Nya jeans (och ny röv)

God morgon på er!
Hemmajobbandet fortsätter med Zoom-möten, projektskissande och nyhetsuppdateringar som läget.
Känns helt apart att mitt i denna kris visa upp ett par nya jeans, men det är just vad jag tänker göra.
De här jeansen hittade jag på Ritz vintage på södermalm innan krisen brakade loss. Och de passade perfekt!
Älskar när bläddrar bland begagnat och till slut hittar The jeans-fyndet.

Sociala medier bubblar av engagemang att supporta lokala butiker och restauranger, och jag måste slå ett slag för alla secondhand- och vintagebutiker! Om det är något som borde finnas kvar efter den här krisen så är det ju dem, inte sant?

Loading Likes...

Jag ska bli härskarinna över min el!

emmasundh.com i samarbete med @tibber_sverige 
  

Full disclosure här.
Jag har exakt noll koll på vår el.
Vet inte vad vi har för elförbrukning och inte heller vad elen kostar, och har med varm hand lämnat över denna sprakande fråga (jämte koll på banklån och hemförsäkringar) till min partner som valt elbolag efter devisen mest hållbar på marknaden. Själv piffar jag med lampor, dammar av lampskärmar och justerar ljuset till perfekt mys.

En ganska klassisk och könsterotyp uppdelning, va?

Men nu ska jag steppa upp mitt el-game.
Gå mot strömmen (höhö) och bli härskarinna över min el! Spänningen är olidlig!

Få koll på hur mycket el vi förbrukar, när vi förbrukar mest el, var elen kommer i från och vad vi betalar för vår ljusa, värmande livsstil.

Och nu, när jag håller på att lägga om mitt liv med målet att jobba mindre, så känns det ju extra relevant att se var kulorna tar vägen. Är det till uppvärmning, att lamporna står och eldar för soluppgången eller är det något helt annat?

Jag tror ju att vår elförbrukning är ganska låg, men har noll fakta på det.
Jag går helt på det moderna faktaredskapet: känsla.
Eh, inser nu att vi har direktverkande el så … nja, vi kanske inte har så låg elförbrukning trots allt.

Men okej, jag tror i alla fall att jag är rätt haj på att snåla med lampor, dra ut standby-sladdar och allt kollijox. Äsch, fasen. Det är bara att inse: jag har noll koll. Jag går helt på känsla.
Men om jag faktiskt ska nörda ner och använda ren fakta?

Pja, det är vad jag ska göra nu, eftersom jag inlett ett samarbete med Tibber.

Vad är Tibber?
Jo, Tibber är ett digitalt elbolag som alltid erbjuder grön el. Förnyelsebar el, som ju är the way to go för en hållbar framtid.  Jag har laddat ner Tibbers app, och där kan jag se min elförbrukning i realtid. Jag kan se hur mycket elen kostar, var den kommer från och när elen är som dyrast under dygnet.
Så smart beteende-grej!
Om jag vet att elen är svindyr vid 08:00 och 20.00 på vardagar när trycket är som störst, men snorbillig på morgonen när jag kliver opp, vid 21-22 på kvällen och helgen, då kanske jag kan dra i gång diskmaskinen då, eller ladda dator, kamera och mobil? Istället för att vara ytterligare en el-pumpare i morgonstund?

Här finns också analyser som visar vad jag använder elen till och vad som drar mest. Är det uppvärmning, lampor, spis, TV, kyl/frys eller grejer i standby-läge? Eller el-bilen (om jag hade haft/varit i behov av en).
Dessutom kan jag se hur min elförbrukning ligger till jämfört med genomsnittet – hej sporre!

Det går också koppla på så kallade power-ups, exempelvis termostater och element, för att steppa upp el-gamet ytterligare. Genom power-ups kan du styra ditt hem via appen, använda el när den är som billigast och sänka förbrukningen när du inte är hemma. Använda el vid behov, istället för att låta den strömma fritt. Rimligt, eller hur?
Ska du rälsa i väg på äventyr över helgen kan du sänka värmen, och på tåget tillbaka kan du höja temperaturen. Allt för att effektivisera din el-förbrukning och inte brassa för kråkorna.

Även om el är förnybar, så är det ju klokt att sänka elförbrukningen så den gröna elen räcker till fler, right?

Vad kostar Tibber?
Tibber kostar 39 spänn i månaden, och via detta elavtal (utan bindningstid) köper jag den billigaste grön-elen till … inköpspris. Så smart! Elpriset varierar varje timme och dag, så jag kan se i realtid var min gröna el kommer i från. Just nu kommer min gröna el från vindkraft på södra Gotland (tack!). Och den kostar ungefär 30 öre. Jag har också ställt in så att jag får push-notiser om elpriset går under 10 öre, eller om elpriset går över 80 öre. Prima om en vill ladda loss – eller spara energi. En bra grej att veta är att Tibbers kunder sänker sina elkostnader med i runda slängar 20%.

Hur gör en för att byta till Tibber
Ladda ner Tibber på din smartphone.  På en sekund kan du byta från ditt gamla elbolag till Tibber, i appen. Det bästa? Tibber sköter bytet och gör slut med ditt tidigare elbolag, så det slipper du göra.

Låter grön el och el-koll via app spännande? Just nu får du  500 kronor att handla för i Tibbers webshop. Erbjudandet gäller i sju dagar. Använd koden EMMA500 när du handlar.

Detta vet jag om el:
El som är producerad i Sverige har låg klimatpåverkan, till skillnad från länder som bränner kol och gas. Den största andelen av el kommer från vattenkraft och kärnkraft i Sverige, medan vind- och solenergi ökar. Vattenkraft, vindkraft och solkraft räknas som förnybara energikällor.
Behovet av el ökar eftersom vi elektrifieringen (hej elbilar och fler resor med tåg exempelvis) är en stor del av lösningen på klimathotet. El går inte att lagra, ja, om en inte har ett stort batteri hemma. All el hamnar i en swimmingpool, där en egentligen inte vet var elen kommer ifrån. Men genom att pytsa in lika mycket grön el som jag använder i den där swimmingpoolen så gör jag innehåller grönare. Och grönare. Smutsigast el är det i swimingpoolen när alla badar, alltså när flest använder el och när trycket är som störst – morgon och kväll. Då är också elen som dyrast.Den renaste elen kommer du åt när när priset är som lägst, och då bidrar du också till att rena poolen så att säga. Det viktigaste en kan göra för klimatet, förutom att hjälpa till att rena poolen genom att köpa grön el är att minska elförbrukningen.

Hur ligger jag till då?
Ja, men det ska jag ta reda på!
Och nu har Maria utmanat mig också, hahaha! Störst procentuell minskning av elförbrukningen om ett år blir bjuden på vegansk pangmiddag!
Om jag är game?

Maria, jag är så redo! Let the smartest el-förbrukare win!

Loading Likes...

Q&A: Naturligt hår, vad jag offrat för klimatet, vad jag aldrig skulle köpa begagnat och uthyrning av torpet?

Tack, tack och tack för alla era spännande frågor i frågestunden! Så kul att läsa era undringar ska ni veta.

Jag ska försöka svara på dem alla i sinomtid, men här kommer det första frågorna – och svaren dårå.

Q: Hej!
En ytlig fråga kanske… men jag är nyfiken på ditt hår! Har för mig att du skrev något för ett tag sen om att gå mer mot din naturliga hårfärg och är lite nyfiken på hur du tänker kring det/går tillväga. Är också lite sugen på att sluta vara en blekt blondin och bara få vara mig själv som den piffig glada råtta jag egentligen är.
Hillevi
A: Hej Hillevi! Ja, jag vill ha tillbaka min egen nyans, som är någon cendré-version-ish. Drömmer om friskt, naturligt och låååååångt hår. Innan jag började mixtra med mitt hår – först var jag brunett och sedan platinablond – så hade jag tjockt, glasigt och starkt hår. Jag vill tillbaka till det (så gott det går).

Istället för att slinga eller färga för att göra övergången (tillbakagången?) mjuk, så tänkte jag helt sonika låta håret växa. Förhoppningsvis blir håret lite härligt solblekt till sommaren. Vi får se om planen funkar, eller om jag släpar mig till frisören så småningom. Men hittills “överlever” jag med torrschampo (läs: majsmjöl). Det är inte så himla noga. Jag har så mycket spännande på gång denna vår att jag inte hinner titta mig i spegeln, så det hjälper ju, hahaha.

Kram emma

Q: Hej Emma! Älskar dig blogg som vanligt! Måste bara fråga mer om er lilla kisse. Hen är så fin! Är det någon speciell ras?
Ida
A: Hej Ida! Ja, han är en riktigt go katt! Rasen heter Neva masquerade och kan vara prima för allergiker. Inte för de allergiker vi känner dock, hahaha, men det var värt ett försök.

Kram emma

Q: Jag undrar om det finns något du tycker är särskilt svårt med att leva eller försöka leva klimatsmart. något du känner att du har “offrat” som är jobbigt? och tack för en superbra blogg, älskar att du verkligen försöker ställa om <3
M
A: Hej M. Åh, tack för dina fina ord! Ja, jag tycker det finns ganska många saker som är svåra, kanske mest i början. Jag är väääldigt bekväm (läs: lat) och när jag ska gå in i något nytt, så gör jag det inte alltid med nyfikenhet om en säger, haha. Snarare skepsis. Men förvånansvärt ofta startar jag nya vanor. Och jag är inte alls så formad i sten och cement som jag först trodde. Som den där idén med att bara äta i säsong, och inte äta importerade färskvaror. Det lät ju jädrigt radikalt. Och det började som en utmaning, men nu är det en vana. Det ska tilläggas att jag varit en storkonsument av sallad, grapefrukt, tomater och allsköns gött, men nu äter jag det som finns i säsong i Sverige. Och så längtar jag. Som jag längtar! Och det är en sjukt härlig känsla. Att längta och njuta. Jag vet, det låter lökigt. Men det är rätt najs (annars hade jag ju inte fortsatt).
Givetvis kan jag drabbas av begär. Och ibland vill jag bara ge upp allt, för det känns som att ingen bryr sig om framtiden. Men då går jag in här på bloggen, eller i Klimatklubben och inser att den hållbara bubblan är enorm. Och då vill jag fortsätta utmana mig. Plus att jag är en tävlingsmänniska. Jag kan inte ge upp, det skulle vara som att ta ett bloss på en cigg fast en sagt att en har slutat röka för alltid. Lite så känns det.
Men ja, jag drabbas av begär efter solsemester mitt i februari, att vara aningslös på något vis eller kalasa loss på nytt. Men ärligt talat så ältar jag inte så mycket av det jag “offrat”, för jag tycker inte jag har offrat så mycket. Däremot har jag vunnit en hel massa perspektiv och upplevelser. Som att längta, njuta, resa med tåg, äta fantastisk klimatsmart mat, handla secondhand i första hand och dela mera. Och så försöker fokusera på vinningarna och möjligheterna. Livet som jag levde förr, då jag åkte till Maui, New York och Paris, shoppade nytt (och tipsade det här), jobbade på modemagasin, konsumerade förändring och levde som om det inte fanns någon morgondag, känns vulgär. Jag kan inte fortsätta leva det livet, för det livet skaver mer än det tillför just mig. Det är som att jag börjar få skoskav av gamla skor. De borde vara ingådda och bekväma, men jag vill bara slänga av mig dem.

Kanske att jag på något vis förstår det jag vetat länge nu. Verkligen förstår. Att min flådiga livsstil är på bekostnad av någon annan (som ofta står utan skuld, och inte bidragit till klimatförändringarna på samma sätt som jag). Och nu vill jag pö om pö ställa om. Göra rätt. Plocka bort skav och lägga till härligheter.
Jag har gjort ett stort klimatavtryck, inget snack om saken. Och nu är dags att städa upp efter mig själv kan jag känna. Ingen annan ska behöva göra det. Detta är en städning som liksom inte går att outsorcea till någon annan med lite RUT-avdrag. Den här fossilskiten vill och måste jag städa upp, och så vill jag do better. Jäkligt mycket bättre. Och rent krasst: Stå på rätt sida om historieskrivningen. Att kunna titta mina barn i ögonen när de frågade vad jag gjorde medan jag hade chansen. Säga att det tog ett tag för mig att förstå, att det fanns de som förstod allvaret långt mycket tidigare än jag och att jag säkert strutsade. Men sedan gjorde jag allt vad jag kunde.
Det är min drivkraft. Och då känns det inte som jag offrat ett dugg. Bara vunnit.

Gillar liknelsen som Maria brukar dra: vår planet är en som en stuga i fjällen, och vi är hyresgästerna. Våra barn är nästa hyresgäst. Klart en städar undan efter sig själv när det är dags att lämna över till nästa hyresgäst, eller hur? Och samma sak är det nu. Det har varit fossilparty till klockan 5 på morgonen, det är fimpar och tomma glas över allt. Det ser fördärvligt ut. Lite den känslan. Och det är inte mina eller andras barn – och inte människor i fattiga länder (de som drabbas först och hårdast av klimatförändringarna) – som ska behöva ägna sitt liv åt min skit. Hur rättvist är det? Och hur höga hästar sitter jag på? Är det dags att kliva ner?

När jag tänker på allt det där, så känns ingenting oöverstigligt svårt. Bara rimligt.
Men ja, jag kan sakna köttamiddagar och dofterna av fjärran länder. Men jag har nog insett att jag inte ska placera mig i så skarpa fack. Det passar inte mig. Jag vill fortsätta äta vegetarisk och vegansk till 99% (för jag mår bra av det), men kan absolut unna mig att äta bra naturbeteskött eller vilt någon gång i bland.  Och jag kan fortsätta känna lukten av fjärren länder, men kanske inte lika ofta. Och jag behöver ju inte nödvändigtvis välja ett färdmedel dit som är pissdåligt för klimatet.
Jag är och känner mig sinnessjukt priviligerad. Som har ett val, som har makt att förändra och en röst. Så många i den här världen som inte har det.
Kram emma

Q: Underkläder köper väl du nytt eller finns det någon som gör av återvinner material? Eller hur gör du? Jag tror det var du som vill minska allt engångsgrejer och isf vad har du istället? Jag vet att det var någon som hade tygbindor eller flergångs binder, det är väl inte så hygienist? (om det blir för genant att skriva på bloggen, så kan du väl mejla.)
Nathalie
A: Hej Nathalie! Okej, full disclosure här. Jag har inte köpt underkläder på år, hahaha! Jag går fortfarande runt i bomullstrosor sedan Danke-fejden och en behå jag köpte på stenåldern (och som jag lagade, hör och häpna, för ett par veckor sedan (för jag älskar den djupt). Här kanske någon läsare har bra tips? Ni brukar sitta inne på så mycket smartheter ju.
Angående bindor, så kör jag menskopp och tygbindor! Menskopp har jag kört ganska länge, men tygbindor har jag bara använt sedan i somras. Jag har några prima från gotländska Imse Vimse.
Smidigt, billigt och klimatsmart.
Trodde på RIKTIGT aldrig att jag skulle konvertera, för jag tänkte inte att jag var “den personen”, men jag hade fel. Nu har det blivit vana. Det skulle faktiskt kännas lite märkligt att köpa engångsbindor, som en bara ska kasta. Så jädra knäppt att det kan gå så snabbt.
Och uppenbart finns det inget som är genant för mig att prata om, hahah.
Kram emma

Q: Jag undrar lite som Nathalie, angående vad du faktiskt köper nytt i klädväg? Finns det något du absolut inte kan tänka dig köpa second hand och varför i så fall?
Ha en fin dag!
Ellen
A: Hej Ellen. Hmm, det finns säkert någonting. Jag tänkte skriva potta först, men så kom jag på att jag ju faktiskt har köpt en potta på loppis en gång, hahaha. Nä, men jag tror att jag skulle kunna tänka mig att köpa det mesta begagnat. Ju mer jag undviker att handla nyproducerat, desto mer naturligt känns det att handla begagnat.
Jag prövar denna tanke ganska ofta: Det är ju inget som säger att prylar är fräschare för att de ålat runt på en fabrik med taskiga förhållanden och risigt betalt, än om de blivit ömsint omhändertagna och tvättade av någon innan? Nya plagg kan ju exempelvis vara sprinklade med kemikalier som rubbar människans chanser att reproducera sig och ha ett enormt klimatavtryck, medan begagnade är “renare” från kemikalier efter ett antal tvättar och ett försvinnande litet klimatavtryck. Jag tycker det senare låter fräschare måste jag säga.
Just nu köper jag ingenting nytt. Jag vet inte vad det skulle tänkas vara. Jo, nu kom jag på. Strumpbyxor. Jag försöker laga skiten ur de jag har, men det köper jag nytt. Väldigt sällan ska tilläggas. Underkläder till kidsen skulle jag gärna köpa begagnat, men det är ganska svårt att få tag i. Och jag ropar inte direkt ut över nejderna: Är det någon som har barntrosor till salu? Låter liksom lite perverst. Så det har jag köpt nytt ibland, men tack och lov har vi ärvt mycket. Men jag håller hoppet uppe!
Kram emma

Q: Varför behåller ni inte torpet o bara hyr ut den/låt stå den tomt eller för semester. att hyra ut ett hus är inte så tidskrävande!
Sonja
A: Hej Sonja! Ja, tanken har slagit mig. Men jag vill att det där torpet ska bebos. Hus mår bra av bli bodda i, gärna på heltid så klart. Så det vore på något vis fint att låta någon annan njuta av det nu, ta vid. Tidigare somrar har vi hyrt ut torpet och det är gaaaanska mycket jobb. Som en flyttstädning varje gång. Så klart en skulle kunna långtidsuthyra, men det blir på något vis en uthyrning i väntan på något. Och det där något skulle innebära död. Hänger du med? Nu säljer torpet för att få loss pengar så vi kan köpa något boende nära min familj. Så vi kan avlasta, hjälpa och ta vara på tiden som finns kvar. Dels med personen som är sjuk. Men också den som inte är det.
Hade jag varit gjord av pengar hade jag hyrt ut torpet, och köpt ett hus i Värmland också. Eller hade jag det? Nä, det hade jag inte. Jag känner väldigt mycket ansvar. För det mesta tror jag. Och torpet i synnerhet. Jag vill se till det, se att det mår bra och kan oroa mig för det om natten. Det är ett stort ansvar att äga ett hus, och ansvaret försvinner inte för att en hyr ut det. Skulle förmodligen känna ÄNNU mer ansvar. Bara när vi hyrt ut det korta perioder har jag orat mig. Inte för huset kanske, men för att hyresgästerna har det bra, att inte varmvattenberedaren går sönder eller att taket flyger av.
Det är en stress att känna ansvar och vilja ta hand om, men samtidigt behövas på annat håll – på andra sidan landet.
Just i dag har det varit lite kämpigt med Gotlands-tankarna. Det har gjort extra ont. För jag kommer sakna det så Men det finns ju hus i Värmland också tänker jag. Problemet är att vi har ett hus in mind. Och det är inte riktigt till salu …
Kram emma

Q: Nu får du en svår fråga men jag tänker att du är insatt: Jag skulle vilja göra mer för klimatet och då inte bara på ett personligt plan (dvs typ återvinna, köpa begagnat osv osv). Hur kan jag engagera mig mer utan att egentligen ha särskilt mycket kunskap inom området?
Ceclilia
A: Heja, heja! Så jädra bra! Det är ju precis vad som behövs! Och vi behöver ju verkligen jobba på alla fronter samtidigt – sänka utsläppen på individnivå och pressa på företag och beslutsfattare att göra detsamma. Först och främst måste jag tipsa på boken “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” som jag skrivit tillsammans med Johanna och Maria. Där finns ett helt kapitel om engagemang, men handlar också om att ta engagemanget vidare från individnivå till exempelvis sin arbetsplats. Ett annat tips är Klimatklubben så klart – med alla lokala klimatklubbar!
Detta får du inte säga till gemene kvinn, men innan jag började jobba med Klimatklubben så likställde jag engagemang med visa nuna på manifestation. Slut. Nu vet jag att engagemang kan se ut på typ hundratusen olika sätt, och olika sätt passar olika människor.

Antingen kan en ju stödja organisationer som Naturskyddsföreningen och WWF som jobbar och lobbar för klimatfrågor, jobba med Klimatklubben (hitta ett projekt/kampanj som en vill dra i gång och hitta likasinnade som vill haka på), starta en lokal klimatklubb, anordna hållbarhetsevent med loppis, vintage, klädbyte, föreläsningar, workshops och smarrig matsvinnsmat! Eller ta armkrok på ABF som anordnar en massa evenemang, föreslå spännande föreläsningar och jobba för att lyfta klimatfrågan och sprida kunskap. Eller så pressar en på sin kommun att göra det enklare för invånarna att leva hållbart, kanske skriva ett medborgarförslag, kontakta lokaltidningen eller skriva en debattartikel. Eller så blir en lobbyist! Eller politiker! Häromdagen träffade jag en av Klimatklubbens moderatorer som berättade att hon mejlar ett företag om dagen, för att försöka påverka. Jag kopierade det, men mejlar kanske ett företag i veckan med lite undringar och nudging!

Det finns mängder av sätt att påverka klimatet och framtiden! Och vill verkligen slå ett slag för Klimatklubben. Det är precis det här Klimatklubben är till för. Att slänga ut frågan “hur har ni engagerat er för klimatet” och få massor av olika infallsvinklar. Eller hitta likasinnade för att dra igång något större. För ett tag sedan var det exempelvis en grupp personer i Klimatklubben som startade “Klimatnytt” – ett upprop om att införa klimatnyheter i public service (om det finns sportnytt och ekonominytt, så borde det väl finns klimatnytt kan en ju tänkas. Eller är skidskytte viktigare ön mänsklighetens överlevnad? Det tycker inte jag). De startade en namninsamling och fick tusentals namnunderskrifter! To be contiued gällande Klimatnytt. Men ett är säkert.
Klimatklubbens alla medlemmar har gjort skillnad, för så många personer kan varken företag eller beslutsfattare vifta bort.

Q: Vill gärna ha dina råd, när du fyndar second hand. Som t ex med den vackra hattasken. Hur gör du iordning den, för att undvika få hem ohyra? Tack för tips!
Veronica
A: Hej Veronica! Vet du, jag har fyndat begagnat så länge jag minns och har aldrig råkat ut för ohyra. När jag kommer hem med mina fynd så torkar jag av med en fuktig trasa (med såpa om det skulle behövas), medan jag tvättar kläder  och textilier.

Loading Likes...

Framtidens konsumtion – klimatfrukost på ArkDes

I samarbete med Formex

I fredags morse så vevade jag och Husligheter igång årets första #klimatfrukost – wiii! Bästa grejen! Äta frukost, hänga med råhärliga och vettiga människor och lära sig en hel massa om klimat. Sådan bra mix!
Och varför inte börja detta snygga och jädrigt viktiga år – 2020 – med att snacka om något som berör oss alla:
framtidens konsumtion. Något vi gjorde tillsammans med Formex som i år firar 60 år, och som både tittar i backspegeln, men också blickar framåt genom sin nyinstiftade hållbarhetsdag.

Som Formex:s Lotta Ahlvar sa under klimatfrukosten “the party is over”.
Och med det menade hon ju inte att det ska följa 1000 år av vardag, utan att just detta ohållbara, överdådig, överkonsumtionsparty, ja, det är slut. Det är festen ingen vill gå på.
Men många fester finns det ju som kan ta vid. Hållbara sådana vill säga.

Just denna klimatfrukost anordnades på ArkDes, på deras mysiga Café Blom! Anledningen att vi var just där, förutom att det är sjukt fint? Jo, inom kort landar en ny edition av “The Nordic report” (som ges ut av SUSTAINORDIC, där ArkDes är medverkande partner), som grottar ner i ämnet konsumtion och lyfter fram goda exempel inom hållbar produktion och konsumtion i Norden. Klart vi ville snacka framtidens konsumtion just på ArkDes!

Innan alla gästerna kom piffade jag frukostborden med torkade blommor på borden (vet ni hur SVÅRT det är att frakta torkade blommor från sitt hem till säg, Skeppsholmen? Svårt), medan Café blom dukade upp klimatsmart frukost.

Foto: Caroline Solberg

Världens härligaste gäster anlände och satta sig till bords.
Älskar denna bild på Malin Mighetto!

Foto: Caroline Solberg

Så mycket folk!
Frukosten var totalt fullbokad, och för första gången fick vi tyvärr tacka nej till gäster på grund av platsbrist. Tråkigt, men kul att många verkar gilla klimatfrukost lika mycket som vi.

När alla hade satt sig så hälsade jag alla välkomna, snackade om 2020, att vi enligt WWF ska ha gjort stora förändringar i våra liv under just detta år (för att kunna klara klimatmålet 2050), om Australien och att vi alla kan använda vår röst för att trycka på och göra skillnad. Och att vi planterar ett träd för alla gäster som dyker upp!

Foto: Caroline Solberg

Sedan blev det dags för panelsamtal modererat av Maria Soxbo/@husligheter. I panelen stod Jonas Olsson från ArkDes, Cecilia Blankens från BLANKENS, Kristina Östman från Naturskyddsföreningen och Lotta Ahlvar från Formex.

Vad snackades det om då?

“För vissa företag är det som en oljetanker som ska gira om, medan andra sitter i en segeljolle som får slag så den ändrar riktning. Alla har olika förutsättningar”
Butiker i vår närhet ger trygghet, är levande mötesplatser. Men butiker behöver ju inte enbart sälja varor, utan kan ju också erbjuda tjänster.” – Lotta Ahlvar från Formex.

“Vi kommer att se tillbaka på vår tid och se den som en exceptionell lyxtillvaro, en livsstil som kommer vara lika otänkbar som att röka i bilen bredvid barnen” – Kristina Östman från Naturskyddsföreningen. 

“Vi måste fråga oss: Hur kan samma sak användas och ha ett värde för fler under längre tid” – Jonas Olsson från ArkDes

Hela panelsamtalet avslutades med en grym saying om det här med att snacka klimat:

“Jag har länge tänkt, ‘inte ska väl jag, jag är ju inte direkt Naturskyddsföreningen’.  Kläderna har inte känts tillräckligt stora helt enkelt. Men där har jag tänkt om. Man behöver inte vara expert, behöver inte kunna allt, behöver inte kunna svara på frågor, men däremot väcka tankar att ‘det här funderar jag på’.  Trigga igång 10 andra huvuden, som triggar i gång 10 andra huvuden”.
Tack Cecilia Blankens (jag ska klistra fast på ögonlocket).

Efter frukost och panelsamtal hängde alla gäster kvar och snackade. Älskar den här bubblan av härligt folk, hopp och diskussion, och hur alla snackar med varandra. Fy tusan vad fint!

Foto: Caroline Solberg

GurginSannaoch Vegansk matlåda!

Nina Campioni och Lotta.

Här är inspirerande och hållbarhetskloka Pella Hedeby tillsammans med Anna Lenskog Belfrage och Jonas Pelz från Grandpa

Olivia Rothschild <3

Världens härligaste duo. Anna och Malin från Mighetto!

Och grymma Kajsa – spana in allt hon gör!
 

Strax efter 10 var det dags att säga adjö till alla gäster.
Men först … photosession med fotografen Caroline Solberg.

Maria och jag tillsammans med Helena.

Fanny och Ila som kommit på varenda klimatfrukost vi anordnat.

Kajsa, Emma och Jenny

Den UNDERBARA duon bakom  Vegansk matlåda – första (men inte sista hoppas jag) gången jag träffade dem!

Johanna, Aylen, Gurgin, Sanna och längst till höger: Kristina Östman från Naturskyddsföreningen

 

Nina Campioni – så vettig människa!

Cecilia Blankens och Jonas från Grandpa!

I mitten. Magnus från Huskypodcast (som vi blev intervjuade av på Black friday).

Och så hamnade vi på bild en gång till.

Så vad lärde jag mig?
– Om vi inte börjar konsumera annorlunda så kommer vi inte greja klimatmålen.
– I framtiden kommer vi förmodligen se tillbaka på denna tidsepok som en ohållbar, naiv lyxvardag.
– Delning, alltså att hyra och låna, kommer bli vanligare i framtiden, exempelvis hyra borrmaskin eller bil vid behov snarare än att bara äga en massa grejs som inte används.
– I dag har företag ansvar för en vara från att den produceras till att den landar i hyllan. I framtiden kommer förmodligen ansvaret följa med tills varan är uttjänt och ska återvinnas.
– Butiker ger en levande stadskärna (om vi skippar att bygga en massa shoppingcentrum utanför stan som gör oss bilberoende), och det skapar trygghet och mötesplatser. Men en butik behöver ju inte nödvändigtvis sälja nya varor, de kan sälja tjänster som hyrservice och reparation, eller begagnat.
– Istället för att sälja 7 nya jeans, så ska företag försöka sälja ett par jeans 7 gånger. Alltså hitta nya affärer genom service, reparationer och delning.
– Företag måste våga gå i bräschen, skippa fria returer i sin webbshop, exempelvis – uppfostra sina kunder.

… och en hel massa annat! Så glad att få göra detta!

Ps. Under Formex hållbarhetsdag den 15 januari så finns en rad föreläsningar, panelsamtal och workshops som hjälper företag att putta fram sitt hållbarhetstänk, och vänder och vrider på det där som inte blir så hållbart alla gånger: trender, snabb inredning och överkonsumtion. Missa inte!

Loading Likes...

Klimatmål 2020

Skulle ju lista mina klimatmål för 2020 i går!
Eh. Går ut hårt 2020 att lova saker jag inte kan hålla, haha. Bådar gott!
Men jag och min lilla familj blev spontaninbjudna på middag, så lista-klimat-mål-för-2020 fick stryka på foten till förmån för ett annat mål som jag satt upp för mig själv 2020: att umgås mer!

Men nu så! Ny dag, nya möjligheter.

Förra året satte jag upp 21 klimatlöften. Många av dem som handlade vad jag kunde göra, som person och individ, innanför hemmets fyra väggar. Givetvis tar jag ytterligare ett flygfritt år, försöker äta mer vegansk, handla i säsong, odla mer och cykla mer. Jobbar vidare.
Men.
Istället för att trycka på inåt, så vill jag sätta press utåt.  Jag säger inte att jag är klar på individnivå, för det finns alltid saker att lära. Att förfina. Men 2020 ska handla mer om allt det där utanför min egen lilla sfär.
Dessutom kommer min egen sfär att vara fullproppad med andra göranden. För 2020 kommer att vara ett omvälvande år. Jag ska berätta om allt i sinom tid, och medan jag landar i det så lägger jag energin åt detta:

1. Klimatsmarta pengar.
Se till att mina pengar jobbar mer hållbart. Byta till en klimatsmartare bank (håller på att styra upp detta nu), placera om mina pensionspengar och se över mina utgifter så de inte bidrar till en massa skit.

2. Ta ett ny-köpfritt år.  Förra året hade jag som mål att alltid kolla begagnat-marknaden innan jag köpte nytt. Det mesta finns ju redan. Det gick faktiskt över förväntan. I år tänkte jag dra detta lite … längre, hehehe. 2020 försöker jag mig på ett ny-köpfritt år och gå all in begagnat när det gäller möbler, kläder och inredningsdetaljer. Jag gillar ju att ha mål för det bidrar till att jag tänker till innan. Det blir mindre begär och mer behov. Tapeter till övervåningen på torpet blir ett undantag. För i vår ska jag tapetsera det sista rummet däruppe.

3. Skriva böcker. Förra året skrev jag “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” tillsammans med Husligheter och Johanna. Och under 2020 ska vi skriva fyra små böcker om klimatet för Novellix. Jag är så taggad! På tisdag drar operation skrivperiod igång på allvar, och förhoppningsvis kan vi lämna manus i slutet av januari – till fyra vassa, inspirerande och rappa böcker som gör skillnad.

4. Debattartiklar. Tillsammans med Maria Soxbo har jag skrivit debattartiklar som lyfter klimatfrågan på olika sätt. 2020 ska det bli mer! För jädrar vilket debattartikel-team vi är!

5. Trycka på. 2020 är året då jag trycker på beslutsfattare genom att faktiskt skriva ett medborgarförslag eller på annat sätt påverka. Jag har redan försökt få hastigheten sänkt på vägen vid vårt torp, för att göra det mer gynnsamt att cykla. Och nästa steg är att trycka på för en cykelväg i mina hemtrakter i Värmland. Mina föräldrar är beroende av bil för att ta sig till närmsta badplats, eftersom det inte finns några cykelvägar dit. Det är en kort bit att cykla, men för att komma dit så måste en ut och vingla på 90-väg.  Inte en dröm för någon. Särskilt inte i gassande värme.

6. Miljögrupp i min BRF. Starta en miljögrupp tillsammans med några grannar i våran bostadsrättsförening. Se hur vi kan leva mer hållbart, göra av mer mindre energi och spara på resurserna i Midsommarkransen.

Vad är dina klimatlöften eller klimatmål för 2020?

Loading Likes...

Ett litet svinn-tips!

jul juldekoration pyssel matsvinn

Sladdar in ett litet svin(n)bra DIY inför jul!
Jag älskar tanken på ätbara dekorationer. Svenska, vinröda äpplen i dukningen, pepparkakor som girlang i fönstret eller kristyr i granen. Men vissa saker är ju himla vackra, som apelsingirlanger, men torkar en skivorna blir det ju inte mycket äta av, right?

Däremot kan en ju göra girlanger av mat som annars skulle ha slängts! Svinndekorationer!
Jag gick en vända till de närmsta matbutikerna och frågade om de hade några utsorterade (osäljbara) apelsiner som en kunde få köpa. I de två första butikerna fick jag inget napp, men i den tredje sa de glatt ja! Och gav mig några naggade apelsiner. Förvisso fullt ätbara, men osäljbara enligt dagens kräsna mått mätt.

Något jag lärde mig när jag skrev “Gör skillnad” tillsammans med Maria och Johanna var det här med skönhetsfixering i grönsaksdisken. Och jag blir galen av tanken hur mycket fullt ätbar mat som slängs.
45% av all frukt och grönt som odlas kastas för att den är … ful.
Inte för att frukten och grönt:et är
dålig, giftig eller förstörd. Utan för att den är … ful.

Världen är upp-och-ner.

Loading Likes...

Veckans klimatdilemma #1

Okej, jag sladdar in här med en ny serie på bloggen. Hoppas ni gillar!
Ni är ju de smartaste och vettigaste jag vet, och det är ni puttat mig i rätt riktning så många gånger när det gäller klimatet. Rimliga tankegångar, vettiga argument och svar på tal.

Därför tänkte jag börja med en ny serie inlägg som får gå under namnet “Veckans klimatdilemma”, där jag hoppas att ni vill vara med och svara! För titt som tätt får jag in frågor som gäller klimatet, men jag tror långt inte att jag sitter på alla svaren själv.
Första dilemmat:

Veckans klimatdilemma #1: “Hur förklarar en för barn, att vi inte köper så mycket julklappar eftersom det inte är bra för miljön, utan att de tycker att det är orättvist, eftersom alla deras vänner får 100 olika julklappar?”

Vad tycker du?
Har du något bra svar på tal?
Tyck gärna till och svara i kommentarsfältet!

Loading Likes...

Hur hållbar är julen? Klimatfrukost på Nordiska!

I stolt samarbete med Oatly

I går morse duckade jag genom decemberregnet fram till Hogwarts, eh, jag menar storartade och fantastiska Nordiska museet i Stockholm. Därinne skulle jag och Maria Soxbo arrangera årets sista #klimatfrukost tillsammans med Oatly! Temat? Julen så klart!

Det kändes som natt på museet när jag och Maria blev insläppta genom en bakdörr. Klev in i den stora salen, förbi den enorma granen som i år dekorerats med papperspynt av Bea Szenfeld.

Maffets maff.

Varför ville vi snacka jul då?
Jo, denna maxade högtid konsumerar vi för miljarder, köttar loss, matsvinnar och reser kors och tvärs. Passar på. Jag känner mig så träffad i det där, passa-på:andet, och jag har en bild av hur julen ska vara. Maffig liksom.

Julen kapslar liksom in alla de där ohållbara normerna.
Allt vi egentligen vill är att njuta av ledigheten och umgås med nära, men julen har gått från mys till köp- och frossfest.

2018 köpte svenskar exempelvis julklappar för  23 miljarder 2018. Regeringens totala klimatbudget ligger på ungefär hälften.
15 procent av svenskarnas hushållsinkomst går till … julfirandet enligt förra årets Ferratum Groups Julbarometer. Jingle bells!
Och 79,8 miljarder. Så mycket väntas svenskarna spendera i julhandeln 2019.
Vi konsumerar som aldrig förr, och lever som vi hade 4,2 jordklot.
För hur var det nu med det där klimathotet? Tog det julledigt? Jo, jag tror det.
Drog till Maldiverna på semester (innan ön sjunker).
YOLO!

Om julen, normerna, traditionerna, utmaningarna och lösningarna ville vi snacka om på denna klimatfrukost!

 

Innan gästerna anlände och samtalet tog fart, så dukade restaurangen upp morgonens frukost, som komponerats av Oatly. Vegansk …

… och klimatdeklarerad! Snacka om full service!
Detta vill en se på all mat, right? En klimatberäkning för att enkelt kunna välja smartare alternativ.
Intill pris och jämförelsepris i matbutiken så vill en ju kunna jämföra klimatbelastning, inte sant?

Havregurt med äppelkompott och granola! Detta var sinnesjukt gott. Hivade i mig två stycken, hahaha.

Och detta var alltså tofu!?

Strax efter åtta anlände ett hav av gäster. Bland annat @fridaeklundedman som jag följt på instagram så länge, men aldrig träffat IRL. Så himla mysig och rolig person.

Och apropå rolig person! Lina Östling, som tar de mest fantastiska bilderna, skriver underbara captions och som är lite av en instagram-idol för mig, dök upp! Så glad för det.

Och Johanna min vän! Hon är inte med och arrangerar klimatfrukost längre, eftersom hon föreläser så mycket kring klimatet just nu. The perks of being three: vi kan sprida ut oss!

Och kanske världens mest omtänksamma människa. Gurgin. Som mejlar dagen innan frukosten och säger att vi inte ska stressa ihjäl oss inför frukosten.

Vid halv nio-snåret drog vi igång! Först höll Anna Åhnberg, hållbarhetsspecialist från Oatly en dragning om julen, maten, utsläppen och om det smarta med klimatdeklaration. Därefter tog paneldebatten vid.

Så jäkla grym panel!
Björn Hedensjö, psykolog och poddmakare (driver podden Dumma människor tillsammans med Lina Thomsgård – lyssna om du inte reda gjort det), Anna Åhnberg från Oatly och David Kihlberg från Naturskyddsföreningen.

Här kan du se hela panelsamtalet!

Så många vettiga i publiken! Som Kajsa som ju gjort min fina header som jag snart ska veva upp. Och vi ska träffas imorgon igen när Kajsa kommer hem till mig på besök!

Och de här! @sofiaatmokkasin, @husligheter, @studioelwa och @fridaeklundedman <3

Och @zatterqvist <3, Gurgin och @morotsliv <3
Klimatfrukost är mitt bästa! Jag får äta frukost (älskar frukost), hänga med bra folk och lära mig mer om klimatet.
Innan alla gästerna fick en guidad visning genom Nordiska högaktuella utställning “Arktis – innan isen smälter”, så önskade jag god jul till alla och viskade om en rad spännande klimatfrukostar under 2020. Så taggad!

Innan jag pep vidare till mötesmaraton, så kikade jag in i Nordiskas shop och se där!
“Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft!”

Så, hur hållbar är julen?
Mjaaaa, inte så hållbar.
Först och främst:
Vi konsumerar å det grövsta. Tio gånger mer än vad som är hållbart.
Dessutom drivs vi av en hel massa normer, för att inte tala om traditioner. Och just traditionerna kan vara svåra att rucka för de säger något om vår identitet.
Kanske måste vi hitta andra värden i julen än just en Disney-julgran med sju meter av julklappar. Och sänka tröskeln en aning. Istället för att göra en kovändning kring hela julen, ändra små saker och steppa upp gamet allt eftersom. Gör en vegetarisk Jansson, gör vegetariska köttbullar och byt ut någon mejeriprodukt mot en växtbaserad i någon rätt där det inte märks.
Och var transparent. Sänk garden, erkänn att det är svårt och möt andra.

Jag älskar julen, och vurmar för en hel del klimathaltande traditioner. Team revbenspjäll.
Trots att jag älskar julen så finns det så många saker som jag hatar. Som Det Stora Julbrytet, som verkar vara en lika återkommande tradition som Kalle Anka på julafton. När förväntningar och verklighet inte riktigt rimmar. Det ska njutas, det ska fotas, det ska levas i nuet, det ska vara en fin gran, det ska vara barnens gran och lyckade klappar. Gärna ett berg av dem. Fast ändå, helst inga alls. Ingen ska bli besviken. Allt ska instagrammas i realtid och alla barn ska vara utom bryt-håll. Barnen ska få god tid på sig att öppna julklapparna, men samtidigt ska allt hinnas innan Karl Bertil Jonssons julafton.

Men det blir sällan så.
Inte för mig i alla fall.
Kanske är det dags att börja om från ruta ett. Skapa nya traditioner på något vis.
Steppa upp klimatgame:et, plocka bort allt utbroderande som slutar i stress och fokusera på att bara ha det mysigt. Köpa ett fåtal klappar, istället för att maxa. Ge bort upplevelser så en slipper Konmari-metoda resten av ledigheten när en annars hade tänkt vila. Fasa ut utbytbart kött (som alltid blir över) och mejeri mot klimatsmartare alternativ. Om en inte kan leva utan revbenspjäll så kanske kan en ju lägga desto större krut på att göra resten av julbordet så klimatsmart som möjligt? Eller vad säger ni? Hur tänker ni?

Loading Likes...

Vill du handla ekologisk mat till vrakpris?

I samarbete med Matsmart

 

Klart du vill!

Ekologisk mat är inte bara prima för oss människor (vi slipper få i oss en hel del bökiga och tveksamma kemikalier), att handla eko har en rad andra fördelar.
Först och främst mår naturen bättre. Skippar en bekämpningsmedel, odlar olika grödor och låter djur beta så bidrar en till biologisk mångfald. Och ju rikare biologisk mångfald, desto mindre behov av bekämpningsmedel. Smart va? Naturen sköter ju det där så bra på egen hand.
Dessutom bidrar biologiskt mångfald till större skördar visar en studie som bland annat Lunds universitet varit delaktig i.
Andra fördelar? Ekoodlingen lagrar mer kol i marken och den ekologiska bonden slipper hantera och omge sig med hälsovådliga bekämpningsmedel. Jag kan rabbla på ytterligare …

Ett vanligt argument mot ekologiskt är att det är dyrt.
Och det får banne mig inte vara en pengafråga om en stoppar i sig kemikalier eller inte. Därför presenterar jag denna gråa tisdag ett samarbete med Matsmart, som både gynnar biologiskt mångfald och minskar klimatartrycket. Klimat- och miljönytta i ett!
Matsmart räddar nämligen mat som annars skulle slängts på grund av överproduktion, att det är något feltryck på förpackningarna eller att produkterna närmar bäst-före-datum.

Jag köpte allt från bönor, majs, bröd, havremjölk, spagetti, tahini, olivolja, pasta, knäckebröd och ekologisk torrjäst. Och jag betalade hälften av ordinarie pris.
Alltså ni måste tror att jag är snålast i kommun, för jag babblar ofta om pengavinningen i klimatdansen.
Men jag tycker allt för få pratar om fördelarna av en omställning.

Jag testade att handla ekologiska stapelvaror av bra kvalité för att se vad priset handlade på.
Handla begagnat, äta i säsong, handla mat som annars skulle ha slängts och att längta och uppskatta, istället för att jaga snabba kickar.Det finns så många vinningar! Och inte minst för plånboken.

Använd koden EMMA50 så får du 50 kronors rabatt vid köp över 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 26 november.

Och apprå på bäst-före-datum?
Hur skiljer en på de olika märkningarna?
Jag har kirrat i hop en liten guide.

Bäst före-datum: Bäst före-datum handlar om vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet (smak, färg, konsistens), det handlar inte om det är ätbart eller ej. Efter bäst-före-datum kan alltså kvaliteten så småningom blir sämre, men maten kan vara fullt ätbar. Exempelvis kan ett paket mjölk (som förvarats på rätt sätt) hålla flera dagar efter passerat bäst-före-datum. När jag träffade kocken Paul Svensson berättade han att mjölk som passerat bäst-före-datum är den bästa ingrediensen när en gör sås. Bara en sådan sak!
Att passerat datum kan vara en fördel.

Sista förbrukningsdag: Märkningen sista förbrukningsdag – det är en annan femma. Märkningen visar hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen finns ofta på rått kött, fisk och skaldjur – varor som lätt förstörs av mikroorganismer och kan bli hälsoskadligt.

Ofta bra efter: Nu finns en ny märkning som har införts av Arla: “Ofta var efter”, för att förtydliga att varan ofta är bra även efter passerat bäst-före-datum.

Loading Likes...

Nu: Gala!

Alldeles strax ska jag svida om till feststass och bege mig mot årets mama-gala!
Har lånat, hyrt och rotat fram en outfit för kvällen, bland annat den där pärlväskorna!
Visst är de amazing?

Har fått låna dem av min mamma, och det lutar mot att jag tar den som står längst fram. Och så halsbandet som jag köpte förrförra året hos Torget 11 Vintage & Secondhand i Åhus.
En sådan otrolig skattgömma!
Och klänningen? Den är fyndad i min egen garderob, men inte använd på hemskt länge.
Ska visa hela outfiten, lovar!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny