Malmö vintagemässa, dag 1

För exakt en vecka sedan var jag nere i Malmö tillsammans med mina Vintagefabriken-vapendragare för något så flott som Malmö vintagemässa.

Så här såg det ut innan mässan öppnade.
Jag skulle nog våga säga att Malmö vintagemässa är Sveriges bästa. Stört fin lokal, men folkets park alldeles utanför, scen med uppträdande, bra utställare och stört mycket fina kläder. Alltså jag höll på att tappa ögonen. Boka in det nästa år säger jag bara!

Vapendragare nummer ett, Lollo.

När jag hade lite tid över tittade jag runt bland allt fint, och köpte en hel del är jag rädd. Några klänningar jag jag redan visat upp. Som en blå 50-talsklänning och en blommig klänning.  Och det kommer mera …

Så här såg det ut hos Vintagefabriken. En massa pastell, brudklänningar, baddräkter och annat fint. Och framför allt, en Lollo som håller på att skratta av sig brallan och en koncentrerad vapendragare nummer 2, Volang-Linda.

Det fanns saker och kläder för alla stilar på mässan, som de här underbart fina flugorna.

För att inte tala om alla härliga som kom förbi vår lilla shop och språkade. Som U N D E R B A R A Milan som vi på Vintagefabriken föll för som furor.

Dagen till ära bar jag min min rosa favoritklänning från Beyond retro.

Dr Johns prima festflugor var så klart också med.

Liksom våra nya, handgjorda håraccessoarer som The Wildrose-Linnea har gjort för Vintagefabriken.

Träffade också den fantastiska och stilsäkra Pia Storm (om du inte har kikat in hennes blogg ännu, så bara måste du göra det ögonabums).

Danska FN92 imponerade som vanligt med mängder av kläder från första delen av 1900-talet. De hade med sig en hel, sprittande glad arsenal av personal. De satte verkligen stämningen på mässan och jag ropade ut “jag vill vara dansk”, men mycket mer dansk blev jag ju inte för det.

Danskarna drack vin, skålade, tjoade och var så himlans trevliga.

Dagen på mässan avslutades med att vi var med i en vintagepanel. Som av en händelse var även vår vän Mankku från Filmarkivet (som tidigare på dagen hade visat upp reklamfilmer från förr (bland annat den här UNDERBARA Lill-Babs-reklamen) med i panelen – himlans trevligt. Vi sörplade champagne och pratade uppe på scen. Efter en hel dag på mässan åkte vi hem till Lindas snälla föräldrar (som vi bodde hos hela helgen), åt pizza och satt och pratade runt köksbordet tills det blev natt.

Loading Likes...

June 2013: Picnic in a meadow, a midsummer night swim & wonderful Paris

Retronostalgiska rosettfrisyrs-januari, jazzande födelsedags-februari, virvlande Vintagefabriks-mars  och ett vårvackert maj med nagg i kanten. Tänkte fortsätta sammanfattningen av 2013.

Köket dränks i ljus och min franska emaljkanna svämmar över av pioner. Det har blivit juni 2013.

På mitt rutiga golv i köket står en radioapparat från 1950-talet. Det luktar blommor och somriga förväntningar.

John inviger cykeln han fått i födelsedagspresent. Vi cyklar nästan överallt …

Även till de allra närmsta platserna. Svandammsparken till exempel  …

… som börjar här, vid vårt hus.

Vinkar adjö till mitt gamla pass som går ut (yes, jag var mörkhårig från att jag var 15 år tills jag var 22-ish).

Min John börjar sy flugor för fulla muggar och jag formger den lilla etiketten till det som blir Dr. Johns prima festflugor. Stolt.

Det är sommar. På riktigt.

Den 6 juni har jag och John bröllopsdag, en dag som firas på samma sätt – och på samma plats – varje år. Här, under vårt hemliga träd. Där dukar vi upp till picknick, skålar i champagne, håller om varandra, småpratar och spelar kort eller yatsy.

Vid eftermiddagen kommer en hög med vänner, vi dricker vin och spelar brännboll (även det en tradition).

Juni är månaden då vi hänger här. Under bron.

På Trädgården så klart.

Jag, Sarah Wing och Martina Ankarfyr börjar jobba med boken Vintagefrisyrer. En himlans fin dag i juni plåtas exempelvis Karoline. Kvällen avlustas på Calexico’s och jag önskar att det var jag som formgivit deras menyer. Darn!

Med picknickkorg i handen intar jag och John Sigtuna med omnejd. En loppisrunda de luxe.


Jag bär min nya klänning från Vintagefabriken och det är utan-kofta-varmt.

Sommarklänningar i kvadrat på bloggen. Vintagefabrikens egen sömmerska Ida syr upp den perfekta sommarklänningen i några få exemplar. Vi längtar efter sommarbad, så vi skänker vinsten från klänningsförsäljningen till världens hav (via Naturskyddsföreningen). Allt för att vi ska kunna bada i havet i framtiden.

Min vän Nina fyller 30 bast och det firas med en överraskningspicknick, ballonger och paket från Swedish hasbeens.

Jag cyklar hem genom sommarnatten, till tonerna av digert fågelkvitter, längs med Årstaviken. Det osar sommar.

Vaknar upp till midsommarafton och går ut för att binda mig en likadan krans som Emily Dahl har i boken Vintageparty.

Dukar upp till midsommarfest på innergården i Midsommarkransen, med klöverkrans i håret.

En hel hög med vänner strömmar in på innergården. Några lastar upp mat, en annan svänger i hop en tårta och en tredje dukar fint på bordet. Emelie hjälper alla att fixa sig en krans.

Mat för ett helt kompani.

Med pionknoppar på bordet, en midsommarfest dränkt i solsken och mat som aldrig sinar slår vi oss ner till bords, äter och pratar. I timtals.

När sill, färskpotatis, västerbottenostpaj och en rad andra sätter är uppätna, så smaskar vi i oss jordgubbstårta.

John.

Mick i kranskeps.

Fatima och lilla Livia.

Vi möter midsommardagen i gryningen, med morgondopp i Vinterviken.

Och kommer hem först när solen går opp.

Dagen därpå drar jag och John till ett somrigt Paris!


Gick till vårt favoritställe på Rue Oberkampf och skålade för att vi än en gång var i vår favoritstad. Paris.

Loading Likes...

Instaweek: Katt till middag, guldskor och franska bakverk

Veckorna rinner i väg i en rasande takt. Augusti blir till september, bara ben får strumpbyxor och mornarna spricker upp, tysta, dimmiga och daggiga. Utan fågelkvitter och gassande sol. Jag hinner knappt med, efter förkylningsdagar och deadline-hets.
Tänkte att vi ska göra en liten recap på vad jag har haft för mig, sett ur min instagram. Vill du följa mig även där så heter jag emmasundh.

Let’s nostalgera! Här är vecka 34, 35, 36 och 37.

Inviger min nya kattallrik som jag fått av Volang-Linda i födelsedagspresent. Lyckan! Lovar mig själv att aldrig ta av mig min nya klänning som jag köpt på Vintagefabriken. Det här med att ha en butik vägg i vägg med sitt kontor är farligt. Men jag har gjort en deal med mig själv – att låta tingen finnas i butik i minst fyra veckor. Om ingen har köpt dem då, ja, då får jag köpa dem.

Dr. Johns prima festflugor flyttar in på Vintagefabriken. Jag är så stolt över min kära partner som tillverkar dessa på kvällarna. Ofta sitter vi tillsammans i köket, John med symaskinen och jag med illustrationspennorna. Vi lyssnar på musik, småpratar och skapar allsköns ting.
Lika flotta som Dr. Johns prima festflugor är mina guldskor från Swedish Hasbeens som jag bär när jag går på Guldknappen 2013. Kan vara de mest bekväma, högklackade skor jag någonsin gått i.

Minns sommaren på Sicilien och får i samma veva se Emma & Malenas vår- och sommarkollektion 2014. Fastade rejält för den här barntröjan med “Ett skepp kommer lastat”-broderi.

Host, host och sedan blir jag sjuk. Sängliggande i tre, nästan fyra, dagar med fem kilos katt på mig. Innan jag blir sjuk hinner jag stylar magiskt jobb tillsammans med Vintageprylar och Emily Dahl.

Så fort feber släpper cyklar jag till Vintagefabriken, världens bästa jobb, hänger med mina vänner och planerar höstens vintagesläpp. Där finns bland annat den här blå, sammetsklänningen med. Hojamejlen så fin den är.

Börjar en fredag med att bli bjuden på bakverk av skickliga Mia Öhrn som släpper boken “Franska bakverk”. Helt magiskt gott ska jag säga dig.
Och så provar jag prickiga outfits på Vintagefabriken och hoppas någon hinner köpa den före mig så att fler får ta den av underbara – miljösmarta – vintageplagg.

Loading Likes...

Dr Johns prima festflugor

dr johns prima festflugor by emmas vintage

Alltså. Jag är så stolt. Nu är de nämligen klara. Doktor Johns prima festflugor som min man John har sytt. De är förpackade i pillerburk med ordination på etikett som jag har gjort … som den etikett-nörd jag är.

 

Loading Likes...

The first thing I see – my vintage dresses

carin wester by emmas vintage

Jag möblerar om i mitt hem ungefär en gång i veckan. Det är bland det bästa jag vet. Nya vintagefynd upp, hattaskar på hög, vintageklänningar på rad och små pinaler som dekoration.

I’m rearranging the furniture in my home about once a week. It is among the best I know. New vintage finds up, piled hat boxes, vintage dresses on line and small things as decoration.

interior by emmas vintage

Såhär ser det ut på sekretären i mitt sovrum just nu. Carin Wester-skor med bollar, hattask från Paris, eiffeltorn, gamla samarin-flaskor som jag fyndat på loppis, Dupond och Dupont-figurer och en liten ros i en grön flaska. Ovanför sekretären hänger min absoluta favoritklänning, inhandlad på Lyckliga gatan av min man John. Jag fick den i present av honom i höstas.

Here’s how it looks in my bedroom right now. Carin Wester shoes , hat box from Paris, a Eiffel Tower, some old bottles that I have bought at flea markets, Dupond and Dupont-figures and a small rose in a green bottle. Above the desk hangs my absolute favorite dress, purchased at Lyckliga gatan by my husband John. I got it as a present from him last fall.

interior by emmas vintage

Det första jag ser när jag vaknar om dagarna är några av mina absolut finaste vintageklänningar. De hänger på en klädhäst som John har köpt på Granit. Där hänger min brudklänning, en underbar aftonklänning, tylliga 1950-talsklänningar och min mammas farmors 1930-talsklänning.

I fönstret står Johns askar som är fulla med herrflugor, hängslen och manchettknappar. På toppen ligger ett plommonstop.

The first thing I see when I wake up in the morning are some of my finest vintage dresses. They hang on a clothes rack that John bought the Granit. I can see my wedding dress, a gorgeous evening gown from the 50’s and my mother’s grandmother’s 1930’s dress every day.

In the window stands Johns boxes that are full of men’s bow ties, suspenders and cufflinks. At the top you see a old bowler hat.

bottles by emmas vintage

dresses by emmas vintage

Delar av min vintagesamling.
Some of my vintage dresses.  

dress bedroom by emmas vintage

Favoritklänningen.
My favorite dress.  

tintin by emmas vintage

En bit Paris.
A piece of Paris.  

dress by emmas vintage

Loading Likes...

6. En bild på någon du älskar.

6 december. Den sjätte luckan i Emily Dahl-kalendern innehåller en bild på någon jag älskar.

john emmas vintage

john emmas vintage

… och denna någon är den här mannen. Vi har varit ihop i närmare sju år. Vår story är lite speciell, för jag var ihop med John innan vi ens hade träffats. Innan han ens visste det.
Det var 2004. Alla mina vänner dejtade någon, hade ett fast förhållande eller hade en mobil som plingade med spännande pirrsms. Alla utom jag.
Jag hade lagt ner det här med män. Det gick ändå åt pipsvängen hela tiden.

Jag bodde vid denna tid i kollektiv med mina vänner Åberg, Nina och Lisa, och när de (och alla mina andra vänner) berättade om romantiska weekends, kärleksförklaringar, sockerdricks-sms och nattliga hångel så blev jag så avundsjuk att jag hittade på en låtsaspojkvän. När jag tyckte att mina vänner ägnade för mycket tid åt sina boyfriends och för lite tid åt mig (vilket i mina mått mätt var i stort sett hela tiden), drog jag upp honom, min låtsaspojkvän. Han hette John. Jag sa med ironisk röst att det påminde mig om “när jag och John var i München oktober 1969  – underbar resa, otroligt romantisk, utsökt på hösten”. Namnet John hade jag fått från min vän Åberg som hade träffat en John som enligt utsago var “som jag fast lite mer som en apa”. Det tyckte jag lät perfekt, så jag lånade namnet av denna apa, hörde mig för lite mer om denna människoart och tog helt enkelt hans identitet till min låtsaspojkvän. Alla mina vänner roades av mina påhittade historier om “John” och sa att “du måste ju träffa den riktiga John någon gång”.
Veckorna gick, jag och hittepå-John levde lyckliga i alla våra dagar, och så en dag möttes vi. Jag och IRL-John.  I Norrköping. Hans Linköpings-kollektiv mötte mitt Stockholms-kollektiv.
Detta ingick INTE i min plan.  Nervös som jag var lyckades jag undvika honom de första timmarna.  Men någon gång efter midnatt märker jag att mina fötter går i riktning mot honom. Bestämda steg. Jag ser min hand knacka på Johns axel, och så hör mig själv säga: “Bara så du vet då är du och jag gjorda för varandra”. John stirrar på mig. Jag fortsätter självsäkert med en harang av flaschiga ord om varför vi bör bli ihop. Någonstans efter en drink eller två tycker jag att det låter riktigt bra. Trots allt. Jag kan även ha avslöjat att jag varit ihop med honom utan att han vetat om det. Rubbade, rubbade jag.
John står kvar. Jag minns att jag tycker att det är lite konstigt att han står kvar, som att jag väntat mig att han skulle springa därifrån. Snabbt som fasen. Jag menar, det skulle jag har gjort.
Men människan står kvar. Vi börjar prata. Fortsätter. Och fortsätter.
Någon vecka senare får jag ett brev via min vän Åberg. Det är från John. Och där börjar en lång period av brevväxling, telefonsamtal och mejlkonversationer, som sedan övergår i ett “vill du vara ihop med mig”.

John är den snällaste, smartaste och mest omtänksamma människa jag någonsin har träffat. Empatisk och varm. Han lyssnar som ingen annan när problemen hopar sig. Han får mig att bli en bättre människa. Vilja bli en bättre människa.
John har det härligaste skrattet som finns. Fnissigt och lurigt. Han vet alla mina kittliga ställen och kan läsa mig som en öppen bok. John vet allt om mig.

Varje dag när han kommer hem från jobbet kramar han om mig, kysser mig och lyfter upp mig i skyn. Snurrar ett varv och säger att han älskar mig. Ibland lägger han små post-it-lappar lite varstans. Kärlekshälsningar. En gång hade han ställt upp en hel armé av playmobil-gubbar i badrumsskåpet som alla höll upp skyltar där det stod “Emma, jag älskar dig”.
John är den mest jämställda man jag mött, för intressanta diskussioner och vågar stå för sin sak. Han har nära till sina känslor och har inget behov av att stånga sig blodig i boxen för den snäva manligheten.
Han försvarar mig alltid, men tvekar aldrig att säga till mig när jag kanske är trångsynt. John är snäll, men inte mesig. Han är envis, men inte tjurskallig. Ödmjuk, men inte eftergiven.  Smart, men ingen besserwisser.
Han kompletterar mig, snarare än är lik mig på alla plan.
Jag älskar John för allt det, och för att han är pillemarisk, påhittig och kreativ. Bygger små konstiga mackapärer, spelar in filmer och är helt orädd för att lära sig nya saker. Han kan få ett infall, börja sticka, baka bröd eller samla på flugor.

Men framförallt, framför allt annat: när jag kryper ihop i hans famn känns det som att komma hem.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny