Framtidens konsumtion – klimatfrukost på ArkDes

I samarbete med Formex

I fredags morse så vevade jag och Husligheter igång årets första #klimatfrukost – wiii! Bästa grejen! Äta frukost, hänga med råhärliga och vettiga människor och lära sig en hel massa om klimat. Sådan bra mix!
Och varför inte börja detta snygga och jädrigt viktiga år – 2020 – med att snacka om något som berör oss alla:
framtidens konsumtion. Något vi gjorde tillsammans med Formex som i år firar 60 år, och som både tittar i backspegeln, men också blickar framåt genom sin nyinstiftade hållbarhetsdag.

Som Formex:s Lotta Ahlvar sa under klimatfrukosten “the party is over”.
Och med det menade hon ju inte att det ska följa 1000 år av vardag, utan att just detta ohållbara, överdådig, överkonsumtionsparty, ja, det är slut. Det är festen ingen vill gå på.
Men många fester finns det ju som kan ta vid. Hållbara sådana vill säga.

Just denna klimatfrukost anordnades på ArkDes, på deras mysiga Café Blom! Anledningen att vi var just där, förutom att det är sjukt fint? Jo, inom kort landar en ny edition av “The Nordic report” (som ges ut av SUSTAINORDIC, där ArkDes är medverkande partner), som grottar ner i ämnet konsumtion och lyfter fram goda exempel inom hållbar produktion och konsumtion i Norden. Klart vi ville snacka framtidens konsumtion just på ArkDes!

Innan alla gästerna kom piffade jag frukostborden med torkade blommor på borden (vet ni hur SVÅRT det är att frakta torkade blommor från sitt hem till säg, Skeppsholmen? Svårt), medan Café blom dukade upp klimatsmart frukost.

Foto: Caroline Solberg

Världens härligaste gäster anlände och satta sig till bords.
Älskar denna bild på Malin Mighetto!

Foto: Caroline Solberg

Så mycket folk!
Frukosten var totalt fullbokad, och för första gången fick vi tyvärr tacka nej till gäster på grund av platsbrist. Tråkigt, men kul att många verkar gilla klimatfrukost lika mycket som vi.

När alla hade satt sig så hälsade jag alla välkomna, snackade om 2020, att vi enligt WWF ska ha gjort stora förändringar i våra liv under just detta år (för att kunna klara klimatmålet 2050), om Australien och att vi alla kan använda vår röst för att trycka på och göra skillnad. Och att vi planterar ett träd för alla gäster som dyker upp!

Foto: Caroline Solberg

Sedan blev det dags för panelsamtal modererat av Maria Soxbo/@husligheter. I panelen stod Jonas Olsson från ArkDes, Cecilia Blankens från BLANKENS, Kristina Östman från Naturskyddsföreningen och Lotta Ahlvar från Formex.

Vad snackades det om då?

“För vissa företag är det som en oljetanker som ska gira om, medan andra sitter i en segeljolle som får slag så den ändrar riktning. Alla har olika förutsättningar”
Butiker i vår närhet ger trygghet, är levande mötesplatser. Men butiker behöver ju inte enbart sälja varor, utan kan ju också erbjuda tjänster.” – Lotta Ahlvar från Formex.

“Vi kommer att se tillbaka på vår tid och se den som en exceptionell lyxtillvaro, en livsstil som kommer vara lika otänkbar som att röka i bilen bredvid barnen” – Kristina Östman från Naturskyddsföreningen. 

“Vi måste fråga oss: Hur kan samma sak användas och ha ett värde för fler under längre tid” – Jonas Olsson från ArkDes

Hela panelsamtalet avslutades med en grym saying om det här med att snacka klimat:

“Jag har länge tänkt, ‘inte ska väl jag, jag är ju inte direkt Naturskyddsföreningen’.  Kläderna har inte känts tillräckligt stora helt enkelt. Men där har jag tänkt om. Man behöver inte vara expert, behöver inte kunna allt, behöver inte kunna svara på frågor, men däremot väcka tankar att ‘det här funderar jag på’.  Trigga igång 10 andra huvuden, som triggar i gång 10 andra huvuden”.
Tack Cecilia Blankens (jag ska klistra fast på ögonlocket).

Efter frukost och panelsamtal hängde alla gäster kvar och snackade. Älskar den här bubblan av härligt folk, hopp och diskussion, och hur alla snackar med varandra. Fy tusan vad fint!

Foto: Caroline Solberg

GurginSannaoch Vegansk matlåda!

Nina Campioni och Lotta.

Här är inspirerande och hållbarhetskloka Pella Hedeby tillsammans med Anna Lenskog Belfrage och Jonas Pelz från Grandpa

Olivia Rothschild <3

Världens härligaste duo. Anna och Malin från Mighetto!

Och grymma Kajsa – spana in allt hon gör!
 

Strax efter 10 var det dags att säga adjö till alla gäster.
Men först … photosession med fotografen Caroline Solberg.

Maria och jag tillsammans med Helena.

Fanny och Ila som kommit på varenda klimatfrukost vi anordnat.

Kajsa, Emma och Jenny

Den UNDERBARA duon bakom  Vegansk matlåda – första (men inte sista hoppas jag) gången jag träffade dem!

Johanna, Aylen, Gurgin, Sanna och längst till höger: Kristina Östman från Naturskyddsföreningen

 

Nina Campioni – så vettig människa!

Cecilia Blankens och Jonas från Grandpa!

I mitten. Magnus från Huskypodcast (som vi blev intervjuade av på Black friday).

Och så hamnade vi på bild en gång till.

Så vad lärde jag mig?
– Om vi inte börjar konsumera annorlunda så kommer vi inte greja klimatmålen.
– I framtiden kommer vi förmodligen se tillbaka på denna tidsepok som en ohållbar, naiv lyxvardag.
– Delning, alltså att hyra och låna, kommer bli vanligare i framtiden, exempelvis hyra borrmaskin eller bil vid behov snarare än att bara äga en massa grejs som inte används.
– I dag har företag ansvar för en vara från att den produceras till att den landar i hyllan. I framtiden kommer förmodligen ansvaret följa med tills varan är uttjänt och ska återvinnas.
– Butiker ger en levande stadskärna (om vi skippar att bygga en massa shoppingcentrum utanför stan som gör oss bilberoende), och det skapar trygghet och mötesplatser. Men en butik behöver ju inte nödvändigtvis sälja nya varor, de kan sälja tjänster som hyrservice och reparation, eller begagnat.
– Istället för att sälja 7 nya jeans, så ska företag försöka sälja ett par jeans 7 gånger. Alltså hitta nya affärer genom service, reparationer och delning.
– Företag måste våga gå i bräschen, skippa fria returer i sin webbshop, exempelvis – uppfostra sina kunder.

… och en hel massa annat! Så glad att få göra detta!

Ps. Under Formex hållbarhetsdag den 15 januari så finns en rad föreläsningar, panelsamtal och workshops som hjälper företag att putta fram sitt hållbarhetstänk, och vänder och vrider på det där som inte blir så hållbart alla gånger: trender, snabb inredning och överkonsumtion. Missa inte!

Loading Likes...

Klimatmål 2020

Skulle ju lista mina klimatmål för 2020 i går!
Eh. Går ut hårt 2020 att lova saker jag inte kan hålla, haha. Bådar gott!
Men jag och min lilla familj blev spontaninbjudna på middag, så lista-klimat-mål-för-2020 fick stryka på foten till förmån för ett annat mål som jag satt upp för mig själv 2020: att umgås mer!

Men nu så! Ny dag, nya möjligheter.

Förra året satte jag upp 21 klimatlöften. Många av dem som handlade vad jag kunde göra, som person och individ, innanför hemmets fyra väggar. Givetvis tar jag ytterligare ett flygfritt år, försöker äta mer vegansk, handla i säsong, odla mer och cykla mer. Jobbar vidare.
Men.
Istället för att trycka på inåt, så vill jag sätta press utåt.  Jag säger inte att jag är klar på individnivå, för det finns alltid saker att lära. Att förfina. Men 2020 ska handla mer om allt det där utanför min egen lilla sfär.
Dessutom kommer min egen sfär att vara fullproppad med andra göranden. För 2020 kommer att vara ett omvälvande år. Jag ska berätta om allt i sinom tid, och medan jag landar i det så lägger jag energin åt detta:

1. Klimatsmarta pengar.
Se till att mina pengar jobbar mer hållbart. Byta till en klimatsmartare bank (håller på att styra upp detta nu), placera om mina pensionspengar och se över mina utgifter så de inte bidrar till en massa skit.

2. Ta ett ny-köpfritt år.  Förra året hade jag som mål att alltid kolla begagnat-marknaden innan jag köpte nytt. Det mesta finns ju redan. Det gick faktiskt över förväntan. I år tänkte jag dra detta lite … längre, hehehe. 2020 försöker jag mig på ett ny-köpfritt år och gå all in begagnat när det gäller möbler, kläder och inredningsdetaljer. Jag gillar ju att ha mål för det bidrar till att jag tänker till innan. Det blir mindre begär och mer behov. Tapeter till övervåningen på torpet blir ett undantag. För i vår ska jag tapetsera det sista rummet däruppe.

3. Skriva böcker. Förra året skrev jag “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” tillsammans med Husligheter och Johanna. Och under 2020 ska vi skriva fyra små böcker om klimatet för Novellix. Jag är så taggad! På tisdag drar operation skrivperiod igång på allvar, och förhoppningsvis kan vi lämna manus i slutet av januari – till fyra vassa, inspirerande och rappa böcker som gör skillnad.

4. Debattartiklar. Tillsammans med Maria Soxbo har jag skrivit debattartiklar som lyfter klimatfrågan på olika sätt. 2020 ska det bli mer! För jädrar vilket debattartikel-team vi är!

5. Trycka på. 2020 är året då jag trycker på beslutsfattare genom att faktiskt skriva ett medborgarförslag eller på annat sätt påverka. Jag har redan försökt få hastigheten sänkt på vägen vid vårt torp, för att göra det mer gynnsamt att cykla. Och nästa steg är att trycka på för en cykelväg i mina hemtrakter i Värmland. Mina föräldrar är beroende av bil för att ta sig till närmsta badplats, eftersom det inte finns några cykelvägar dit. Det är en kort bit att cykla, men för att komma dit så måste en ut och vingla på 90-väg.  Inte en dröm för någon. Särskilt inte i gassande värme.

6. Miljögrupp i min BRF. Starta en miljögrupp tillsammans med några grannar i våran bostadsrättsförening. Se hur vi kan leva mer hållbart, göra av mer mindre energi och spara på resurserna i Midsommarkransen.

Vad är dina klimatlöften eller klimatmål för 2020?

Loading Likes...

Ett litet svinn-tips!

jul juldekoration pyssel matsvinn

Sladdar in ett litet svin(n)bra DIY inför jul!
Jag älskar tanken på ätbara dekorationer. Svenska, vinröda äpplen i dukningen, pepparkakor som girlang i fönstret eller kristyr i granen. Men vissa saker är ju himla vackra, som apelsingirlanger, men torkar en skivorna blir det ju inte mycket äta av, right?

Däremot kan en ju göra girlanger av mat som annars skulle ha slängts! Svinndekorationer!
Jag gick en vända till de närmsta matbutikerna och frågade om de hade några utsorterade (osäljbara) apelsiner som en kunde få köpa. I de två första butikerna fick jag inget napp, men i den tredje sa de glatt ja! Och gav mig några naggade apelsiner. Förvisso fullt ätbara, men osäljbara enligt dagens kräsna mått mätt.

Något jag lärde mig när jag skrev “Gör skillnad” tillsammans med Maria och Johanna var det här med skönhetsfixering i grönsaksdisken. Och jag blir galen av tanken hur mycket fullt ätbar mat som slängs.
45% av all frukt och grönt som odlas kastas för att den är … ful.
Inte för att frukten och grönt:et är
dålig, giftig eller förstörd. Utan för att den är … ful.

Världen är upp-och-ner.

Loading Likes...

Veckans klimatdilemma #1

Okej, jag sladdar in här med en ny serie på bloggen. Hoppas ni gillar!
Ni är ju de smartaste och vettigaste jag vet, och det är ni puttat mig i rätt riktning så många gånger när det gäller klimatet. Rimliga tankegångar, vettiga argument och svar på tal.

Därför tänkte jag börja med en ny serie inlägg som får gå under namnet “Veckans klimatdilemma”, där jag hoppas att ni vill vara med och svara! För titt som tätt får jag in frågor som gäller klimatet, men jag tror långt inte att jag sitter på alla svaren själv.
Första dilemmat:

Veckans klimatdilemma #1: “Hur förklarar en för barn, att vi inte köper så mycket julklappar eftersom det inte är bra för miljön, utan att de tycker att det är orättvist, eftersom alla deras vänner får 100 olika julklappar?”

Vad tycker du?
Har du något bra svar på tal?
Tyck gärna till och svara i kommentarsfältet!

Loading Likes...

Hur hållbar är julen? Klimatfrukost på Nordiska!

I stolt samarbete med Oatly

I går morse duckade jag genom decemberregnet fram till Hogwarts, eh, jag menar storartade och fantastiska Nordiska museet i Stockholm. Därinne skulle jag och Maria Soxbo arrangera årets sista #klimatfrukost tillsammans med Oatly! Temat? Julen så klart!

Det kändes som natt på museet när jag och Maria blev insläppta genom en bakdörr. Klev in i den stora salen, förbi den enorma granen som i år dekorerats med papperspynt av Bea Szenfeld.

Maffets maff.

Varför ville vi snacka jul då?
Jo, denna maxade högtid konsumerar vi för miljarder, köttar loss, matsvinnar och reser kors och tvärs. Passar på. Jag känner mig så träffad i det där, passa-på:andet, och jag har en bild av hur julen ska vara. Maffig liksom.

Julen kapslar liksom in alla de där ohållbara normerna.
Allt vi egentligen vill är att njuta av ledigheten och umgås med nära, men julen har gått från mys till köp- och frossfest.

2018 köpte svenskar exempelvis julklappar för  23 miljarder 2018. Regeringens totala klimatbudget ligger på ungefär hälften.
15 procent av svenskarnas hushållsinkomst går till … julfirandet enligt förra årets Ferratum Groups Julbarometer. Jingle bells!
Och 79,8 miljarder. Så mycket väntas svenskarna spendera i julhandeln 2019.
Vi konsumerar som aldrig förr, och lever som vi hade 4,2 jordklot.
För hur var det nu med det där klimathotet? Tog det julledigt? Jo, jag tror det.
Drog till Maldiverna på semester (innan ön sjunker).
YOLO!

Om julen, normerna, traditionerna, utmaningarna och lösningarna ville vi snacka om på denna klimatfrukost!

 

Innan gästerna anlände och samtalet tog fart, så dukade restaurangen upp morgonens frukost, som komponerats av Oatly. Vegansk …

… och klimatdeklarerad! Snacka om full service!
Detta vill en se på all mat, right? En klimatberäkning för att enkelt kunna välja smartare alternativ.
Intill pris och jämförelsepris i matbutiken så vill en ju kunna jämföra klimatbelastning, inte sant?

Havregurt med äppelkompott och granola! Detta var sinnesjukt gott. Hivade i mig två stycken, hahaha.

Och detta var alltså tofu!?

Strax efter åtta anlände ett hav av gäster. Bland annat @fridaeklundedman som jag följt på instagram så länge, men aldrig träffat IRL. Så himla mysig och rolig person.

Och apropå rolig person! Lina Östling, som tar de mest fantastiska bilderna, skriver underbara captions och som är lite av en instagram-idol för mig, dök upp! Så glad för det.

Och Johanna min vän! Hon är inte med och arrangerar klimatfrukost längre, eftersom hon föreläser så mycket kring klimatet just nu. The perks of being three: vi kan sprida ut oss!

Och kanske världens mest omtänksamma människa. Gurgin. Som mejlar dagen innan frukosten och säger att vi inte ska stressa ihjäl oss inför frukosten.

Vid halv nio-snåret drog vi igång! Först höll Anna Åhnberg, hållbarhetsspecialist från Oatly en dragning om julen, maten, utsläppen och om det smarta med klimatdeklaration. Därefter tog paneldebatten vid.

Så jäkla grym panel!
Björn Hedensjö, psykolog och poddmakare (driver podden Dumma människor tillsammans med Lina Thomsgård – lyssna om du inte reda gjort det), Anna Åhnberg från Oatly och David Kihlberg från Naturskyddsföreningen.

Här kan du se hela panelsamtalet!

Så många vettiga i publiken! Som Kajsa som ju gjort min fina header som jag snart ska veva upp. Och vi ska träffas imorgon igen när Kajsa kommer hem till mig på besök!

Och de här! @sofiaatmokkasin, @husligheter, @studioelwa och @fridaeklundedman <3

Och @zatterqvist <3, Gurgin och @morotsliv <3
Klimatfrukost är mitt bästa! Jag får äta frukost (älskar frukost), hänga med bra folk och lära mig mer om klimatet.
Innan alla gästerna fick en guidad visning genom Nordiska högaktuella utställning “Arktis – innan isen smälter”, så önskade jag god jul till alla och viskade om en rad spännande klimatfrukostar under 2020. Så taggad!

Innan jag pep vidare till mötesmaraton, så kikade jag in i Nordiskas shop och se där!
“Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft!”

Så, hur hållbar är julen?
Mjaaaa, inte så hållbar.
Först och främst:
Vi konsumerar å det grövsta. Tio gånger mer än vad som är hållbart.
Dessutom drivs vi av en hel massa normer, för att inte tala om traditioner. Och just traditionerna kan vara svåra att rucka för de säger något om vår identitet.
Kanske måste vi hitta andra värden i julen än just en Disney-julgran med sju meter av julklappar. Och sänka tröskeln en aning. Istället för att göra en kovändning kring hela julen, ändra små saker och steppa upp gamet allt eftersom. Gör en vegetarisk Jansson, gör vegetariska köttbullar och byt ut någon mejeriprodukt mot en växtbaserad i någon rätt där det inte märks.
Och var transparent. Sänk garden, erkänn att det är svårt och möt andra.

Jag älskar julen, och vurmar för en hel del klimathaltande traditioner. Team revbenspjäll.
Trots att jag älskar julen så finns det så många saker som jag hatar. Som Det Stora Julbrytet, som verkar vara en lika återkommande tradition som Kalle Anka på julafton. När förväntningar och verklighet inte riktigt rimmar. Det ska njutas, det ska fotas, det ska levas i nuet, det ska vara en fin gran, det ska vara barnens gran och lyckade klappar. Gärna ett berg av dem. Fast ändå, helst inga alls. Ingen ska bli besviken. Allt ska instagrammas i realtid och alla barn ska vara utom bryt-håll. Barnen ska få god tid på sig att öppna julklapparna, men samtidigt ska allt hinnas innan Karl Bertil Jonssons julafton.

Men det blir sällan så.
Inte för mig i alla fall.
Kanske är det dags att börja om från ruta ett. Skapa nya traditioner på något vis.
Steppa upp klimatgame:et, plocka bort allt utbroderande som slutar i stress och fokusera på att bara ha det mysigt. Köpa ett fåtal klappar, istället för att maxa. Ge bort upplevelser så en slipper Konmari-metoda resten av ledigheten när en annars hade tänkt vila. Fasa ut utbytbart kött (som alltid blir över) och mejeri mot klimatsmartare alternativ. Om en inte kan leva utan revbenspjäll så kanske kan en ju lägga desto större krut på att göra resten av julbordet så klimatsmart som möjligt? Eller vad säger ni? Hur tänker ni?

Loading Likes...

Vill du handla ekologisk mat till vrakpris?

I samarbete med Matsmart

 

Klart du vill!

Ekologisk mat är inte bara prima för oss människor (vi slipper få i oss en hel del bökiga och tveksamma kemikalier), att handla eko har en rad andra fördelar.
Först och främst mår naturen bättre. Skippar en bekämpningsmedel, odlar olika grödor och låter djur beta så bidrar en till biologisk mångfald. Och ju rikare biologisk mångfald, desto mindre behov av bekämpningsmedel. Smart va? Naturen sköter ju det där så bra på egen hand.
Dessutom bidrar biologiskt mångfald till större skördar visar en studie som bland annat Lunds universitet varit delaktig i.
Andra fördelar? Ekoodlingen lagrar mer kol i marken och den ekologiska bonden slipper hantera och omge sig med hälsovådliga bekämpningsmedel. Jag kan rabbla på ytterligare …

Ett vanligt argument mot ekologiskt är att det är dyrt.
Och det får banne mig inte vara en pengafråga om en stoppar i sig kemikalier eller inte. Därför presenterar jag denna gråa tisdag ett samarbete med Matsmart, som både gynnar biologiskt mångfald och minskar klimatartrycket. Klimat- och miljönytta i ett!
Matsmart räddar nämligen mat som annars skulle slängts på grund av överproduktion, att det är något feltryck på förpackningarna eller att produkterna närmar bäst-före-datum.

Jag köpte allt från bönor, majs, bröd, havremjölk, spagetti, tahini, olivolja, pasta, knäckebröd och ekologisk torrjäst. Och jag betalade hälften av ordinarie pris.
Alltså ni måste tror att jag är snålast i kommun, för jag babblar ofta om pengavinningen i klimatdansen.
Men jag tycker allt för få pratar om fördelarna av en omställning.

Jag testade att handla ekologiska stapelvaror av bra kvalité för att se vad priset handlade på.
Handla begagnat, äta i säsong, handla mat som annars skulle ha slängts och att längta och uppskatta, istället för att jaga snabba kickar.Det finns så många vinningar! Och inte minst för plånboken.

Använd koden EMMA50 så får du 50 kronors rabatt vid köp över 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 26 november.

Och apprå på bäst-före-datum?
Hur skiljer en på de olika märkningarna?
Jag har kirrat i hop en liten guide.

Bäst före-datum: Bäst före-datum handlar om vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet (smak, färg, konsistens), det handlar inte om det är ätbart eller ej. Efter bäst-före-datum kan alltså kvaliteten så småningom blir sämre, men maten kan vara fullt ätbar. Exempelvis kan ett paket mjölk (som förvarats på rätt sätt) hålla flera dagar efter passerat bäst-före-datum. När jag träffade kocken Paul Svensson berättade han att mjölk som passerat bäst-före-datum är den bästa ingrediensen när en gör sås. Bara en sådan sak!
Att passerat datum kan vara en fördel.

Sista förbrukningsdag: Märkningen sista förbrukningsdag – det är en annan femma. Märkningen visar hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen finns ofta på rått kött, fisk och skaldjur – varor som lätt förstörs av mikroorganismer och kan bli hälsoskadligt.

Ofta bra efter: Nu finns en ny märkning som har införts av Arla: “Ofta var efter”, för att förtydliga att varan ofta är bra även efter passerat bäst-före-datum.

Loading Likes...

Nu: Gala!

Alldeles strax ska jag svida om till feststass och bege mig mot årets mama-gala!
Har lånat, hyrt och rotat fram en outfit för kvällen, bland annat den där pärlväskorna!
Visst är de amazing?

Har fått låna dem av min mamma, och det lutar mot att jag tar den som står längst fram. Och så halsbandet som jag köpte förrförra året hos Torget 11 Vintage & Secondhand i Åhus.
En sådan otrolig skattgömma!
Och klänningen? Den är fyndad i min egen garderob, men inte använd på hemskt länge.
Ska visa hela outfiten, lovar!

Loading Likes...

Dags att skrota Black friday? #ScrapBlackFriday

Det är hög tid att steppa upp klimatgamet! Klockan tickar.
Och nu går vi in i en konsumtionsperiod utan dess like. Och det är bara upptakten inför julkommersen.

Den 29 november infaller Black Friday, en shoppingdag som har ynglat av sig i både black weekend och Black week. Mitt under brinnande klimatkris så tar handeln på sin sin svarta kostym, när de egentligen borde prova en grön. Det haglar lockpriser som ska triggar till alla villhöver-nerver att köpa nytt, nytt, nytt.
Trots att vi kanske behöver ta hand om det vi redan har? Laga och återbruka.

Nu till frågan:Får shoppingdagar som lockar till överkonsumtion plats i det hållbara samhälle som vi behöver för att säkra en vettig framtid? Säkra för oss. För andra. Och för kommande generationer.  Behöver vi verkligen fler Black friday-prylar i centrifugen av allt bös?
Känns det fräscht? Modernt? Eller hutlöst vulgärt när vi vet att vi behöver minska vår konsumtion drastiskt.

För att sätta strålkastarljuset på denna fråga har jag och ett gäng fantastiska skrivit en debattartikel som nu går att läsa på Aftonbladet: Handeln: Skrota Black Friday för framtiden

#ScrapBlackFriday

Loading Likes...

Fredagsuniform och vita måndagar

Fredagsstickat, #gröntbandförklimatet och kompis-lagad pennkjol (som förvisso sprack när jag spelade fotboll efter förskolan, eftersom jag för en sekund trodde jag var Zlatan … i pennkjol. Mja.).

Vad ska jag göra i helgen då? Imorgon ska och resten av minigänget på bio (första gången på riktigt fräs-bio, inte bästa kvartersbion) och jag ska på middag på kvällen tillsammans med några kompisar. På söndag ska det nog bakas och så har Bodil några kompisar över. Hon har tjatat i en halv evighet om att bjuda hem två av sina kompisar samtidigt, OCH NU SKA DET SKE.

Förutom att det är fredag och tajm för grönt band (en dos vardagsaktivism om dagen, gör bra för magen så att säga), så är det prick en månad kvar till White monday.

Den 29 november infaller den vulgära, importerade storshoppingdagen Black friday, som förra året omsatte 6,7 miljarder kronor. MILJARDER KRONOR.

This just in. “2050 ska vi leva inom gränserna för en planet, och 2020 ska vi ha gjort stora förändringar i vårt sätt att leva”. Det är/var planen. Men företagen fortsätter locka till överkonsumtion, villhöver-prylar och uppdateringar av saker vi redan har – som om det inte fanns en morgondag.
Samtidigt finns en uppsjö företag som gjort business på att lagra våra överkonsumerade grejer när vi fått nog, och dessutom dreglar vi över KonMari-organisering bland alla våra triljoner prylar.

Alltså. På riktigt. Hur kommer vi se tillbaka på denna tid om 10 år?

Vad är White monday då? Jo, White Monday infaller måndagen innan Black Friday – den 25 november – och är allt som Black fridays INTE är.
Här hyllas det cirkulära …

… repareringstjänster (när kommer rep-avdraget?) …

… och att dela! Hyra, låna och köpa begagnat i första hand.

Visste ni exempelvis att en borrmaskin används i snitt 18 minuter under sin livstid?
Jag äger en borrmaskin. För det är sådant “en ska ha” när en är vuxen och reder sig själv.
Men den används ju högtidligt en gång per år. Max.

Och något mer som används sällan? Våra kläder.
För några veckor sedan hörde jag att svensk secondhand har högt anseende utomlands.
Vet ni varför? Grejerna är knappt använda.

Vi svenskar köper ett nytt plagg … I VECKAN. Samtidigt tar Stockholms Stadmission emot 30 ton textilier i veckan.
30 ton.
Och det är EN aktör.
Myrorna får in 16 ton möbler och prylar. Om dagen.
OM DAGEN.

Borde det inte rimligtvis vara lättare att reparera det som redan finns? Och kanske gräva där en står?
Fundera över våra behov, snarare än att ge hän åt begären? OBS! Talar till mig själv, för jag är ju också en del av den här världen, fylld av normer, begär, villhöver och organiserings-dregel. Men alltså det får vara ett slut på denna galenskap.

Jag TYAR inte mer.

Ett är då säkert: Jag kommer hylla alla företag som slopar Black Friday och joinar White monday istället.

Loading Likes...

Rädda maten (och få rabatt)!

– I samarbete med Matsmart –

Hösten är till för nystart och nya vanor, right? Bli bättre versioner av oss själva.
Alltså vad jag går I GÅNG på sådana däringa nystarter.
Om det så är att möta en mer ekonomisk mathöst, äta mer vegetariskt eller testa nya, spännande smaker från världens alla hörn. Eller skippa matsvinn! Eller allt i ett.

Förra hösten handlade om att äta mer i säsong (sååå spännande och lite klurig utmaning, som numera har blivit ändå blivit en vana). Men den här hösten? Ja, den här hösten ska jag laga mer veganskt och rädda mer mat!
Och nu har jag påbörjat båda utmaningarna – slagit två klimatflugor i en smäll – genom att handla via matsmart.

Kolla vad jag fick hem innan jag pep norrut!
En kartong fylld av mat som annars hade slängts på grund av överproduktion, kort bäst-före-datum, förpackningsbyte eller att något är en säsongsvara. Till 20-90%rabatt.

Alla dessa fenomenala stapelvaror fick jag hem, som blir grunden i höstens matlagning. Bönor som jag använder i alla från sallader till chili con carne (eller Chili å Arne som den heter hemma hos oss), majs till världens godaste majssoppa (recept snott av goa Volang-Linda), bulgur och couscous som fungerar prima som par till säsongens alla heta grytor. Sojamjölk  – för allt från pannkakor, lasagne, makaronipudding till grytor (brukar använda havremjölk, men räddar en mat får en inte vara pjåskig). Och dessutom komposterbara tandborstar i trä från Humble Brush.

Hej maträddare! Visste du att Matsmart räddade hela 3218 ton mat 2018! Vill gärna bidra till att den siffran dubblerats tusen gånger om.

Det mesta av det jag köpte är ekologiskt, och riktigt bra märken, som Kung Markatta exempelvis. Det fina i kråksången?
Det är inte bara klimatsmart och resurssnålt att handla mat som annars skulle ha slängts, det är enormt pengasmart.
282 spänn billigare än om jag köpt i “vanlig” butik.

Vill du också börja en ny vana? Göra höstens matinköp billigare – och samtidigt rädda en hel massa mat?
Använd koden EMMA50 så får du 50 kronors rabatt vid köp över 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 16 oktober.

Bli en maträddare du också!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny