Starta året ekologiskt med litet klimatavtryck

i samarbete med Årstiderna

Älskar de där första stapplande stegen in i nya året, när en målar drömmar, skissa planer, sätter upp mål och fnular på nya rutiner.

Det här året ska jag ta ett redigt tag kring teknik, lagring och försöka sänka digitala klimatavtryck, men också fortsätta slipa mina vegetariska, veganska och säsongsbaserade skills i köket. Och så klart äta opp till minsta smula.
Upptäcka nya ingredienser, recept och smarta sätt att jonglera vardag med hållbara mål.

När jag bott i Stockholm har jag i omgångar använt mig av Årstiderna, och deras ekologiska säsongslåda som har varit guld (har upptäckt så många nya grödor i säsong som gjort matlagningen till en ren upptäcksfärd). Det har varit svårt att få tag i ekologiskt i säsong där jag bott, så lådan med smarr var mer än välkommen.

För att göra flytten till nytt boende så smidig som möjligt, slippa gå i matbutiker och kunna ägna tid till att få ordning kök och sovrum istället för att tänka på mat, så hade jag med Årstidernas vegetariska matkasse i flyttlasset.

Packade inte bara upp barnens kläder, utan även det här.

Och mitt bland fix, hyllor som skulle skruvas opp och spis som skulle installeras så svängde jag och barnen ihop nya hemmets första middag!

Det skulle bli Tom kha gai-soppa med nudlar, salladslök, rättika, mibuna och mynta.

Barnen hjälpte till att plocka av bladen från mynta-kvistarna …

Medan jag hackade mibuna! Sedan blev det premiärkok på spisen och högtidlig middag runt det runda bordet som tidigare stod på torpet.
Och soppan blev en ny favorit hos barnen!

Det var ju ingen match att få dem att smaka när de själva varit med och lagat maten. Inte alltid vi lyckas locka dem till matlagningen, men detta tyckte de var kul. Kanske för att vi alla var nybörjare och letade oss igenom receptet, och för att vi gick ifrån vår vanliga reportrar av framför allt rotfrukter i alla dess former. Det blev fest i byn så att säga.

Är du också nyfiken på att testa matkassarna? Få ny inspiration till 2021 klimatsäkra middagar, hitta nya råvaror och recept? Ja, men då ska du ju testa detta.  Matkassarna är 100% ekologiska, en kan välja mellan flexi, vegetariskt eller veganskt. Och så får en ju hemleverans också.

För att fira in ett nytt år, med nya rutiner, så har Årstiderna kirrat en rabattkod! Med koden EMMA2021 får du 20% rabatt vid start av en prenumeration på arstiderna.com. Den gäller både på matkassar och råvarulådor, men också på juicelådor.

Skriv in rabattkodsfältet i kassan för att rabatten ska dras av, och den gäller som sagt bara på prenumerationsvaror. Årstiderna har ingen bindningstid, så du kan själv välja hur ofta eller sällan en vill ha leverans, allt från varje vecka till en gång i månaden.
Smaklig spis!
Loading Likes...

#klimatlunch – hållbar mat, que?

I samarbete med LRF

Vad är hållbar mat? Hur ska vi veta vad som är bäst? Vad ska vi välja om valet står mellan ekologiskt eller närproducerat? Vad går vi miste om när vi matsvinnar bort så mycket mat som vi gör? Kan vi äta kött om vi skulle vilja? Vilket kött i så fall? Är mat för billig? Hur kan god, vettig mat bli mer rättvis? Apropå rapporten från Oxfam som landade i veckan, hur kan vi få fler att ändra sina vanor? Och varför är det så svårt att få få tag i ekologisk, närproducerad mat i säsong?

Gah, så många frågor. I går försökte jag och Maria Soxbo grotta lite i svaren när vi anordnade vår andra digitala #klimatlunch (den första klimatlunchen – om framtidens mat – kan du läsa om här, och också se i efterhand)  tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund LRF.

Som bollplank för att nöta olika vinklar av det här enorma ämnet – hållbar mat – hade vi:

Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF.
Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik, WWF
Paul Svensson, matsvinnsstjärna och kock.

Hela samtalet (förutom några minuter i början) kan du kika på här:

Samtalet var så jädra trevligt och lärorikt, även om lösningarna sällan är så där busenkla. Den otåliga konsumenten i mig vrålar. För matfrågan är för snårig.

I min lilla, enkla Disney-värld skulle jag vilja ha en ond bad-ass-grönsak som spänner musklerna mot en god variant med glittrande gloria och rosiga kinder. I min värld ska valet stå mellan en elak tomat och en räddar världen. Stora, feta döskalle-märkningar på det som inte är good enough och höga payback-matpoäng i livsmedelsbutiken på det som gynnar att fler arter överlever.
Eller nu ljög jag.
Jag vill ju inte att de dåliga alternativen ens ska existera. Jag vill att producenterna – vars jobb inte bara ger livsviktig mat på bordet, håller landskapen öppna och gynnar den biologiska mångfalden – ska ha de högsta lönerna. Samtidigt som god, hälsosam mat är till för allas plånböcker.
Men riktigt så ser ju inte världen ut. Tyvärr.

Det finns så många olika infallsvinklar att ta hänsyn till, och precis som i vårt förra samtal göddes insikten att det som är bra för klimatet inte alltid är det bästa för miljön. Det som är bäst för miljön kanske inte alltid är lönsamt för producenterna. Och det kanske inte ens finns en efterfrågan?

Mitt i denna soppa ska ju konsumenten försöka fatta medvetna beslut, vilket är svårt. Det sprinklas med märkningar, tusentals varor och val, val, val. I ett uppsnurrat samhälle på speed blir uppdraget nästintill omöjligt, om en inte odlar sin egen mat då. Det finns för lite styr tycker jag. Är det verkligen fler val vi behöver? Eller behöver vi färre, jädrigt bra val?

Hållbar mat, kött och biologisk mångfald

Som tur är finns det ju guider som hjälper oss i den djungelsnåriga matfrågan, som WWF:s geniala Fiskguiden, Köttguiden och den nya Vegoguiden som gör det enklare för konsumenten att navigera rätt. Guiden synar inte bara maten genom klimatglasögon, utan tar också hänsyn till kriterer som biologisk mångfald (alltså att det finns ett mångfald av arter, och att de arterna har möjlighet att överleva), kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.
En önskar ju att varor i butik hade just WWFs märkning med rött, gult och grönt ljus, right? Eller varför inte hela avdelningar? En röd handla-sällan-avdelning, en gul handla-ganska-sällan-avdelning och en grön kör-i-vind-avdelning. Okej, jag förstår att det finns pengar att tjäna på att det är mer … fritt, men om en för sekund tänker bort det …

I korthet säger WWFs guider att vi bör äta mindre kött, mer baljväxter, ärtor, linser och bönor – grödor som har en fjuttig klimatpåverkan jämfört med exempelvis nötkött. Men Madeleine på WWF konstaterar också vi behöver djur som betar för att kunna gynna den biologiska mångfalden. Vissa arter är beroende av att det går djur och betar på markerna.
Lösningen? Äta mindre kött, och om eller när vi äter kött ska vi välja bra, naturbeteskött. Inte använda kött som en varje-dag-ingrediens, utan kanske något vi unnar oss någon gång i bland. Och då kan lägga en extra slant på bra, ekologiskt naturbeteskött.
Naturbeteskött står i dag för en liten del av produktionen, och WWF vill dubbla ytan naturbetesmark.
Sedan ska en ju så klart hålla isär olika köttslag. Nötkött har ett annat klimatavtryck än viltkött exempelvis.
Kan vi bara ha naturbeteskött då, undrade jag? Men i dagsläget saknas efterfrågan och lönsamhet.

Vi måste också komma ifrån detta kött-substitutande (nytt ord?). Alltså att vi tänker att vi ska ersätta köttet med ett vegetariskt alternativ. För det första kommer vi bli besvikna om vi förväntar oss en köttbit och istället får en vegetarisk schnitzel. Det kommer inte smaka samma sak. Kanske kan vi tänka utanför köttboxen? Laga helt nya rätter? Utgå från goda smaker som Paul så fint beskrev det, istället för att hitta nya veganska varianter av helstekt oxfilé.  Laga rätter som är dubbelt så goda men som från början inte utgick från kött?
Madeleine pratade också om den proteinhets som har dykt upp i kölvattnet av kött vs inte kött. Ett behov av att ersätta proteinet i köttet, men konstaterade att det ska krävas mycket om en ska få proteinbrist i dagens Sverige.

Självförsörjning – vad ska vi äta?
I Sverige är vi bara självförsörjande på socker, morötter och spannmål. Nog för att en gillar morötter, men är det inte lite vanskligt att förlita sig på import i tider av pandemi och eskalerande klimatkris?
Borde vi inte rimligtvis producera mer mat?
Madeleine från WWF berättade att det finns mycket mark att odla på, som tidigare användes för odling. Så möjligheten finns.
Jens från LRF lyfte självförsöjningsfrågan ytterligare ett pinnhål. Dels så kan vi inte odla vissa saker i vårt land – exempelvis kaffe –  men så måste vi också lyfta blicken en aning. Försöka producera så mycket bra mat som möjligt.

Under förra klimatlunchen berättade Jens om framtidens odlingsmöjligheter runt om i världen. Och med temperaturhöjningar kommer vissa platser – som i dag har rika odlingar – bli svårodlade. Det sätter större press på länder som Sverige, som på grund av det geografiska läget, kommer lindrigt undan. Han menade att vi inte ska prata om självförsörjning, utan snarare prata om hur vi kan försörja andra med mat. Rimligt.
Låter onekligen som att lantbrukare är ett framtidsyrke, inte sant?

Vår vän Paul, som vi träffar var och varannan dag numera känns det som (vi intervjuade Paul till Plan B-avsnittet om matsvinn), pratade dels som att vi måste bli bättre på att gräva där vi står, men också se nya möjligheter. “Vi är för jäkla dåliga att käka vilt”, konstaterade Paul samtidigt som han frågade sig hur vi kan få fler att konsumera säsongsbetonat. En pusselbit som Paul såg var food-tech. Alltså  att vi kommer bli mer självförsörjande genom att odla mer gröna blad, örter och salladsväxter under vintern.

Undrar just varför det inte säljs mer viltkött i matvarubutikerna? Och var är säsongsavdelningarna som berättar vad som är i säsong just precis nu i Sverige?

Ekologiskt vs närproducerat
En fråga som STÄNDIGT kommer upp när det snackas hållbar mat är vad en ska välja: Ekologiskt eller när närproducerat?
För det första ger inte transporterna något gigantiskt klimatavtryck konstaterade Jens från LRF. Och för det andra har vi ett avlångt land, med olika förutsättningar. I bördiga Skåne odlas flera typer av grödor, medan gräs (som lämpar sig för djurfoder) är det som växer allra bäst i norra delar av landet. Eftersom vi har ett avlångt land kan dessutom närodlat för vissa vara halvvägs ner i Tyskland likväl som innanför Sveriges gränser. Kort och gott: Att handla närproducerat ser annorlunda ut i Skåne och i Norrbotten.
Däremot vill svenska bönder producera mer mat till människor  om efterfrågan finns.

Madeleine från WWF tyckte att handeln har blivit bättre på att ta in närproducerat, men sa att det inte är automatiskt hållbart för det. “Vi behöver lägga om vår kost, äta mindre kött och mer vegetabilier”, och vad som är hållbart är helt beroende på vilken produkt vi pratar om. Ser en på mat ur ett klimatperspektiv är kanske svenska och spanska tomten bäst, till skillnad från de holländska tomaterna uppdrivna i växthus som vämts upp av naturgas. Vill en undvika kemiska bekämpningsmedel då kanske det inte är de svenska, konventionellt odlade tomaterna du ska välja. Då kanske de ekologiska från ett annat land är att föredra.
Kort och gott: det finns olika parametrar att ta hänsyn till.

På mängder av platser i Sverige har reko-ringar dykt upp, där en kan handla närproducerat direkt från leverantören. Reko-ringar är något Paul hyllar, eftersom det är enkelt och pengarna landar hos producenten – utan mellanhänder. Dessutom får en se en producent i ögonen, kanske får en respekt för maten? En respekt som het klart behövs.

Är maten för billig?
Och så till (ännu) en knivig fråga. Vi har aldrig spenderat så få procent av vår inkomst på mat som nu, och samtidigt måste ju alla ha råd med bra mat. Är mat för billig? Det beror nog på vem du frågar.
Frågar du lantbrukaren som plöjt ner timtals med jobb i jorden så kanske svaret är ja,  frågar du personen som vänder på varenda krona för att ha råd att ställa middag på bordet? Ja, då är svaret garanterat nej.
Ökade klyftor i det här landet gör inte frågan så mycket enklare kan jag tycka.

“Kostar maten för lite så är det något som inte är bra”, menade Madeleine från WWF. Är den för billig så är det något som går snett till i produktionen. Får grisarna böka ute och får hönsen gå fritt och picka?
“Vi betalar inte för det enorma jobb som de svenska bönderna gör”, sa Madeleine samtidigt som hon tyckte att matvarukedjorna kunde bli bättre att hjälpa konsumenten. Bli mer noggranna med vad de pushar för och ger röda prislappar. Reas kyckling och fläskfilé ut för en billig peng då är det någon som får betala det verkliga priset. Är det bonden, djuren eller miljön som får stryka på foten?

Matsvinn
Mat står för en fjärdedel av alla utsläpp, samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras – slängs. Inte bara ett enormt resursslöseri, utan vilken nål i ögat på den som kämpar för varje liten tugga.
Det största matsvinnet sker hos hushållen, trots att vi skulle kunna spara 3000-6000 kronor per år … bara genom att äta upp!?
Så hur löser vi detta?
Eftersom vi hade matsvinnets posterboy – Paul Svensson – på besök var vi ju bara tvungna att snacka om detta. Dels lyfte han tanken om smak. En gammal morot smakar inte samma sak som en färsk. Men smakar den dåligt? Nej, den smakar annorlunda och kan därför användas till andra saker. I en gryta, eller rostas i ugn.
Paul funderade på om vi kanske bunkrar för mycket i denna tid av storhandling? Inte hinner äta upp innan maten blir dåligt, och ser frysen som ett mausoleum. Hand upp alla som håller med?

Kanske ska vi handla mindre, men ofta? Och hur kommer vi då undan med utsläpp från bilen?

Mina tankar …
Älskar de här klimatluncherna. Att få förra olika infallsvinkar – samtidigt. Fler klimatluncher åt folket! kanske med en livsmedelsbutik?
Men okej, vad tänker jag om allt som sas?

Asch, jag kanske är väl radikal, men jag tycker att det borde finnas färre val. Det borde finnas säsongsavdelningar och rädda-maten-avdelningar i livsmedelsbutikerna. Och vill en ha någon mat som är importerad, ja, då kanske en ska gå in på en avdelning som är just till för detta. Behöver en flygimportetad mat som färska bär och sparris just i februari, ja, då kanske det är en beställningsvara.
Jag tror att konsumenten behöver puffas i rätt riktning, och jag tror stenhårt på nudging.
Herregud, så intressant det hade varit att bygga upp framtidens matbutik där fokus ligger på att slussa kunden mot så hållbara val som möjligt. Hur skulle den butiken se ut?

Gällande kött så gillar jag tanken på att det är något vi äter ytterst sällan, och om eller när vi äter kött så äter vi naturbeteskött. Jag äter ju i säsong (så här års väldigt mycket rotfrukter) och till 99% vegetariskt och vegansk. Men jag kallar mig inte vegetarian eller vegan, jag har kopierat Maria och kallar mig för “en köttätare som nästan aldrig äter kött”. Jag älskar att längta efter mat, och när jag väl äter en viss typ av mat som jag annars inte äter så njuter jag till fullo. Första tomten för säsongen! Sockerärtor på sommar. Mmmm. Och även kött om det ska lyxas någon gång per år, eller om köttet riskerar att matsvinns bort.

Ska vi handla mindre och ofta? Detta sticker ju i hamsterns ögon härhemma, hahaha. Men kanske ska vi sträva efter konceptet 15-minutes city, där alla ska ha tillgång till det mest basala inom 15 minuter. Detta önskar en ju även kunde appliceras på landsbygden, och då hoppas jag så klart på min stora dröm: The revival of the Lanthandeln. Ett nav i bygden, som kan ge så mycket viktigt – förutom tillgång till närproducerad mat.

Rekoringar – genialt koncept där en kan köpa mat dirket från producenterna, och klipper en hel del mellanhänder. Pengarna går med andra ord raka vägen till den som gör det stora jobbet. Däremot: Hur hållbart är det att 100 personer tar bilen till en parkering där utlämingen ofta sker? Kan det centrala torget vara ett alternativ, dit kollektivtrafiken går? Torghandel (eller ja, utlämning) av grönsaker är ju inget nytt, kanske läge att damma av? Och så klart: en given plats i lanthandeln.
I mina hemtrakter i Värmland har det funnits lanthandlar i var och varannat hus. Uppe på en kulle i bygden finns ett hus som en gång var grönsakshandel, med en väl kyld källare i. Den fungerar som förråd om jag inte förstått fel. Kanske kan en damma av den? Och på andra platser kan en köpa ägg och grönsaker från obemannade bodar.

Nu befinner jag mig mitt uppe i en flytt. Men min dröm är att starta igång en lanthandel där närproducerade grönsaker och andra viktiga varor kan säljas. Kanske är det drömmen om att bygga framtidens matbutik?

Vad gick du för tankar efter att ha läst detta? Eller sett klimatlunchen? Vore intressant att höra!

Loading Likes...

Äta efter säsong – odla ekologiskt året om?

I samarbete med Årstiderna 

 

Det bubblar av tweekade tankar, nya normer och spännande nya lösningar på hållbarhetstemat just nu. Avsikten är att göra det enklare att göra klimatvettigt rätt, och jobba på att göra reklamslingan för det hållbara livet mer attraktiv.
Och på just det temat ska jag snacka om ett nytt experiment!

Som ni vet så äter jag i säsong, vilket är lite som en fest så här i skördetid. Det jongleras med färska tomater, gurka, sallad, bönor och majs! Det frossas färskt, och som jag njuter av Årstidernas lantlåda som är fullproppad med smarrigt. Och ekologiskt.

Om ett par månader är det mest rotfrukter som gäller, och då polerar jag längtan efter primörer och vässar kreativiteten. Jag älskar detta sätt att förhålla sig till mat. Att längta, sakna och fullkomligt hänge sig när säsongen äntligen når bordet.

Sure thing, en kan äta importerade grönsaker från världens alla hörn eller grönsaker från Europa som har odlats i uppvärmda växthus. Men båda har ett klimatavtryck. Transporterna ger inte ett jätteavtryck, men elen som används i växthusen kan vara en smutsig mix med skitig fossil-historia. Och pja, många bäckar små.

Men så fick jag nys om att Årstiderna – som erbjuder ekologiska matkassar – håller på med ett spännande experiment. Att odla ekologiskt året runt, i ouppvärmda växthus i Skandinavien.
Att vinterodla är ju ingen ny företeelse så klart, men än så länge är den storskaliga vinterodlingen mig veterligen inte så vanlig.

Årstiderna har experimenterat med 80 olika sorters ekologiska grönsaker i ett växthus i Køge i Danmark under det gångna året, och experimenten fortsätter. De har till och med släppt en kollektion med säsongsgrönsaker som heter FW20, där säsongens grödor presenteras. Till skillnad från andra säsongssläpp är detta ett som lirar med klimatet. Naturens egen höstkollektion!

Till vintern expanderas projektet till 10 000 kvadratmeter!
Nog för att jag gillar att längta, men jag säger ju inte nej till grönsaker och sallad som känns exotiska off season. I säsong! Det blir lite av en fest!

 

Jag prenumererar på lantlådan, som ger mig ekologiska grönsaker i säsong året om, och i lantlådan hittar en just dessa växthus-odlade grönsaker. Som alltså också räknas in i den Skandinaviska säsongen.
Det är så spännande med alla dessa initiativ, experiment och den nyfikenhet som väcks just precis nu. Och detta är ju bara början!

 

De där rädisorna är några av de grödor som odlas i växthus, och alltså är i säsong nu.

Loading Likes...

Plan B-podden avsnitt 2: Besprutat, bin & biologisk mångfald!

samarbete med Årstiderna

Nu ni!
Äntligen är det andra avsnittet av Plan B-podden ute! Podden där jag och Maria Soxbo snackar om det är livet efter omställningen – om utmaningarna och vinningarna. Vi spånar framtidsvisioner, stöter och blöter olika idéer och GÅR LOSS. Vi kanske kan kalla Plan B-podden för reklamslingan för det hållbara livet.

Det första avsnittet släppte vi innan sommaren, varpå vi tog sedan en låååång semester från podden för att sedan kavla upp ärmarna till hösten. Vi har en massa spännande avsnitt framför oss, men vi kickar i gång med den andra avsnittet  “Besprutat, bin & biologisk mångfald– det är ju trots allt eko-september.

 

I avsnittet snackar först och främst ekologiskt och normer. Varför vi säger “mat” och “ekologisk mat”, som att ekologiskt när något special, trots att det är mat i sin renaste form. Kanske ska det heta besprutat och obesprutat istället? Vi pratar om biologiskt mångfald och bin, att vi är beroende av en rik natur med många olika arter för att få mat, men behandlar andra arter än människan som skit.

Jag gissar fakta som jag egentligen vet (måste sluta med det, hahaha), pratar med mat i munnen och tror att Maria vill döda humor. Pja, what can I say.
Vi snackar också pengar, städer, klass och rättvisa, och försöker resonera oss fram till hur alla ska ha rätt till obesprutad mat. Knivigt. Lyssna gärna och tyck till, kom med egna idéer och infallsvinklar. Hur vill du att framtiden ska se ut? Och hur når vi dit?
Dessutom får jag en utmaning av Maria. Älskar det momentet, hehehe.

Avsnittet har möjliggjorts tack vare fantastiska Årstiderna – som erbjuder 100% ekologiska matkassar och frukt-, grönt- och säsongslådor.
Inget är flygfraktat, allt är noga utvalt, eller bortvalt som Årstiderna kallar det.
Och nu får alla ni Plan B-lyssnare möjlighet att testa Årstiderna med rabatt.

Med koden PLANBPODDEN får du 20% rabatt på första beställningen oavsett vilken prenumeration du väljer. Du väljer själv om du vill ha matkassar med färdiga recept eller lådor med råvaror, dessutom bestämmer du själv hur ofta du vill ha leverans. Och det är ingen bindningstid!
Som ni vet prenumerera jag på säsongens ekologiska grönsaker vi Lantlådan, som jag varmt kan rekommendera. Innehållet ser olika ut beroende på säsong. Så spännande och lärorikt! Jag har upptäckt så många grönsaker som jag själv aldrig skulle ha köpt, men som blivit nya favoriter.

Dessutom känns det ju extra stolt:igt att samarbeta med ett företag som blivit utsedda till Årets hållbara företagRetail Awards. Så kul!

Så, nu kör vi! Säsongs-premiär för Plan B-podden och massa ekologiskt snack! Och erbjudande som ger rabatt.
Bra start på den här hösten, eller hur?

Ps. Följ gärna Plan B-podden på Instagram, där matar vi på med fakta, idéer och annat härligt från roddarna.

Loading Likes...

Vill du handla ekologisk mat till vrakpris?

I samarbete med Matsmart

 

Klart du vill!

Ekologisk mat är inte bara prima för oss människor (vi slipper få i oss en hel del bökiga och tveksamma kemikalier), att handla eko har en rad andra fördelar.
Först och främst mår naturen bättre. Skippar en bekämpningsmedel, odlar olika grödor och låter djur beta så bidrar en till biologisk mångfald. Och ju rikare biologisk mångfald, desto mindre behov av bekämpningsmedel. Smart va? Naturen sköter ju det där så bra på egen hand.
Dessutom bidrar biologiskt mångfald till större skördar visar en studie som bland annat Lunds universitet varit delaktig i.
Andra fördelar? Ekoodlingen lagrar mer kol i marken och den ekologiska bonden slipper hantera och omge sig med hälsovådliga bekämpningsmedel. Jag kan rabbla på ytterligare …

Ett vanligt argument mot ekologiskt är att det är dyrt.
Och det får banne mig inte vara en pengafråga om en stoppar i sig kemikalier eller inte. Därför presenterar jag denna gråa tisdag ett samarbete med Matsmart, som både gynnar biologiskt mångfald och minskar klimatartrycket. Klimat- och miljönytta i ett!
Matsmart räddar nämligen mat som annars skulle slängts på grund av överproduktion, att det är något feltryck på förpackningarna eller att produkterna närmar bäst-före-datum.

Jag köpte allt från bönor, majs, bröd, havremjölk, spagetti, tahini, olivolja, pasta, knäckebröd och ekologisk torrjäst. Och jag betalade hälften av ordinarie pris.
Alltså ni måste tror att jag är snålast i kommun, för jag babblar ofta om pengavinningen i klimatdansen.
Men jag tycker allt för få pratar om fördelarna av en omställning.

Jag testade att handla ekologiska stapelvaror av bra kvalité för att se vad priset handlade på.
Handla begagnat, äta i säsong, handla mat som annars skulle ha slängts och att längta och uppskatta, istället för att jaga snabba kickar.Det finns så många vinningar! Och inte minst för plånboken.

Använd koden EMMA50 så får du 50 kronors rabatt vid köp över 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 26 november.

Och apprå på bäst-före-datum?
Hur skiljer en på de olika märkningarna?
Jag har kirrat i hop en liten guide.

Bäst före-datum: Bäst före-datum handlar om vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet (smak, färg, konsistens), det handlar inte om det är ätbart eller ej. Efter bäst-före-datum kan alltså kvaliteten så småningom blir sämre, men maten kan vara fullt ätbar. Exempelvis kan ett paket mjölk (som förvarats på rätt sätt) hålla flera dagar efter passerat bäst-före-datum. När jag träffade kocken Paul Svensson berättade han att mjölk som passerat bäst-före-datum är den bästa ingrediensen när en gör sås. Bara en sådan sak!
Att passerat datum kan vara en fördel.

Sista förbrukningsdag: Märkningen sista förbrukningsdag – det är en annan femma. Märkningen visar hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen finns ofta på rått kött, fisk och skaldjur – varor som lätt förstörs av mikroorganismer och kan bli hälsoskadligt.

Ofta bra efter: Nu finns en ny märkning som har införts av Arla: “Ofta var efter”, för att förtydliga att varan ofta är bra även efter passerat bäst-före-datum.

Loading Likes...

Skördedrinkar!

I samarbete med Ekobryggeriet

ekobryggeriet drinkar drink vindruvor

När en har grävt i jorden, dragit upp rotfrukter och plockat päron tills armarna domnat, ja, då får en fira med en skördedrink med smak av fläderbärsmarmelad, Ekobryggeriets soda med kryddnejlika och färska vindruvor – från Sverige. Det är sedan gammalt.

ekobryggeriet drinkar drink vindruvor Gotland soda

Potatis, morötter, tomater, färska kryddor och rödbetor i all ära, men den absolut flottaste skörden från Gotland  måste ju ändå varit vindruvorna! Jag köper aldrig vindruvor i butik eftersom de ofta har rest långt och är så kopiöst besprutade av en cocktail av kemikalier (och en vet ju inte riktigt hur de där kemikalierna påverkar varandra i den däringa cocktaileffekten.  Dessutom skadar ju kemikalierna biologiskt mångfald, så det är ju bara dumt att stödja sådant med sin plånbok tänker jag.

ekobryggeriet drinkar drink vindruvor Gotland soda september

Så när en får erbjudandet att plocka ett par vildvuxna vindruvor på Gotland? Ja, då hjular jag mentalt (har aldrig hunnit hjula IRL, dammit)!

Jag har fryst in rubbet för att ha lägga i höstens ekologiska drinkar, tillsammans med Ekobryggeriets smaker och en klick marmelad.
Som att hålla fast lite, lite i september hela året. För det är kanske den bästa månaden, inte sant?

ekobryggeriet drinkar drink vindruvor Gotland soda September rosa

September är ju månadens månad. Då  är fortfarande hyfsat varmt, fast en kan gott ha en värmande halsduk. De stickade tröjorna har åkt fram och det dignar av frukt, bär och gott lite här och där.
En kan hälla upp drinkar utomhus OCH ha tända ljus!

ekobryggeriet drinkar drink vindruvor Gotland soda September rosa kapsylöppnare

Vad gör du drinkar på i höst?

Loading Likes...

Nu blir det AT: After trädgård!

i samarbete med Ekobryggeriet

ekobryggeriet ekologisk drink ekologiska drinkar bär sommardrinkar

Och DÄR var vi klara med årets stora trädgårdsryck! Ogräs är väck, frön är i marken och vattentunnan är tömd till botten.
Det här är min typ av yogaläger. Tankarna flyger medan jag gräver och rensar, musklerna arbetar och det är som att hela hjärnan sorteras.
Jag matchar jordiga brallor, begynnande fräknar med kristallglas fyllda av frysta bär och rabarbersmarr från svenska Ekobryggeriet. 
Nu blir det AT, After Trädgård!

ekobryggeriet ekologisk drink ekologiska drinkar bär sommardrinkar rabarber

Perfekt läskande, svalkande och lagom bitter i smaken för att väga upp de söta bären, och allt ljuvligt fågelkvitter.
De frysta bären fungerar ju utmärkt som is, och ger en söt smak till drinkarna.

ekobryggeriet ekologisk drink ekologiska drinkar bär sommardrinkar rabarber lavendel

Toppat med en liten lavendelknopp! Jag har fyllt halva trädgården med lavendel nämligen. Anledningen? Förutom att lavendel är fasligt vackert, doftar ljuvligt, tål torka, skrämmer bort mal och är en tidig buffé för humlor och bin, så är ju lavendel  ärbart.

I sommar ska jag testa att gå loss på ingredienser från trädgården, och kanske rent av göra lavendelsaft! Tills dess får jag hållas med enstaka blommor.
Det behöver ju inte vara så avancerat tänker jag, bara tjoff i med bär och en av mina favoritsmaker från Ekobryggeriet: Rabarber, fläder eller bitter. Och en lavendel på toppen.

ekobryggeriet ekologisk drink ekologiska drinkar bär sommardrinkar rabarber lavendel torp gotland

Och servera!

ekobryggeriet ekologisk drink ekologiska drinkar bär sommardrinkar rabarber lavendel torp gotland trädgård

Nu är trädgården klar. Eller ja, så klar den kan bli … för tillfället.

ekobryggeriet ekologisk drink ekologiska drinkar bär sommardrinkarl torp gotland trädgård

Saker är på sin plats, och nu får solen, jorden och regent (förhoppningsvis) göra sitt.

ekobryggeriet ekologisk drink ekologiska drinkar bär sommardrinkarl torp gotland trädgård blommor

För ja, trädgården blir ju aldrig klar, så det lär ju bli ett par AT i sommar.
Vilket är dina bästa drink-ingredienser från trädgården eller balkongodlingar (aka, vad får jag inte missa att sätta?).

Ps. Ekobryggeriets tonics finns att köpa på de allra flesta ICA-butiker och fraktfritt på delitea.se/ekobryggeriet. 

Loading Likes...

Gotland, Visby, rosa hus och körsbärsträd

visby gotland vår hus magnolia

Häromdagen åkte vi till Visby för att göra en hel massa grejer. Men jag var helt slut efter tusen jobbgrejer som kajkat ihop och ville bara strosa i solen. Så det gjorde vi. Det var som att allt kajk bara rann av mig mellan knoppande träd, rosa hus och magnolia-träd som höll på att spricka ut i sång.

visby gotland vår hus rosa gränder gator

Jag ordinerade mig själv Visby och det var bästa medicinen mot överfulla mejlkorgar, deadlines och tidspussel (hänga med barn på dagen och jobba på kvällen). visby gotland vår hus gränder gator knoppar maj april

Barnen var också helt slut och hade somnat i vagnen till kullerstensguppandet. Så jag och John gick i gränderna och medan John köpte kaffe och glass så gick jag in här:visby gotland akantus vintage inredning

Akantus. Mitt bästa ställe i Visby. Förra sommaren blev Akantus ett skämt, för varje gång vi var inne i Visby ville jag gå hit, men kom aldrig fram. Precis utanför blev det barnkris och vi var tvungna att åka hem. VARENDA GÅNG! Men nu fick jag gå in FÖRSTA gången jag försökte. Flott som tusan!visby gotland akantus vintage inredning midnatt sängkläder

Kikade på en hel massa fint i korgarna. Ekologiskt och hållbart.

visby gotland akantus vintage inredning tavlor

Här finns så mycket fint. Har länge trånat efter de där tavlorna med ormbunkar på. Tänker att det skulle vara fint i torpet. Helst skulle jag vilja ha en med äppelblom på.
Det där tavlorna var ju i ropet för några år sedan, ni vet i skolplansch-vevan, men i mitt huvud ropar de fortfarande. Samma med skolplanscherna. De kommer alltid hänga på mitt torp. Så det så.

visby gotland akantus vintage inredning citronträd kruka

Ville kliva in och sätta mig här, i den där djuuuuupa fönsternischen. visby gotland akantus vintage inredning kruka krukor

Fint som snus. visby gotland akantus vintage emma sundh

Inte så pjåkig hen heller. visby gotland akantus vintage inredning plädar

Pillade på rosa plädar och massa annat som jag ska skriva opp på önskelistan.

Och när jag kom ut väntade en hög med sovande barn, John hade placerat sig på puss-bänk och kaffe och glass stod uppradade.visby gotland körsbärsträd rosa blommor hus april maj

Och den här vyn bredda ut sig framför oss!

visby gotland körsbärsträd rosa blommor hus april maj vår

Så sinnessjukt vackert.

visby gotland körsbärsträd rosa blommor hus april maj vår akantus

Hade precis bett John att ta ett kort på mig här när ett barn i närheten yppade “så här brukar de stå på Instagram, med de rosa blommorna vid ansiktet” och jag kände mig så busted. Det var ju precis så jag hade tänkt att John skulle plåta mig, hahaha. Skämdes och gick.   visby gotland emma Sundh blommig klänning

Lite längre bort på gatan kändes det bättre. visby gotland emma Sundh blommig klänning barnvagn

Rumlade runt i ett vindfång med en påse från Akantus och skrattade åt mig själv inombords. Vill ni se vad som var i påsen?

visby gotland hus antikvariat drotten

Plåtade det här huset i vanlig ordning.  visby gotland vitsippor barn barnvagn

Jag väckte barnen efter deras timme sömn och satte vitsippor i händerna på dem så de inte skulle somna om.

visby gotland vitsippor barn barnvagn pläd filt

Innan vi pep hem till torpet igen köpte vi planteringsjord, lite lavendel och en perenn. Ett av årets projekt är att bredda perennrabatten utanför torpet nämligen. Tar det lite pö om pö tänkte jag. Fina perennblomstips mottages tacksamt!

Loading Likes...

Jobbili-jobb-outfit!

IMG_67331

När jag var gravid bodde jag i min rödrandiga Boob-tröja. Och gravidleggings. Fanns även ett svagt ögonblick när jag matchade urtvättade mjuksbyxor med nedgådda Birkenstock och ett förkläde som jag fick i konfirmationspresent. Ibland gympaskor inomhus eftersom jag hade så fruktansvärt ont i fötterna. Ni hör ju – HOT ALARM!
Där svassade jag (eh, nej) runt i köket, bakade sockerkaka mitt i natten och fullkomligt möljde i mig vidbrända fiskpinnar i halvfabrikatscitronjuice.
Den senare bilden vill jag helst glömma till förmån för minnesbilden av den här sprickfärdiga bilden i randigt. Minns att jag kände mig så ärtig, en känsla som inte är allt för bekant i gravidvecka 40 efter nio månader av svull.

Den där känslan sitter kvar. Därför blev jag extra glad när Boob design frågade om jag ville välja ut fem favoriter ur deras nya höstkollektion och styla dem på mitt vintagevis. Klart jag ville.
Veckans jobbdagar har klätts i en mix av ekologiskt och gammalt, sött och salt och poppigt och skönt. Eller om du hellre vill: Ekologisk amningströja från Boob, en gammal kjol som jag ärvt av min kompis Nina och trogna Converse som hängt med sedan Gustav Vasa blev konung över Sverige. Ungefär så.
Snart ska jag hoppa ur kjolen, dra på mig tajtsen och krypa ner i soffan. Kurera en nytillkommen krasslighet,  mosa in mitt fejs i Majken och plöja en fem-sex avsnitt av Poirot.
Ljuva fredag (minus min halsont).


Emmasvintage.se i samarbete med Boob. 

Loading Likes...

30% på Ekotjusigt.se till alla Emmasvintage-läsare

IMG_0822-2

God morgon!
Medan jag sakta (med betoning på S A K T A) vaknar upp, så har jag en liten fredagsfir-nyhet till er.
Under min graviditet (som i mångt och mycket spenderats i sängen på grund av allehanda krämpor så har jag dammsugit internet. Vid något tillfälle sa jag till John att nu var Internet slut. Jag hade upptäckt alla hörn, skrymslen och vrår. Klartt!

En extra noggrant undersökt vrå av internet blev (obviously) den för ekologiska barngrejer. Eftersom jag inte kunnat gå så har jag klickat hem allt från leksaker, täcken, nappar, barnkläder, amningsbehåar till nappflaskor, våtservetter och termosar för mjölkersättning från ål majti internetz. Det har bunkrats upp med ekologiskt kan man lugnt säga.

En favorit blev snabbt personliga, urgulliga och bra:iga Ekotjusigt.se, därför har jag fixat en rabattkod som ger alla Emmasvintage.se-läsare 30% rabatt.
Bra va?

För att ta del av erbjudandet: Ange EMMASVINTAGE när du handlar.
Erbjudandet gäller till och med 31 mars 2015.

Ekologiskt for the winn och trevlig fredagsshopping gullisar!

 

Emmasvintage.se i samarbete med Ekotjusigt.se

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny