Anlägg en blomsteräng & gynna biologiskt mångfald

– I samarbete med Granngården

Vi äger (eller pja, ägde för nu är ju hela schabraket sålt) en stor tomt, varav en del är lummig trädgård med fruktträd, pallkragar och perennrabatt, en annan del används som hage av grannen och en tredje del är … oanvänd.
Sedan vi köpte torpet så har vi pö om pö tagit över ytterligare lite av denna oanvända plätt. John har planterat ett gäng fruktträd, vi har anlagt trädgårdsland och varje år tar jag mig an projekt blomsteräng. En liten plätt i taget.
I samarbete med Granngården berättar jag hur!

En blomsteräng full av vallmo, prästkragar och rödklöver är ju inte bara fasligt vackert att se på, den är också en viktig spelbricka för att hjälpa och ta hand om vår natur och den biologiska mångfalden (alltså att det finns ett mångfald av arter, eftersom allt hänger ihop i ekosystem). Och rent krasst: Oss själva och vår matförsörjning (aldrig tidigare har det varit mer klädsamt att vara egoistisk).

För så här ligger det till.
I vår natur surrar det omkring små trädgårdsmästare, pollinatörer som bin, humlor och fjärilar.
De har ett enormt viktigt jobb eftersom de pollinerar växter och fruktträd (de suger i sig nektar och äter pollen som mat, och samtidigt flyttas pollen från ståndare till pistill and the magic happens), och hjälper till att ge rikligare skördar. Vi har dessa små surrande varelser att tacka för en tredjedel av vår mat. Om flera olika biarter pollinerar odlingar så blir det bättre frukt och fler frön hos exempelvis kaffe, äpple, tomater, jordgubbar och körsbär. Vi behöver många olika arter med andra ord.
Vi är beroende av pollinatörer, men behandlar dem sisådär.
Genom att anlägga kompakta städer, stenlagda trädgårdar, välklippta gräsmattor, använda bekämpningsmedel och normalisera försvinnande grönområden så gör vi precis tvärtom än vad vi borde. Vi gör det ogynnsamma för de små trädgårdsmästarna att bo och äta. Lägg till det storskaliga jordbruket och ohållbart skogsbruk, så får de viktiga pollinatörerna allt svårare att hitta mat och boende.

Så hur gör en för att hjälpa våra viktiga trädgårdsmästare?

1. Skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörerna genom att så smarriga blommor, anlägga en äng och sätta upp bihotell.
2. Handla ekologiskt. Alltså obesprutat. Inte besprutat. Finns det bara besprutad sallad? Skippa den och efterfråga samtidigt mer ekologiskt hos din handlare. Varför? Ja, förutom att det är pretty bad för pollinatörer? Ekobonden bidrar inte bara med att erbjuda ekologiska produkter, utan i en ekologisk odling varieras växtföljden vilket gynnar pollintörerna ytligare. Det kan finnas i runda slängar 50% fler arter än hos en ekogård. Och detta gynnar du alltså genom att handla ekologiskt.
3. Skippa bekämpningsmedel eller ogräsmedel i trädgården. De viktiga pollinatörerna får i sig gifterna och tar med sig dem till bikupor och bon, och så förgiftas hundratals, kanske tusentals viktiga bin och humlor, på kuppen. Funderar du på att använda bekämpningsmedel? Gör det inte.

Appråpå den punkten med att göra det gynnsamt för pollinatörer? Du kan göra egna bihotell, med hjälp av bambustavar, grenar och jox. Principen är enkel: skapa håligheter där bina kan bo! Den här enkla lösningen gjorde John och barnen häromdagen.
De borrade helt enkelt hål i tjocka, gamla grenar, och satte dem i en ram (tillverkad av spillvirke) tillsammans med bambustavar.
Lätt som en plätt!

Förra året byggde jag ett bihotell av en gammal kakburk och babustavar. Det går att bygga av det mest så att säga.

Men det finns så klart enkla bihotell och insektshotell att köpa också, om en inte vill (har möjlighet att) bygga. Som det här från Granngården som sitter mitt i klematis-heaven! Om inte annat är det världens bästa gå-bort-present tillsammans med en påse fröer.

Varför äng?
Pollinatörer käkar nektar och pollen. Men tyvärr finns inte så mycket av den varan i vårt moderna samhälle. Matbrist är ett stort problem för våra pollinatörer. Det finns knappt 1% kvar av de ängsmaker som fanns för 100 år sedan, och en  blomstrande äng är som en buffé får vilda bin och humlor. I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin, och en tredjedel av våra vilda biarter hotade i Sverige. Det behövs mat! Och mat finns bland annat på blomstrande (vackra!) ängar.

Hur anlägger en blomsteräng då?
Jo, det ska jag berätta nu.

– Välj fröer. Se till att sätta olika sorters blommor, som blommar från tidig vår till höst, för att ge mat under hela säsongen. Inte bara en sort med andra ord. Ps. Ska du anlägga en häck? Varför inte välja både syrén, hägg och fläder i häcken, istället för bara en blommande sort).
– Planera. Bästa tiden för att anlägga en blomsteräng är vår och tidig sommar, men också höst (augusti-oktober). Jag fördrar höst måste jag säga! Det är då jag fått bäst resultat!
Mager jord. Skippa gödsel, ängen vill ha mager jord. Slår du ängen, lyft bort det du slagit (gödning!) så blir jorden mager.
– Luckra upp där du ska sätta frön, exempelvis med hjälp av en kratta. Eller för all del, ta bort det som växer så att du har en jordig yta där fröna kan slå rot.
Slå! När blommorna blommat klart, slå ängen med lie (gratis träning och väldigt meditativt när du fått in snitsen) och låt blommorna ligga i ett par dagar så de hinner fröa av sig. Samla ihop böset, skaka av och lägg på komposten, eller använd som täckmaterial. Viktigt som sagt att lyfta bort böset, eftersom det annars tillför näring till jorden.  Vi har en lie som vi köpt på Granngården för en massa år sedan, som med fördel slipas med slipsten. Används flitigt, inte minst för att slå ängen för att använda böset för täckodling. Slå tidigt på morgonen!
– Polera tålamodet. Att anlägga en blomsteräng tar tid och ängen förändras från år till år.

Vilka blommor trivs just där du bor? Är det vallmo, förgätmigej och blåeld, som här på Gotland, eller någon annan sort? Plocka gärna frön från vilda, sorter och sätt på din blomsteräng. Ett enkelt sätt är så klart köpa blomsterfrön i påse också.

Frön finns också i storpack, som den här blomsterblandingen som innehåller frön till nyttoväxter. Dels den här, som just heter Blomsterblandning – pollen och nektar.

Och en även den här, som heter Blomsterblandning – äng.
Rejält med fröer i en och samma förpackning, istället för smådutt. Prima om en inte vill samla fröer själv.

Vad mer kan en göra för att gynna våra viktiga pollinatörer och säkra att det finns många arter i vår natur? Förutom bihotell och blomsteräng?

Gynna biologiskt mångfald – snabba tips!

– Ska du sätta nya träd? Sätt ett träd som bjuder in till fest! Vi har en vacker lind på baksidan av vårt torp som just nu surrar för fullt. Det är magiskt! Andra träd som blommar är sälj, lönn, rönn och nyponbuskar.

– Gräsmatte-lover. Vill du ha gräsmatta? Ställ motorgräsklipparen (inte minst för att den släpper ut koldioxid) och gräsmattan gå upp i blom! Låt vitklövern och all förgätmigej (eller vad som nu kommer upp) blomma! En välklippt gräsmatta utan mat till de mest behövande är passé. Ett alternativ om du vill ha en gräsplätt för fotboll eller gräsmatte-mys? Ha en liten del gräsmatta (klippt med handjagare (hej gratisträning!)), och låt resten vilda till sig.

– Låt ogräset växa. Detta var väl en skön mening att läsa va? Men allvarligt talat. Vi lägger enormt mycket tid på att fajtas med ogräs, som att vi har gått in i en strid mot naturen. Men really, ska vi inte kila in oss lite mer klädsamt i naturen, istället för att styra, ställa och ta över. Nog för att det finns en vinst att ta bort ogräs i odlingarna per hand eller med ogräsjärn (skippa bekämpningsmedel) för att få annat att växa sig starka, men ogräset har också en viktigt uppgift. Det är mat för polliantörerna. Tistlar och maskrosor exempelvis. Låt stå där det inte konkurrera med ätbara grödor.

– Go vintage! Inhemska gammel-växter är att föredra, som perenner och rosor, som funnits i trädgårdar under lång tid. De innehåller rikligt med pollen (=mat) till skillnad från de blommor som föräldlas fram till en ny, häftig nyans. Och jämte blomsterängen, varför inte anlägga en vacker perennrabatt? En storfavorit för mig och pollinatörerna är den yviga nepetan, även kallad kattmynta, som lockar till sig surr. Ja, poppis även för katten. Blommar i flera omgångar gör den också om en klipper ner den efter blomning.

– Glöm inte kryddorna. Det är inte svårt att gynna biologiskt mångfald, för det är både vackert och … gott. Lika smarriga som färska kryddor är i säsongen middagar, lika efterlängtade är de för pollinatörer. Gå loss på gräslök, timjan och mynta exempelvis. Även Mejram och Salvia är gött (för alla).

Påverka din kommun. Naturskyddsföreningen listar vilka kommuner som jobbar för att främja livet för hotade bin. Står inte din kommun med? Sätt press på dem!

Och sist men inte minst:
Läs denna viktiga, bra:iga bok: “Naturligtvis! Biologiskt mångfald i din trädgård”.

 

Detta var den sista delen i ett samarbete med Granngården.
Tidigare har du kunnat se inläggen: Spara vatten: DIY, tips och trix! och Odla effektivt (och giftfritt) i pallkrage

Tack Granngården för att jag får snacka viktiga ämnen – vatten, resurser och biologiskt mångfald – tillsammans med er!

Loading Likes...

Odla effektivt (och giftfritt) i pallkrage

– I samarbete med Granngården

I min trädgård odlas det till höger och vänster, i trädgårdsland och i pallkrage. Och pja, jag har vääääldigt många pallkragar.
Jag gillar hur pallkragarna ramar in trädgården och organiserar i allt det vilda, men sedan ska jag ju inte sticka under stol med att det både är lättrensat (hej bekväm höjd) och dessutom lättodlat. Det som inte trivs i trädgårdslandet trivs garanterat i pallkrage.
Sockerärtor trivs inte nämnvärt i trädgårdslandet ännu (behövs nog ett par vändor jordförbättring), men sockerärtorna trivs desto bättre pallkrage.

Några av mina pallkragar är begagnade, men de flesta är inköpta via Granngården (och har ett par år på nacken), eftersom Granngården har pallkragar av svenskt, obehandlat trä. Jag försöker att hålla mitt trädgårdsland så frtti från gifter det bara går. Ekologisk, KRAV-märkt jord, ekologiska fröer och så trä utan en massa kollijox i. Inget tryckimpregnerat trä i mina odlingar, inga bekämpningsmedel eller tveksamt bös i min trädgård. Det trä som finns i trädgården är målad med linolja, alternativt obehandlat (och jag tycker faktiskt att de är finast när de får åldras och gråna av sig själva).

Vad odlar jag då?
En pallkrage är full av kryddor, medan jag roterar de andra pallkragarna. Jag odlar allt från smultron, sallad, tomater till kikärtor och grönkål. Mitt bästa pallkrage-tips är busktomater. De är stadiga och ger enorma mängder småtomater.
För att ge dem lite stöd har jag byggt en sådan här konstruktion, inspirerad av Bee Urban i Stockholm:

Här är tomaterna ganska små, men i takt med att de växer binder jag upp dem. Med hjälp av samma konstruktion odlar jag också  slanggurka och då – fanfar – sockerärtor!

Det enda som behövs är två pallkragar på hög, bambustavar, snöre och …

Stängselkrampor eller krokar. Allt material finns på Granngården. Eftersom jag har en never-ending bod hade jag allt material hemma, och kunde bygga upp i ett nafs. Den som spar hen har.

Vad kan en odla pallkrage?
Allt! Har en som jag ett ganska nyanlagt trädgårdsland, som tar tid jordförbättra, är det ett bra komplement för att få prunk i trädgården. Pallkragarna är koncentrerade till ytan och det går lätt att få till en bra odlingsjord och att täckodla.

Vad är täckodling?
Detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om, men jag här på torpet täckodlar vi så mycket vi bara kan och hinner. Och när vi flyttar till landet permanent – vilket (förhoppningsvis) är höstens plan – så ser jag fram emot att ha mer tid att täckodla.
Täckodla är precis som det låter: att odla genom att täcka odlingarna. Vi har en äng som vi slår med lie, och med gräset från ängen täcker vi så mycket ytor av våra odlingar som det bara går. Tjocka lager gräs (funkar så klart med annat organiskt material också) läggs mellan plantorna för att förhindrar att ogräs växer, samtidigt som täcket av organiskt material håller fukten kvar i jorden och ge grödorna näring.

Att tänka på!
– Växla grödor! Variera vilka grödor du odlar. Jag har endast en pallkrage som har återkommande typ av växter och det är den med färska kryddor, eftersom flera av dem övervintrar. Även smultron kan ju stå och götta sig av sig själva.
– Vattna! Pallkragar gör det enkelt att vattna koncentrerat, men kan också torka ut. Så ha koll, eller använd droppslang kopplad till regntunna (som jag visade i detta inlägg: Spara vatten: DIY, tips och trix!).
– Gödsla – oh, the magic of guldvatten! Glöm inte att gödsla dina odlingar. Här används guldvatten flitigt.

Anlägg en pallkrage – hur gör en?
Gräv fram wellpapp och tidningar ur återvinningen, ta vara på grenar, löv och annat bös i trädgården, och gör dig redo för att anlägga en pallkrage! Pja, en kan ju så klart köpa en pallkrage och mängder av påsar jord för att anlägga sin pallkrage, men det finns både billigare och mer resurseffektiva sätt att kirra en pallkrage. Nämligen att använda det en har!

Här har jag laddat upp med:
– två pallkragar i obehandlat trä från Granngården
– wellpapp (den här stora kartongbiten fick jag av Granngården i Visby, tack!)
– grenar, torkade löv och annat organsikt material som jag hittat i trädgården
– KRAV-märkt jord från Granngården

Börja med att montera i hop pallkragen och ställ den där du vill ha den.

Fick prima hjälp i monteringen kan jag säga.

Ta bort eventuell tejp på kartongen (tejp har inte i naturen att göra som bekant) och passa in i pallkragen.

Tadaaa! Se till att kanterna går upp i pallkragen så ogräset inte letar sig in. Släng på några morgontidningar på pappen när du är i farten. Det ger en bra grund. Nu är det dags att fylla pallkragen.

Fyll på med organsikt material! Moffla på bara!

Sedan är det dags för KRAV-märkt jord. En kan så klart fylla på med KRAV-märkt jord i HELA pallkragen, men det kräver väldigt många påsar jord. Så tricket är att tjoffa på med organiskt material i botten. Små, torkade pinnar, löv, gräsklipp eller lite kompost. Och därefter, när en fått upp lite höjd, då kryddar jag med KRAV-märkt jord. Varje år jordförbättrar jag med gödsel, och däremellan vattnar jag med gödslat vatten.

När jorden är på plats pillar jag ner frön. Just här har jag satt mitt bästa: sallad! Något en kan så hela sommaren lång och inte kan ha för mycket av.

Sedan är det bara att vänta, och njuta!

Vad odlar du helst i pallkrage?

Detta var den andra delen i ett samarbete med Granngården.
Förra veckan publicerade jag ett inlägg om den viktiga resursen vatten: Spara vatten: DIY, tips och trix!

I nästa vecka publiceras ännu  inlägg om odling! Missa inte!

Ps. Vet ni, det finns arbetskläder, men jag fördrar att få saker gjorda när jag får feeling om det så betyder att det görs innan stranden i årets begagnatfyndade, vita sommarsjok.

Loading Likes...

Spara vatten: DIY, tips och trix!

– I samarbete med Granngården

Sommar för mig betyder odling, prunk och att försiktigt kila in sig i naturen. Inte härska över den och försöka fajtas mot den.
Sommar är så klart också:  svalkande dopp, cykla på dammiga grusvägar och äta middagar i solnedgången.
Och så – kanske det bästa och mysigaste – sommarregn!

När det öser ner är det som att fylla förråden, för en vet ju inte när regnet kommer igen.
Vatten är en resurs, en lyxvara, en nödvändighet.
En bristvara och krut för konflikt på vissa ställen. En vardags-vanlis-grej på andra ställen. Som här i Sverige, där vi på många platser tar tillgången till vatten för given. “En resurs som aldrig sinar”. Vi slösar rätt rejält. Tar mångalånga duschar, fyller våra pooler (och fyller om dem när vattnet fått för mycket bös i sig), spolväntar på det kalla vattnet när det ska drickas vatten och vi vattnar våra gräsmattor för att de ska bli gröna och sköna,. Inte för att äta dem, eller för att ge mat åt insekter. Normen säger kortklippta, gröna, välvattnade gräsmattor. Vi till och med spolar ner vårt kiss med dricksvatten. Trots att vi matas med information om att grundvattennivåerna ständigt är låga.

Vatten är något vi ska värna om, snåla med och ta vara på. Så det räcker till alla.
Och i samarbete med Granngården ska jag visa hur jag sparar vatten i min trädgård, på ett resurseffektivt sätt.

Inga nya prylar inhandlades till detta samarbete, utan allt som syns här var ting jag haft i många år, som regntunna, juteväv, fodersäck, rep, slang, droppslang och vattenkanna som inhandlats på Granngården för länge sedan – och som håller än.
Det enda som är nytt är ett munstycke till en kran. Allt går att få tag i begagnat om en så vill.

På Gotland råder det ständig vattenbrist, och därmed också bevattningsförbud. Grundvattennivåerna är låga och att spara på vatten är kutym.
Älskar en trädgård och odling som jag så gäller det att vara kreativ för att få vattnet att räcka om det råkar bli långvarig torka, annars måste en välja vad vattnet ska räcka till. För det är inte bara att plugga i slangen i kranen så att säga. Att spara vatten har blivit lite av en sport, och en känner sig rik när en har regntunnorna fulla till brädden. Tar vattnet slut, så tar det slut.

Allt som allt har jag fyra regntunnor i trädgården.
Två begagnade vintunnor (som ej var billiga), en regntunna i plast som förmodligen följde med torpet och ytterligare en från Granngården som har många år på nacken.
Det är ju ganska lätt att få tag i billiga, begagnade regntunnor, men de är inte alltid så värst … vackra. De kan ha allsköns flashiga färger. Regntunnorna ska ju först och främst fylla en funktion (så klart), men det skadar ju inte att de smälter in i trädgården. Hittar en mindre vackra tunnor som fungerar för ändamålet kan en ju faktiskt snygg-ifiera dem så de smälter in i trädgården lite mer. Och så klart uppdatera den regntunna en har hemma, istället för att köpa en ny.

Jag ska visa hur med ett enkelt DIY!

Här har vi två, gamla regntunnor i plast. Förvisso gröna, så de smälter in i naturens grönska.
Men vad sägs om det här:

Här testade jag att ge regntunnorna ny känsla med hjälp av en gammal fodersäck, rep och och spillvirke från boden. Inget nytt inhandlades för detta DIY, utan allt är återbruk.

Den höga tunnan har jag klätt i fodersäcken (som jag fick sprätta upp lite för att tunnan skulle få plats).
Säcken hålls uppe genom att jag vikt ner kanten i tunnan och också fäst med ett gammalt rep. Ett så kallat fem-minuters-DIY.
Minus locket som jag gjorde av en gammal träskiva, och pja, det tog väl kanske en kvart att såga till med cirkelsåg (rekommenderar dock figursåg, men den var tydligen i stan!) och borra upp ett lagom stort hål i den.

Den andra regntunnan byggde jag ett skal till med hjälp av spillvirke från boden. Plankorna sågade jag till på en höft och fäste med spikband på baksidan. Gick snabbt och så fick jag effekten av en regntunna i trä, men för inga pengar alls.

När jag rensade boden hittade jag gammal juteväv, så jag testade att klä in tunnan i det också. Bara att vira runt, och om en vill: tråckla fast för att snäva åt. Och så klart: rep runt, som fungerar som ett skärp.

Andra sätt att ge den viktiga regntunnan lite med autentiskt utseende är ju att klä den i hönsnät och helt sonika låta växtlighet omsluta regntunnan. Detta ska jag LÄTT testa, men det får bli i nästa trädgård.

Vilken tunna gillade du bäst?

Förutom regntunnor då? Hur kan en förenkla sparandet av regnvatten?
Det första vi gjorde när vi flyttade in i torpet var att sätta upp hängrännor, så huset skulle må bra, men också för att kunna ta hand om allt regnvatten. Ett av de bästa beslut vi fattade var att ha utkastare på stuprören. Vi har en utkastare, men skulle lätt rekommendera flera stycken. Utkastaren sitter på lagom höjd så att en kan ha en regntunna under.
Vi har löst det så att vi har en lite högre regntunna på lut, direkt under utkastaren, och en lägre tunna bredvid. När första regntunnan är full, så rinner det över i den lägre. Inget aktivt val vi gjorde, utan upptäckte att det fungerade efter en regnskur.

Vid varje husknut står dessutom regntunnor, hinkar, vattenkannor och loppisfyndade mjölkkannor som fungerar som reservbehållare om det blir störtskur. Alla försedda med lock så inget barn råkar ramla i.

Min senaste lösning för att ta hand om regnvattnet kommer här!
Och till detta behöver en:
– droppslang (gammal goding från Granngården)
– munstycke med slangklämma
– kran till regntunna (följer ofta med regntunnor)

Monterade kranen på regntunnan, fäste munstycket och kopplade på en slang som jag ledde …

… till tomatodlingen, där jag kopplade in droppslangen. Istället för att gå med vattenkannor, så kan denna lösning ticka på så länge regnvattnet räcker. Och har en många tunnor som är sammanlänkande kan en dra på semester.

Förutom lösningarna jag berättat om här i inlägget, så sparar vi vatten så här på torpet:

Bada badkar: Istället för att ta en dusch (överskattat sommartid), så fyller vi upp badkaret i trädgården med vatten. En bit tvagning, fast utan tvål då. När det badats klart används vattnet till odlingarna.

Liten vattenberedare. Vi har en liten vattenberedare, så duscharna blir automatiskt korta om de måste göras. Samt har så klart resurseffektivt duschmunstycke.

Kokvatten. Allt vatten från potatiskok och skrubba-potatis-vatten, tas om hand i vattenbehållare i köket. Blir många skvättar till slut.

Leftovers. Helt galet vad många halvdruckna vattenglas som står lite var stans på sommaren. Istället för att hälla ut dem i vasken åker de i en liten mjölkkanna som står på diskbänken i köket. Många bäcker små och så vidare.

Utekiss! Är det sommar så är det. Och så är det ju bästa gödningen för växterna också! Win!

 

Vilket är ditt bästa vatten-sparar-tips?

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny