DIY: Pysslig (hållbar) julkalender

Den här lördagen – den 1 december – ska det pysslas hemma! Och bakas! Dessutom ska jag panik-fylla en julkalender som jag pysslade ihop för några veckor sedan. I de små askarna ska jag lägga små rebusar och småleksaker som jag har gömt undan i ett par veckor.
En egen julkalender är dessutom busenkel att göra själv! Och går att återanvända många år framöver!

Jag har gjort en variant av en lampskärm, en blombukett, tändsticksaskar och lite tapetstuvar.
Lätt som en plätt!

Du behöver:
metallring
blommor
tapet
tomma tändsticksaskar
snöre
sax
papperslim

Gör så här:
Ta bort alla giftiga blommor ur buketten (här: snöbär), så slipper du oroa dig för sådant tråkigt. Linda därefter de längsta kvistarna eller blommorna runt metallringen. En metallring kirrar du enkelt av en gammal, uttjänt lampskärm genom att riva av tyget. Lätt som en plätt!
När du lindat de längsta kvistarna kan du förstärka med floristtråd om du vill. Sedan är det bara att peta in de kortare kvistarna och blommorna för att dölja stjälkarna.

Samla ihop gamla tändsticksaskar, töm dem och limma fast mönstrat papper eller tapet.
Här har jag slagit in askarna i Anna Kubels fantastiska tapet Ava från Sandbergs. Lägg små lappar i askarna med skattjakter eller fina ord – och återanvänd år efter år!  
Man kan så klart ha 24 askar, men jag satsar på några få riktigt bra istället.

Ta ut lådan ur asken, kila in snöre och sätt tillbaka lådan. Gör en knut i snörets ena ände för att fästa ordentligt. Häng upp askarna i kransen.
God jul!

Loading Likes...

Lucka 8: En bild från i år som bäst beskriver min vardag

fransk brunch amelia vår by emmas vintage

Min vardag är full av kontraster, så jag har valt att kapsla in min vardag i fem bilder:

1. Min vardag är en del av mitt jobb och vise versa. Jag lever mitt jobb. Mitt jobb och min vardag går ofta ut på att ta ut det bästa ur dagdrömmen och ge vardagen lite mer guldkant.  Fånga vackra ting på bild, sätta fingret på en dallrande känsla i skrift eller förverkliga en vision i teckning eller formgivning. Den här bilden får illustrera just det. En bild som jag tog under ett stylingjobb som jag och Lollo gjorde tillsammans med Emily Dahl.
Sedan finns så klart en mycket mer osmickrande vardagsbild, där jag sitter med begymmersrynka ner till knäna, lyssnar på hiphop och skriver artiklar tills fingrarna brinner (som i dag).   Så klart.

vintageprylar by emmas vintage

2. Det här är min partner in vardag. Vi jobbar ihop, bor i samma trappuppgång, semestrar ihop och hänger allt som oftast däremellan. Mer vardag än så blir det nog inte. emmas-vintage-3

3. Det här har motvilligt blivit min vardag. Jag har alltid tusen projekt på gång, är alltid på språng och gillar när det händer saker. Jag gillar att leva snabbt helt enkelt. Men med graviditeten kom den förlamande tröttheten, illamåendet och foglossningen. Så att vila är nu en stor del min vardag. Om jag inte vilar så blir jag illamåendet eller får ont, så är det bara. Och nog är det lärorikt och nyttigt för någon med myror i brallan alltid. Att lära sig att göra ingenting och ändå vara … nöjd. Det är en stor och nyttig utmaning för mig, som så ofta presterar.
Jag har insett att det här med att inte göra något … är rätt så … jävla gött.

find by emmas vintage

4. Vad vore min vardag utan en massa vintage? Nä, just det. Min lägenhet är fylld av fynd, bloggen likaså. Många av mina stylingjobb går ut på att återanvända, ge gamla saker nytt liv och tänka miljsösmart. Under Vintagefabrikens flagg får jag vara ute och leta vintagepärlor på arbetstid. Hej vardag!

baka desserter by emmas vintage5. Goddagens vardag. Alltså jag hade en vision – innan jag blev gravid – att jag skulle fortsätta äta nyttigt, röra på mig, träna, gå långa promenader, myspyssla och hålla igång.
Mohahahaha, säger jag bara. “Glöm’ett” som vi säger i Värmland. Här har då inte tränats, ätits nyttigt eller hållits i gång. Däremot har jag sett ungefär alla TV-serier och dokumentärer som gjorts, bakat desserter, tagit korta promenader, inspekterat min försvinnande navel och kapitulerat inför – något för mig fullkomligt otänkbart – halvfabrikatsmat.
Var sak har sin tid. Och så här ser min vardag ut just nu.

Detta är lucka 8 i Emily Dahls julkalender. Vill du läsa fler berättelser under detta tema, kika här.

Vill du vara med i Emily Dahls julkalender via din blogg eller Instagram? Hoppas, för jag vill gärna höra dina storys. Kika hur du går tillväga här:

Inför årets bloggjulkalender! Pepp och hurra!!!

 

Loading Likes...

Lucka 6: En bild från en resa du gjorde under året

Honolulu by emmas vintage

I mars packade jag väskan med färg och drog till Hawaii tillsammans med John. Han skulle dit på konferens, medan jag passade på att byta frilanskontor mot strand.
Första veckan spenderade vi i Honolulu. Dagarna spenderades med att upptäckte staden, skriva artiklar i skuggan, pimpla paraplydrinkar och bada. Helt okej arbetsförhållanden.

Honolulu by emmas vintage Honolulu by emmas vintage  Honolulu beach by emmas vintage

Honolulu hotel by emmas vintage Honolulu by emmas vintageMaui road trip by emmas vintage

Efter en vecka i Honolulu begav vi oss till Maui för några latdagar. Semester på riktigt med andra ord.
Det var så himla härligt att hänga bara vi, käka ananas, bada bland valarna (okej, lite överdrivet, men de var banne mig inte långt i från), läsa böcker, försöka uttala alla ortnamn och bara babbla. Maui road trip by emmas vintage

Maui road trip by emmas vintage

Maui road trip by emmas vintage

Maui road trip by emmas vintageMaui road trip by emmas vintage      Maui road trip by emmas vintage

Det här var lucka 6 i Emily Dahls julkalender. Vill du läsa fler berättelser under detta tema, kika här.
Vill du vara med i Emily Dahls julkalender via din blogg eller Instagram? Hoppas, för jag vill gärna höra dina storys. Kika hur du går tillväga här:

Inför årets bloggjulkalender! Pepp och hurra!!!

 

Loading Likes...

Lucka 1: En bild från en dag du aldrig kommer glömma

IMG_0273

Äntligen!

1 december och det betyder att vi ska öppna den första luckan i Emily Dahls julkalender som i år innehåller en hög med nostalgi från året som gått.
Och den första luckan innehåller en bild från en dag jag aldrig kommer glömma:

Efter några dagars härjig bröllopsfest i Skåne roadtrippar jag, John, Lisa och Per Österlen fram. Det är slutet av juni, fortfarande försommarkyligt och ingen av oss har en aning om att det kommer bli den varmaste sommaren i mannaminne. Inte heller att det ska bli den mest omvälvande sommaren som vi upplevt.

Just precis denna dag börjar i Ystad, på ett hotellrum med ett graviditetstest i handen. Jag som smyger till John i sängen, med ett sprickande leende.
Under flera dagar hade tankarna dunkat om en utlagd festklänning som ändå sprack, en kropp som inte orkade dansa till gryning och en begynnande, förlamande trötthet. Det var inte likt mig.
Men jag och John ville inte bli besvikna, så vi väntade. Väntade och väntade.
Och till slut en dag, just den här dagen, vågade vi testa. Och fick svar.
Här i en allé på Österlen gick vi tätt, tätt, magarna pirrade och vi kämpade med att hoppas och samtidigt inte hoppas för mycket.
Vissa sekunder flög tankarna i väg om att kanske, kanske, kanske så skulle det komma en sensommar, då vi passerat den kritiska vecka 12. Kanske skulle det komma en höst som inte gick i samma gråa ton som den förra. Kanske skulle vi möta fallande löv med ett hoppfullt leende på läpparna. En oktober som inte gjorde så satans ont. Kanske skulle vi se första snön med en växande mage. Kanske skulle vi det. Kanske.
Och som jag har mött alla de där dagarna. En potthet sommar som jag bara låg stilla – extremt illamående och orkeslös.  Den nervösa sensommaren när vecka tolv gick över i tretton. Oktober när löven föll och det pirrade i magen. Den första snön som föll. I varje upplevd sekund har jag tänkt tillbaka på just den här stunden och svarat mig själv att “jo, det blev precis så, precis så som du inte vågade hoppats på, precis så blev det”.

Livrädd och överlycklig i en och samma känsla.

—-

Vill du vara med i Emily Dahls julkalender via din blogg eller Instagram? Hoppas, för jag vill gärna höra dina storys. Kika hur du går tillväga här:

Inför årets bloggjulkalender! Pepp och hurra!!!

 

Loading Likes...

2. Tell us what you are wearing today.

december kappa by emmas vintage

Nu är det dags för nästa lucka i Emily Dahls eminenta julkalender (läs hur du deltar i “berätta om”-kalendern här):
2. Berätta om vad du har på dig i dag.
Här står jag. Vid Adolf Fredriks kyrka inne i stan, i brinnade lunchtimme. Jag har bytt Midsommarkrans och Vintagefabriken mot vikariat på Bonnier den här veckan. Det är otroligt roligt att gå i de välbekanta korridorerna, träffa före detta kollegor och få tillfälle att jobba med nya personer. Även om Vintagefabriken-bubblan är redigt härlig, så är det spännande att vifta med kängfoten över nygamla trösklar.

Dagen till ära bär jag min lila Beyond retro-kappa (från Brighton), senapsgula strumbyxor och stört bekväma mockaskor med gummisula från Roots (köpte dem för ett par år sedan och hittade dem långt in i garderoben häromdagen). Under kappan är jag naken.
Nä då, under bär jag min lila favoritklänning från Vintagefabriken och kofta från Jumperfabriken.

december kappa by emmas vintage

Translation!

It’s time for the next post in Emily Dahl’s eminent advent calendar (read how to participate in the “tell me” calendar here):

2. Tell us about what you are wearing today.
Here I stand. Outside the Adolf Fredrik Church in the Stockholm city, in buring lunch hour. I have changed the surburban Midsommarkransen and the freelance office/vintage store Vintagefabriken to the big magazine company Bonnier this week. It’s incredibly fun to go in the familiar corridors, meet former colleagues and have the opportunity to work with new people. Although the Vintagefabriken bubble is firmly lovely, it’s exciting to wave with my winter shoe over reinvention thresholds.

To mark the occasion, I wear my purple Beyond retro Gown (from Brighton), mustard yellow tights and disturbed comfortable suede shoes with rubber soles from Roots (bought them a few years ago and found them far into the closet the other day). Under the cloak, I am naked.
Nah, I wear my purple favorite dress from Vintagefabriken and cardigan from Jumperfabriken.

skor by emmas vintage

Loading Likes...

15. En bild på ett utav dina favoritcitat.

15 december. Den femtonde luckan i Emily Dahl-kalendern, som anordnas av den eminenta Emily Dahl, innehåller i dag en bild på ett utav mina favoritcitat.

karl lagerfeld

“Life is not a cocktail party” – Karl Lagerfeld.

Jag quoatar monsieur Lagerfeld på denna fras ganska ofta. Han sa det inför sin haute couture-visning för det franska modehuset Chanel våren 2011. Vanligtvis brukar haute couture-kollektionerna vara fyllda av organsa, gnistrande stenar och aldrig sinande galaglans. En obrydd värld, bländad av paljetter och stjärnskimmer – utan titthål mot den grå verkligheten.
Men denna gång var inte denna värld beslöjad i chiffong eller siden. Utan i jeans och tweed. “Life is not a cocktail party”, sa Karl Lagerfeld och syftade på att livet inte bara innehåller obehindrat med galaglans.

Dagar jag tar detta citat i min mun är ofta ganska oglamourösa. Det kan vara sådana där dagar när allt går fel, hjärtat värker, kroppen skaver och ögonen tåras.
Livet är inte alltid som ett cocktailparty.
Så är det.
Ibland handlar livet om att bita ihop, handskas med skiten och härda ut jobbiga perioder.  Sorg och jävulskap är en del av livet. Det måste få vara en del av livet, för det är det som utvecklar oss, gör att vi växer och blir bättre människor. Mer intressanta.
Det är också en expressbiljett till känslolivet och allt som finns däri.
Om livet serverades på silverfat, med cocktailglas och fabulösa snittar bredvid, ja, då skulle vi bli rejält avtrubbade.
Inte bli så där sprittande sockerdricksglada. Inte kunna skratta så att huvudet värker. Inte kunna känna när hjärtat pumpar extra snabbt. Inte landa i oss själva. Inte bli så där fördummande förälskade. Och inte heller kunna glädjas av att gå på litet cocktailparty.

Karl Lagerfeld syftade på lite tweed, men för mig handlar det om att handskas med livet. Det är klart att man kan leva som om livet var ett cocktail party – det gör jag ofta – men också inse att det inte alltid är spexilispex och skojsiliskojs. Lite så.

Loading Likes...

2. En bild på dig hemma.

emmas vintage midsommarkransen silversaga

2 december. Den andra luckan i Emily Dahl-kalendern innehåller en bild på mig hemma. Bilden är tagen av den eminenta Silversagan, för tidningen Älskade hem (numret där du kan se min och Johns lya i kommer ut i butik i vår). Här sitter jag i mitt vardagsrum, omgiven av koffertar, fåtöljer och pinaler. Loppisfynd, auktionsfynd och en och annan egenihopknåpad grej. Det enda som är nyinköpt är soffan. Och det är också den enda möbel jag inte riktigt gillar. Den är praktisk. Det är inte jag. Men vi kan se det som en del i mitt förflutna. Jag har ju faktiskt jobbat på IKEA Kungens Kurva samtidigt som jag pluggade till journalist.

Drömmer om en rosa eller vinröd Carl Malmstens-soffa, modell Samsas, och ännu fler Emma-fåtöljer.

Detta ser du: Flitigt använd kakelugn. På kakelugnen ser du en minisamling av tändsticksaskar. Några har jag hittat på loppis, andra har jag fått i små fina paket av er bloggläsare. Emma-fåtölj, fyndad på Gengåvan i Karlstad för en spottstyver, oljelampa som jag och John hittade på en loppis på Gotland, soffa från IKEA, grå fåtölj från Myrorna i Ropsten, trearmad lampa från Tradera (just ja, lampskärmarna är också nya, inhandlade på Elektriska Svea på Hornsgatan), tavlor gjorda av egna fotografier, upphittade tidningar, vykort och loppisfyndade notblad. Plus en fin tavla som jag och John har fått av min mormor Ulla i bröllopspresent. Alla ramar är loppisfynd. Skolplansch med örn som är en julklapp från John till mig, svart koffert från Myrorna i Skärholmen, vit koffert som är upphittad och en matta som John köpte för 300 spänn på en antikbutik i Midsommarkransen. Kuddarna är antingen secondhand-köp eller sydda av moi.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny