarna för att alla vi känner tål denna going.

Loading Likes...

En katt utanför köksfönstret, fika under äppelträdet & en rosa kiosk

Innan vi lämnade Gotland för fastlandet hade vi några dagar ensamma på torpet, utan besök. Varje morgon kom katten Torres på besök. Stod utanför köksfönstret medan vi åt frukost och undrade när vi skulle komma ut.

Efter frukost la sig Bodil och Majken för att smälta maten inne svårt sovrum. Tittade på “Andys minsta babydjur” tills det började krypa i benen och de ville ut.

Majken hjälpte mig med perennrabatten. Vi vattnade trots att det bara sa snörp och sedan var det lika dammtorrt igen. Inte direkt rätt år att försöka anlägga perennrabatt i den här torkan.

Vissa dagar fikade vi i skuggan i en av syrenbersåerna …

Och andra parkerade vi oss här, under äppelträdet. I bara skjortblusen!

Det badades i badkaret! Särskilt Bodil som aldrig vill gå upp om hon väl har kommit i. 

En dag kom stylisten Camilla och fotografen Lina på besök för att plåta jobb.  

Men mest låg jag här om dagarna (jobba gör jag på kvällarna istället).   

Majken och Bodil hittade smultron i pallkragarna och åt tills de blev helt röda runt munnen.

Smultron i all ära, men detta är ändå min bästa gröda.

Medan John la barnen, gick jag ut i den ljumma skymningen för att plocka undan allt bös som vi drällt runt oss.

Tittade till trädgårdslandet som vi täckt med gräsklipp för att behålla den lilla fukt som finns. Majsen tar sig, men i år är det segt på grund av torkan alltså.

Hade satt massor av blommor utanför bussen också, men inget har tagit sig.

Här har vi för övrigt ett projekt som är på gång. En rosa kiosk till barnen. John byggde den förra sommaren av virke som låg i boden och en gammal skohylla som förra ägarna lämnat kvar. Jag målade den rosa med överbliven färg från husvagnsmålningen. Nu ska vi bara göra någon form av tak och så ska vi fylla den med konserver och flaskor som barnen kan sälja.

Loading Likes...

Välkommet kvällsbesök

Varje kväll samma sak.
Grannkatten Torres smyger fram genom ängsgräset, kommer framkutandes och spenderar sedan kvällen omandes och kelandes runt våra ben. Igår kom hen redan vid middagstid och var med när vi motade in två lamm i hagen efter att de hamnat på fel sida och sprungit ett maraton genom trädgården. Torres är liksom alltid med.
Bodil säger att det är hennes katt och vi försöker ödmjukt förklara att Torres bor någon annanstans och mest av allt är sin egen, men pjaa, det går väl sådär.

Jag älskar ju kattsällskapet, så detta är sådan total lycka för mig.
Och om kattmynta funkar för att locka till sig katter? Eh, ja.  

När vi går in i torpet om kvällen stannar han här ute, jamar lite utanför köksdörren och vill nog helst av allt vara med när vi sitter inne i köket, spelar sällskapsspel och pratar. Till slut ger hen upp och kuskar hem över gårdarna här.

Loading Likes...

Torp, auktionsfynd, kritvita stränder och en lånad katt

IMG_3958

Den senaste månaden har passerat i en rasande takt. Inte så konstigt kanske. Den har varit kantad av det nya torpet, trädgårdsfix, utflykter, gravidvaggande och besök som avlöst varandra. Mitt i allt födde jag barn och jag hann liksom inte alls med att uppdatera bloggen. Så här kommer en recap från vad som hände då:

Juli var månaden då jag plockade blommor i min alldeles egen trädgård och prydde vartenda hörn av torpet. Och just precis då fanns ganska många oinredda hörn om en säger så …

IMG_4286

… det var varmt och vi hängde på stranden i väntan på bebis. IMG_3875
… det var också månaden då det kom finfint besök till torpet om vartannat. Här rumlar Majken och John runt i sängen med lilla Juno.

IMG_5812
IMG_5264

Varje morgon började med en tidig morgonpromenad tillsammans med Majken. Kolla på får, hästar och så somna lite när vi kommit fram till kossorna.

IMG_9648

Ibland slumrade Majken till intill den stora gravidmagen och så sov vi förmiddag tillsammans. Hon och jag. IMG_5270

När det inte kom någon bebis stack jag i väg på auktion och pillade på så himla mycket fint. Köpte bland annat en skrinda.

IMG_5291

Och hittade en spjälsäng på en gårdsrensning. Noll kronor kostade den.

IMG_4078
IMG_4280

Fatima och kidsen (Isolde och Livia) anlände i hopp om att få vara med när bebisen kom. I väntan på bebis åkte vi på en rad utflykter, bland annat till Pannkaksträdet. IMG_4145
Där klättrade vi (jojominsann, även den höggravida), balanserade på bildäck, gungade …
IMG_4246

… gick i labyrinter på en äng …
IMG_4112

… stekte pannkakor över öppen eld …
IMG_4171

… njöt av sanden under klätternätet …IMG_4166

Och latade oss i hängmattor.

IMG_4289s

Juli var också månaden då vi drog till beachen och hängde hela långa dagen.

IMG_4307s

IMG_4252

Intill kritvita stränder och medelhavsblått hav blommande det för fullt.

IMG_5190

Precis innan Fatima, Isolde och Livia lämnade ön med orden “nästa gång ska vi stanna i SEXTIO dagar”, så hann vi med Leva Kungslador och ett höggravid-gung under kastanjeträdet.

IMG_5573

Så kom äntligen bebisen!

IMG_5234

Och i samma veva blev grannkatten och Majken best friends forever. IMG_5227-Recovered

Så lyxigt att ha en kelig katt runt knuten, kattälskare som vi är hela bunten. IMG_5480

Mitt fikonträd växte så att det knakade på trappan tillsammans med en chili och spenat. IMG_5833

Härj-barnet Majken upptäckte tjusningen med att klättra i träd …
Hon är som en katt, älskar att sitta högt upp. IMG_5862

Intog Stockholms-veckan med äpple, dubbelnapp och gaaaanska så trötta ögon.

IMG_5879Juli led mot sitt slut och regnet kom. Då blev det mys i sängen och “Min granne Totoro”.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny