#klimatlunch – hållbar mat, que?

I samarbete med LRF

Vad är hållbar mat? Hur ska vi veta vad som är bäst? Vad ska vi välja om valet står mellan ekologiskt eller närproducerat? Vad går vi miste om när vi matsvinnar bort så mycket mat som vi gör? Kan vi äta kött om vi skulle vilja? Vilket kött i så fall? Är mat för billig? Hur kan god, vettig mat bli mer rättvis? Apropå rapporten från Oxfam som landade i veckan, hur kan vi få fler att ändra sina vanor? Och varför är det så svårt att få få tag i ekologisk, närproducerad mat i säsong?

Gah, så många frågor. I går försökte jag och Maria Soxbo grotta lite i svaren när vi anordnade vår andra digitala #klimatlunch (den första klimatlunchen – om framtidens mat – kan du läsa om här, och också se i efterhand)  tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund LRF.

Som bollplank för att nöta olika vinklar av det här enorma ämnet – hållbar mat – hade vi:

Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF.
Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik, WWF
Paul Svensson, matsvinnsstjärna och kock.

Hela samtalet (förutom några minuter i början) kan du kika på här:

Samtalet var så jädra trevligt och lärorikt, även om lösningarna sällan är så där busenkla. Den otåliga konsumenten i mig vrålar. För matfrågan är för snårig.

I min lilla, enkla Disney-värld skulle jag vilja ha en ond bad-ass-grönsak som spänner musklerna mot en god variant med glittrande gloria och rosiga kinder. I min värld ska valet stå mellan en elak tomat och en räddar världen. Stora, feta döskalle-märkningar på det som inte är good enough och höga payback-matpoäng i livsmedelsbutiken på det som gynnar att fler arter överlever.
Eller nu ljög jag.
Jag vill ju inte att de dåliga alternativen ens ska existera. Jag vill att producenterna – vars jobb inte bara ger livsviktig mat på bordet, håller landskapen öppna och gynnar den biologiska mångfalden – ska ha de högsta lönerna. Samtidigt som god, hälsosam mat är till för allas plånböcker.
Men riktigt så ser ju inte världen ut. Tyvärr.

Det finns så många olika infallsvinklar att ta hänsyn till, och precis som i vårt förra samtal göddes insikten att det som är bra för klimatet inte alltid är det bästa för miljön. Det som är bäst för miljön kanske inte alltid är lönsamt för producenterna. Och det kanske inte ens finns en efterfrågan?

Mitt i denna soppa ska ju konsumenten försöka fatta medvetna beslut, vilket är svårt. Det sprinklas med märkningar, tusentals varor och val, val, val. I ett uppsnurrat samhälle på speed blir uppdraget nästintill omöjligt, om en inte odlar sin egen mat då. Det finns för lite styr tycker jag. Är det verkligen fler val vi behöver? Eller behöver vi färre, jädrigt bra val?

Hållbar mat, kött och biologisk mångfald

Som tur är finns det ju guider som hjälper oss i den djungelsnåriga matfrågan, som WWF:s geniala Fiskguiden, Köttguiden och den nya Vegoguiden som gör det enklare för konsumenten att navigera rätt. Guiden synar inte bara maten genom klimatglasögon, utan tar också hänsyn till kriterer som biologisk mångfald (alltså att det finns ett mångfald av arter, och att de arterna har möjlighet att överleva), kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.
En önskar ju att varor i butik hade just WWFs märkning med rött, gult och grönt ljus, right? Eller varför inte hela avdelningar? En röd handla-sällan-avdelning, en gul handla-ganska-sällan-avdelning och en grön kör-i-vind-avdelning. Okej, jag förstår att det finns pengar att tjäna på att det är mer … fritt, men om en för sekund tänker bort det …

I korthet säger WWFs guider att vi bör äta mindre kött, mer baljväxter, ärtor, linser och bönor – grödor som har en fjuttig klimatpåverkan jämfört med exempelvis nötkött. Men Madeleine på WWF konstaterar också vi behöver djur som betar för att kunna gynna den biologiska mångfalden. Vissa arter är beroende av att det går djur och betar på markerna.
Lösningen? Äta mindre kött, och om eller när vi äter kött ska vi välja bra, naturbeteskött. Inte använda kött som en varje-dag-ingrediens, utan kanske något vi unnar oss någon gång i bland. Och då kan lägga en extra slant på bra, ekologiskt naturbeteskött.
Naturbeteskött står i dag för en liten del av produktionen, och WWF vill dubbla ytan naturbetesmark.
Sedan ska en ju så klart hålla isär olika köttslag. Nötkött har ett annat klimatavtryck än viltkött exempelvis.
Kan vi bara ha naturbeteskött då, undrade jag? Men i dagsläget saknas efterfrågan och lönsamhet.

Vi måste också komma ifrån detta kött-substitutande (nytt ord?). Alltså att vi tänker att vi ska ersätta köttet med ett vegetariskt alternativ. För det första kommer vi bli besvikna om vi förväntar oss en köttbit och istället får en vegetarisk schnitzel. Det kommer inte smaka samma sak. Kanske kan vi tänka utanför köttboxen? Laga helt nya rätter? Utgå från goda smaker som Paul så fint beskrev det, istället för att hitta nya veganska varianter av helstekt oxfilé.  Laga rätter som är dubbelt så goda men som från början inte utgick från kött?
Madeleine pratade också om den proteinhets som har dykt upp i kölvattnet av kött vs inte kött. Ett behov av att ersätta proteinet i köttet, men konstaterade att det ska krävas mycket om en ska få proteinbrist i dagens Sverige.

Självförsörjning – vad ska vi äta?
I Sverige är vi bara självförsörjande på socker, morötter och spannmål. Nog för att en gillar morötter, men är det inte lite vanskligt att förlita sig på import i tider av pandemi och eskalerande klimatkris?
Borde vi inte rimligtvis producera mer mat?
Madeleine från WWF berättade att det finns mycket mark att odla på, som tidigare användes för odling. Så möjligheten finns.
Jens från LRF lyfte självförsöjningsfrågan ytterligare ett pinnhål. Dels så kan vi inte odla vissa saker i vårt land – exempelvis kaffe –  men så måste vi också lyfta blicken en aning. Försöka producera så mycket bra mat som möjligt.

Under förra klimatlunchen berättade Jens om framtidens odlingsmöjligheter runt om i världen. Och med temperaturhöjningar kommer vissa platser – som i dag har rika odlingar – bli svårodlade. Det sätter större press på länder som Sverige, som på grund av det geografiska läget, kommer lindrigt undan. Han menade att vi inte ska prata om självförsörjning, utan snarare prata om hur vi kan försörja andra med mat. Rimligt.
Låter onekligen som att lantbrukare är ett framtidsyrke, inte sant?

Vår vän Paul, som vi träffar var och varannan dag numera känns det som (vi intervjuade Paul till Plan B-avsnittet om matsvinn), pratade dels som att vi måste bli bättre på att gräva där vi står, men också se nya möjligheter. “Vi är för jäkla dåliga att käka vilt”, konstaterade Paul samtidigt som han frågade sig hur vi kan få fler att konsumera säsongsbetonat. En pusselbit som Paul såg var food-tech. Alltså  att vi kommer bli mer självförsörjande genom att odla mer gröna blad, örter och salladsväxter under vintern.

Undrar just varför det inte säljs mer viltkött i matvarubutikerna? Och var är säsongsavdelningarna som berättar vad som är i säsong just precis nu i Sverige?

Ekologiskt vs närproducerat
En fråga som STÄNDIGT kommer upp när det snackas hållbar mat är vad en ska välja: Ekologiskt eller när närproducerat?
För det första ger inte transporterna något gigantiskt klimatavtryck konstaterade Jens från LRF. Och för det andra har vi ett avlångt land, med olika förutsättningar. I bördiga Skåne odlas flera typer av grödor, medan gräs (som lämpar sig för djurfoder) är det som växer allra bäst i norra delar av landet. Eftersom vi har ett avlångt land kan dessutom närodlat för vissa vara halvvägs ner i Tyskland likväl som innanför Sveriges gränser. Kort och gott: Att handla närproducerat ser annorlunda ut i Skåne och i Norrbotten.
Däremot vill svenska bönder producera mer mat till människor  om efterfrågan finns.

Madeleine från WWF tyckte att handeln har blivit bättre på att ta in närproducerat, men sa att det inte är automatiskt hållbart för det. “Vi behöver lägga om vår kost, äta mindre kött och mer vegetabilier”, och vad som är hållbart är helt beroende på vilken produkt vi pratar om. Ser en på mat ur ett klimatperspektiv är kanske svenska och spanska tomten bäst, till skillnad från de holländska tomaterna uppdrivna i växthus som vämts upp av naturgas. Vill en undvika kemiska bekämpningsmedel då kanske det inte är de svenska, konventionellt odlade tomaterna du ska välja. Då kanske de ekologiska från ett annat land är att föredra.
Kort och gott: det finns olika parametrar att ta hänsyn till.

På mängder av platser i Sverige har reko-ringar dykt upp, där en kan handla närproducerat direkt från leverantören. Reko-ringar är något Paul hyllar, eftersom det är enkelt och pengarna landar hos producenten – utan mellanhänder. Dessutom får en se en producent i ögonen, kanske får en respekt för maten? En respekt som het klart behövs.

Är maten för billig?
Och så till (ännu) en knivig fråga. Vi har aldrig spenderat så få procent av vår inkomst på mat som nu, och samtidigt måste ju alla ha råd med bra mat. Är mat för billig? Det beror nog på vem du frågar.
Frågar du lantbrukaren som plöjt ner timtals med jobb i jorden så kanske svaret är ja,  frågar du personen som vänder på varenda krona för att ha råd att ställa middag på bordet? Ja, då är svaret garanterat nej.
Ökade klyftor i det här landet gör inte frågan så mycket enklare kan jag tycka.

“Kostar maten för lite så är det något som inte är bra”, menade Madeleine från WWF. Är den för billig så är det något som går snett till i produktionen. Får grisarna böka ute och får hönsen gå fritt och picka?
“Vi betalar inte för det enorma jobb som de svenska bönderna gör”, sa Madeleine samtidigt som hon tyckte att matvarukedjorna kunde bli bättre att hjälpa konsumenten. Bli mer noggranna med vad de pushar för och ger röda prislappar. Reas kyckling och fläskfilé ut för en billig peng då är det någon som får betala det verkliga priset. Är det bonden, djuren eller miljön som får stryka på foten?

Matsvinn
Mat står för en fjärdedel av alla utsläpp, samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras – slängs. Inte bara ett enormt resursslöseri, utan vilken nål i ögat på den som kämpar för varje liten tugga.
Det största matsvinnet sker hos hushållen, trots att vi skulle kunna spara 3000-6000 kronor per år … bara genom att äta upp!?
Så hur löser vi detta?
Eftersom vi hade matsvinnets posterboy – Paul Svensson – på besök var vi ju bara tvungna att snacka om detta. Dels lyfte han tanken om smak. En gammal morot smakar inte samma sak som en färsk. Men smakar den dåligt? Nej, den smakar annorlunda och kan därför användas till andra saker. I en gryta, eller rostas i ugn.
Paul funderade på om vi kanske bunkrar för mycket i denna tid av storhandling? Inte hinner äta upp innan maten blir dåligt, och ser frysen som ett mausoleum. Hand upp alla som håller med?

Kanske ska vi handla mindre, men ofta? Och hur kommer vi då undan med utsläpp från bilen?

Mina tankar …
Älskar de här klimatluncherna. Att få förra olika infallsvinkar – samtidigt. Fler klimatluncher åt folket! kanske med en livsmedelsbutik?
Men okej, vad tänker jag om allt som sas?

Asch, jag kanske är väl radikal, men jag tycker att det borde finnas färre val. Det borde finnas säsongsavdelningar och rädda-maten-avdelningar i livsmedelsbutikerna. Och vill en ha någon mat som är importerad, ja, då kanske en ska gå in på en avdelning som är just till för detta. Behöver en flygimportetad mat som färska bär och sparris just i februari, ja, då kanske det är en beställningsvara.
Jag tror att konsumenten behöver puffas i rätt riktning, och jag tror stenhårt på nudging.
Herregud, så intressant det hade varit att bygga upp framtidens matbutik där fokus ligger på att slussa kunden mot så hållbara val som möjligt. Hur skulle den butiken se ut?

Gällande kött så gillar jag tanken på att det är något vi äter ytterst sällan, och om eller när vi äter kött så äter vi naturbeteskött. Jag äter ju i säsong (så här års väldigt mycket rotfrukter) och till 99% vegetariskt och vegansk. Men jag kallar mig inte vegetarian eller vegan, jag har kopierat Maria och kallar mig för “en köttätare som nästan aldrig äter kött”. Jag älskar att längta efter mat, och när jag väl äter en viss typ av mat som jag annars inte äter så njuter jag till fullo. Första tomten för säsongen! Sockerärtor på sommar. Mmmm. Och även kött om det ska lyxas någon gång per år, eller om köttet riskerar att matsvinns bort.

Ska vi handla mindre och ofta? Detta sticker ju i hamsterns ögon härhemma, hahaha. Men kanske ska vi sträva efter konceptet 15-minutes city, där alla ska ha tillgång till det mest basala inom 15 minuter. Detta önskar en ju även kunde appliceras på landsbygden, och då hoppas jag så klart på min stora dröm: The revival of the Lanthandeln. Ett nav i bygden, som kan ge så mycket viktigt – förutom tillgång till närproducerad mat.

Rekoringar – genialt koncept där en kan köpa mat dirket från producenterna, och klipper en hel del mellanhänder. Pengarna går med andra ord raka vägen till den som gör det stora jobbet. Däremot: Hur hållbart är det att 100 personer tar bilen till en parkering där utlämingen ofta sker? Kan det centrala torget vara ett alternativ, dit kollektivtrafiken går? Torghandel (eller ja, utlämning) av grönsaker är ju inget nytt, kanske läge att damma av? Och så klart: en given plats i lanthandeln.
I mina hemtrakter i Värmland har det funnits lanthandlar i var och varannat hus. Uppe på en kulle i bygden finns ett hus som en gång var grönsakshandel, med en väl kyld källare i. Den fungerar som förråd om jag inte förstått fel. Kanske kan en damma av den? Och på andra platser kan en köpa ägg och grönsaker från obemannade bodar.

Nu befinner jag mig mitt uppe i en flytt. Men min dröm är att starta igång en lanthandel där närproducerade grönsaker och andra viktiga varor kan säljas. Kanske är det drömmen om att bygga framtidens matbutik?

Vad gick du för tankar efter att ha läst detta? Eller sett klimatlunchen? Vore intressant att höra!

Loading Likes...

Äta efter säsong – odla ekologiskt året om?

I samarbete med Årstiderna 

 

Det bubblar av tweekade tankar, nya normer och spännande nya lösningar på hållbarhetstemat just nu. Avsikten är att göra det enklare att göra klimatvettigt rätt, och jobba på att göra reklamslingan för det hållbara livet mer attraktiv.
Och på just det temat ska jag snacka om ett nytt experiment!

Som ni vet så äter jag i säsong, vilket är lite som en fest så här i skördetid. Det jongleras med färska tomater, gurka, sallad, bönor och majs! Det frossas färskt, och som jag njuter av Årstidernas lantlåda som är fullproppad med smarrigt. Och ekologiskt.

Om ett par månader är det mest rotfrukter som gäller, och då polerar jag längtan efter primörer och vässar kreativiteten. Jag älskar detta sätt att förhålla sig till mat. Att längta, sakna och fullkomligt hänge sig när säsongen äntligen når bordet.

Sure thing, en kan äta importerade grönsaker från världens alla hörn eller grönsaker från Europa som har odlats i uppvärmda växthus. Men båda har ett klimatavtryck. Transporterna ger inte ett jätteavtryck, men elen som används i växthusen kan vara en smutsig mix med skitig fossil-historia. Och pja, många bäckar små.

Men så fick jag nys om att Årstiderna – som erbjuder ekologiska matkassar – håller på med ett spännande experiment. Att odla ekologiskt året runt, i ouppvärmda växthus i Skandinavien.
Att vinterodla är ju ingen ny företeelse så klart, men än så länge är den storskaliga vinterodlingen mig veterligen inte så vanlig.

Årstiderna har experimenterat med 80 olika sorters ekologiska grönsaker i ett växthus i Køge i Danmark under det gångna året, och experimenten fortsätter. De har till och med släppt en kollektion med säsongsgrönsaker som heter FW20, där säsongens grödor presenteras. Till skillnad från andra säsongssläpp är detta ett som lirar med klimatet. Naturens egen höstkollektion!

Till vintern expanderas projektet till 10 000 kvadratmeter!
Nog för att jag gillar att längta, men jag säger ju inte nej till grönsaker och sallad som känns exotiska off season. I säsong! Det blir lite av en fest!

 

Jag prenumererar på lantlådan, som ger mig ekologiska grönsaker i säsong året om, och i lantlådan hittar en just dessa växthus-odlade grönsaker. Som alltså också räknas in i den Skandinaviska säsongen.
Det är så spännande med alla dessa initiativ, experiment och den nyfikenhet som väcks just precis nu. Och detta är ju bara början!

 

De där rädisorna är några av de grödor som odlas i växthus, och alltså är i säsong nu.

Loading Likes...

Plan B-podden avsnitt 2: Besprutat, bin & biologisk mångfald!

samarbete med Årstiderna

Nu ni!
Äntligen är det andra avsnittet av Plan B-podden ute! Podden där jag och Maria Soxbo snackar om det är livet efter omställningen – om utmaningarna och vinningarna. Vi spånar framtidsvisioner, stöter och blöter olika idéer och GÅR LOSS. Vi kanske kan kalla Plan B-podden för reklamslingan för det hållbara livet.

Det första avsnittet släppte vi innan sommaren, varpå vi tog sedan en låååång semester från podden för att sedan kavla upp ärmarna till hösten. Vi har en massa spännande avsnitt framför oss, men vi kickar i gång med den andra avsnittet  “Besprutat, bin & biologisk mångfald– det är ju trots allt eko-september.

 

I avsnittet snackar först och främst ekologiskt och normer. Varför vi säger “mat” och “ekologisk mat”, som att ekologiskt när något special, trots att det är mat i sin renaste form. Kanske ska det heta besprutat och obesprutat istället? Vi pratar om biologiskt mångfald och bin, att vi är beroende av en rik natur med många olika arter för att få mat, men behandlar andra arter än människan som skit.

Jag gissar fakta som jag egentligen vet (måste sluta med det, hahaha), pratar med mat i munnen och tror att Maria vill döda humor. Pja, what can I say.
Vi snackar också pengar, städer, klass och rättvisa, och försöker resonera oss fram till hur alla ska ha rätt till obesprutad mat. Knivigt. Lyssna gärna och tyck till, kom med egna idéer och infallsvinklar. Hur vill du att framtiden ska se ut? Och hur når vi dit?
Dessutom får jag en utmaning av Maria. Älskar det momentet, hehehe.

Avsnittet har möjliggjorts tack vare fantastiska Årstiderna – som erbjuder 100% ekologiska matkassar och frukt-, grönt- och säsongslådor.
Inget är flygfraktat, allt är noga utvalt, eller bortvalt som Årstiderna kallar det.
Och nu får alla ni Plan B-lyssnare möjlighet att testa Årstiderna med rabatt.

Med koden PLANBPODDEN får du 20% rabatt på första beställningen oavsett vilken prenumeration du väljer. Du väljer själv om du vill ha matkassar med färdiga recept eller lådor med råvaror, dessutom bestämmer du själv hur ofta du vill ha leverans. Och det är ingen bindningstid!
Som ni vet prenumerera jag på säsongens ekologiska grönsaker vi Lantlådan, som jag varmt kan rekommendera. Innehållet ser olika ut beroende på säsong. Så spännande och lärorikt! Jag har upptäckt så många grönsaker som jag själv aldrig skulle ha köpt, men som blivit nya favoriter.

Dessutom känns det ju extra stolt:igt att samarbeta med ett företag som blivit utsedda till Årets hållbara företagRetail Awards. Så kul!

Så, nu kör vi! Säsongs-premiär för Plan B-podden och massa ekologiskt snack! Och erbjudande som ger rabatt.
Bra start på den här hösten, eller hur?

Ps. Följ gärna Plan B-podden på Instagram, där matar vi på med fakta, idéer och annat härligt från roddarna.

Loading Likes...

Besprutat eller obesprutat

I samarbete med Årstiderna

Visst är det konstigt ändå, att vi säger mat och ekologisk mat.
Som att normen är besprutad mat, och ekologiska det special:iga, annorlunda. Trots att det är mat i sin renaste form – med betoning på ren.

Borde det inte vara … tvärtom? Att det hette mat. Och besprutad mat?
Undrar just hur många som skulle välja det senare om det hette det som det faktiskt var. Besprutad mat.

 

Som ni vet så prenumererar jag på Årstidernas lantlåda (här på bilden halvt uppäten, för denna låda är som en godiskorg) som är full av säsongens grönsaker. Jag har ju numera inga egna odlingar, och vill säkerställa att jag  hela tiden matar in ekologiska smarr i mitt hem. För jag vill inte köpa besprutad mat. Jag vill inte att mina barn ska äta besprutad mat, eftersom barn är känsligare mot skiten än vad vuxna är.

Att få tag i ekologiska grönsaker i säsong där jag bor är banne mig inte lätt. Inte ens nu, i september då naturen dignar av grönsaker, frukt och bär.
Eftersom jag äter i säsong, så är ju detta min prime time rent matmässigt, men det som är i säsong i Skandinavien går inte att få tag i ekologiskt … här. Kanske i reko-ringar, men inte i matvaruaffären.

Just nu – under prunkande skördetid – borde handeln vara full av närodlade ekologiska tomater, majs, gurka, zucchini och sallad. Från närliggande lantbrukare, eller från Skandinavien. Men alla alternativ som finns är importerade från Egypten eller Spanien.

Just nu pågår #ekoseptember, som uppmärksammar vinsterna av att handla just ekologiskt. Genom att strunta i att sprinkla bekämpningsmedel på odlingar så följer en hel massa vettigt:
Biologisk mångfald.
Rent vatten.
Levande jordar.
Inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.
Extra god djuromsorg.
Mat utan konstgjorda tillsatser – som alltid är kontrollerad.

Årstiderna är 100% ekologiska.
Alltid.
Råvarorna är noga utvalda, och de jobbar ständigt och nyfiket på att hitta nya spännande lösningar på hur framtidens mat kommer att se ut.
De har investerat i en elektronisk lastbil för matleveranser i Danmark, kör ut mat med cykel i Göteborg och jobbar ständigt på att sänka klimatavtrycken.
Och jobbar för att fler ska äta ekologiskt.

Visste ni förresten att ekologiskt är norm i Danmark, där Årstiderna startades 1999? Och att Sverige ligger 5-10 år efter i utvecklingen när det kommer till ekologiskt. Om detta, och om ekologiskt, besprutat, normer, klass och biologisk mångfald snackar jag och Husligheter mer om i
höstens första avsnitt av Plan B-podden som släpps snart! Missa inte det!

Tills dess mumsar vi vidare ur lådan bland potatis (en av de grödor som annars är värst besprutad), färsk majs, sallad, bönor, blomkålsskott, knippen med morötter, schalottenlök och spetskål.

Loading Likes...

Bli planeterian i höst? Haka på Gröna utmaningen!

I samarbete med Årstiderna

Nu lämnar jag Gotland, torpet, trädgården och mina odlingar, och börjar resan tillbaka mot Stockholm och Midsommarkransen. Har samlat på mig en massa ekologiska grönsaker i mina loppisfyndade korgar, och har proppat elbilen full med smarr. Kommer inte räcka långt, därför kommer hösten räddas med  Årstidernas lantlåda. Full med ekologisk frukt och grönsaker, i säsong!

Planen är att försöka äta så hållbart och planetariskt som möjligt. Obesprutad, ekologisk mat som inte naggar på den biologiska mångfalden, nöter ner samhällen av livsviktiga pollintörer eller utarmar jordar. På min tallrik vill jag ha fräsch mat – i ny bemärkelse (för vi skulle nog må bra av att omvärdera vad fräsch mat är, right? Skapa nya, hållbarare normer kring mat och fundera på vad som borde vara norm).

Jag försöker ju som bekant äta i säsong, och undviker att köpa frukt och grönt som har transporterats långt. Det började som en spännande (och ganska svår) utmaning, men numera är det en vana. Det var lättare än jag trodde. Jaja, transporterna är ingen biggie i klimatsammanhang, men jag gillar att gräva där jag står, längta, sakna, uppskatta.  Och nu är det vanlig-beteende här hemma.
Gräver en i Midsommarkransen, där jag bor till vardags, då kommer en tyvärr inte särskilt långt (även om vi har några ganska så imponerande odlingar på vår prunkande innergård). Generellt tycker jag att det är svårt att få tag i ekologiskt mat i stan. Det mesta är importerat från andra sidan jorden, trots att samma grödor är i säsong i Skandinavien.

På Gotland är det lite enklare, för här bor (bodde!) jag nära ekologiska odlingar, inte minst mina egna som i år är mer än blygsamma. I stan däremot tycker jag att det är svårt att få tag i ekologiska grönsaker som inte åkt över halva jordklotet.
Eftersom jag äter i säsong är det time to maxa färska grönsaker just nu, men som sagt svårt när en bor i stan, utan större odlingar, eller tillgång till bil. Det bor ju inte supermånga bönder i trakten om en säger …

Till min hjälp har jag Årstidernas Lantlåda som är magisk nu på sommaren. När jag landar i Midsommarkransen igen, redo för hösten, kommer jag få allt från ekologisk potatis, färska ärtor och libbsticka till salladslök som Årstiderna odlat själv i ouppvärmda växthus.

Jag är ju varken vegetarian eller vegan, däremot äter jag nästan uteslutande vegetariskt och veganskt. Försöker äta i säsong, skippar flygimporterad mat och ämnar nolla matsvinnet. Målet är att äta så planetariskt som möjligt. Låta tallriken rimma med klimatmålen!
Jag är helt enkelt en … planetarian!
Jag är inte något proffs, men en bit på väg.
I höst vill jag steppa upp gamet, starta nya vanor, haffa nya rutiner, utmana mig själv och putsa känslan av att vara en planetarian!
Ett smart sätt att göra det på är att haka på Gröna Utmaningen – ett initiativ av Årstiderna där du successivt blir introducerad till att leva mer planetariskt!  I tre veckor får du prova ekologiska rätter från flexitariskt till helt växtbaserat. Nyfiken?
Läs mer om Gröna Utmaningen här! Sista dagen att anmäla sig till utmaningen är den 13/8.
Spännande va?

 

 

 

Loading Likes...

Vill du handla ekologisk mat till vrakpris?

I samarbete med Matsmart

 

Klart du vill!

Ekologisk mat är inte bara prima för oss människor (vi slipper få i oss en hel del bökiga och tveksamma kemikalier), att handla eko har en rad andra fördelar.
Först och främst mår naturen bättre. Skippar en bekämpningsmedel, odlar olika grödor och låter djur beta så bidrar en till biologisk mångfald. Och ju rikare biologisk mångfald, desto mindre behov av bekämpningsmedel. Smart va? Naturen sköter ju det där så bra på egen hand.
Dessutom bidrar biologiskt mångfald till större skördar visar en studie som bland annat Lunds universitet varit delaktig i.
Andra fördelar? Ekoodlingen lagrar mer kol i marken och den ekologiska bonden slipper hantera och omge sig med hälsovådliga bekämpningsmedel. Jag kan rabbla på ytterligare …

Ett vanligt argument mot ekologiskt är att det är dyrt.
Och det får banne mig inte vara en pengafråga om en stoppar i sig kemikalier eller inte. Därför presenterar jag denna gråa tisdag ett samarbete med Matsmart, som både gynnar biologiskt mångfald och minskar klimatartrycket. Klimat- och miljönytta i ett!
Matsmart räddar nämligen mat som annars skulle slängts på grund av överproduktion, att det är något feltryck på förpackningarna eller att produkterna närmar bäst-före-datum.

Jag köpte allt från bönor, majs, bröd, havremjölk, spagetti, tahini, olivolja, pasta, knäckebröd och ekologisk torrjäst. Och jag betalade hälften av ordinarie pris.
Alltså ni måste tror att jag är snålast i kommun, för jag babblar ofta om pengavinningen i klimatdansen.
Men jag tycker allt för få pratar om fördelarna av en omställning.

Jag testade att handla ekologiska stapelvaror av bra kvalité för att se vad priset handlade på.
Handla begagnat, äta i säsong, handla mat som annars skulle ha slängts och att längta och uppskatta, istället för att jaga snabba kickar.Det finns så många vinningar! Och inte minst för plånboken.

Använd koden EMMA50 så får du 50 kronors rabatt vid köp över 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 26 november.

Och apprå på bäst-före-datum?
Hur skiljer en på de olika märkningarna?
Jag har kirrat i hop en liten guide.

Bäst före-datum: Bäst före-datum handlar om vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet (smak, färg, konsistens), det handlar inte om det är ätbart eller ej. Efter bäst-före-datum kan alltså kvaliteten så småningom blir sämre, men maten kan vara fullt ätbar. Exempelvis kan ett paket mjölk (som förvarats på rätt sätt) hålla flera dagar efter passerat bäst-före-datum. När jag träffade kocken Paul Svensson berättade han att mjölk som passerat bäst-före-datum är den bästa ingrediensen när en gör sås. Bara en sådan sak!
Att passerat datum kan vara en fördel.

Sista förbrukningsdag: Märkningen sista förbrukningsdag – det är en annan femma. Märkningen visar hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen finns ofta på rått kött, fisk och skaldjur – varor som lätt förstörs av mikroorganismer och kan bli hälsoskadligt.

Ofta bra efter: Nu finns en ny märkning som har införts av Arla: “Ofta var efter”, för att förtydliga att varan ofta är bra även efter passerat bäst-före-datum.

Loading Likes...

Gotland, Prima gård och fika i prunket

God morgon!
Firar in ny månad och septembervärme med lite sommarutflykt till ett av mina favoritställen på Gotland, nämligen Prima gård. En fantastisk oas av ekologisk mat och njutbart prunk vid Fårösund.
Ps. Jag hade tänkt att blogga loss detta igår, men jag somnade vid läggning. Igen. Vaknade upp alldeles för sent. Så nu gör vi ett nytt försök.
HUR GÖR EN FÖR ATT HÅLLA SIG VAKEN?

Prima gård är en just en gård, med gamla lador som nu är inredda med begagnat.

Vi köpte kaffe och smarr, för att sedan hitta en favoritplats bland alla ställen.

Men först bara plåta loss allt fint så klart. 

Här kan en sitta när det regnar. Tänk myset!

Det bästa med Prima – förutom maten – är att kidsen kan springa fritt. Här finns en sandlåda, växter att upptäcka och blommor att lukta på.

Vi satte oss på den vindstilla, prunkande gårdsplanen, smaskade fika och låtsades att vi var disk.

Isolde och Livia åt blåbärspaj!

Prima har byggt ett orangeri av gamla fönster. Så himla härligt! Jag har ju också köpt en herrans massa gamla fönster för framtida växthus-bygge, så här kom en dos inspiration.

På väg till parkeringen hittade de här en rad nya polare. 

Majken ville stå där hela dagen. Men så kom regnet (äntligen!) och vi pep hem till Dalhem igen.

Loading Likes...

Caféguide: 21 underbara caféer i Stockholm (som du kommer att älska)

Älskar du som jag att sippa skummad cappuccino på café, smula med en croissant och fylla ögonen med vackra detaljer? Då är det här guiden för dig.
Tillsammans med Volang-Linda har jag satt ihop en guide till de bästa, vackraste caféerna i Stockholm.
Vi har hoppat från caféstol till prunkande oas med loptop under armen, letat fantastiska pärlor och lekt kontor under hashtaggen #bortakontor . Vi älskar nämligen att jobba på café, så i guiden hittar du även smart info för dig som gärna pluggar, skriver, läser eller bloggar på café.

Ps. Du har väl inte missat min guide till barnvänliga caféer i Stockholm?

pom & flora caféer caféguide stockholm mysigt café frukost guidePom & Flora, Bondegatan.

Pom & Flora
Uppe på söders höjder i Stockholm finns fantastiska Pom & Flora som kan stoltsera med flott café, rutigt golv, god frukost och swischande internet (= perfekt för #bortakontor). Ett mer instagrammat ställe hittar du inte i Stockholm (mja, jämte Pascal och Kaffeverket då). Öppnar 07:30!
Bondegatan 64, Södermalm

pom & flora caféer caféguide stockholm mysigt café frukost guide jobbaPom & Flora, Bondegatan.

Pom & Flora Odengatan
Som om det inte vore nog med pommor och floror. Numera hittar du ett stort, inspirerande och råfint Pom & Flora på Odengatan, mellan Odenplan och Tekniska högskolan! Det är galet läckert. Men inte så konstigt, designerna Emma Olbers och Maja Lindahl står bakom inredningen.
Odengatan 39, Vasastan.

fabrique caféer caféguide stockholm mysigt café frukost guide    

Fabrique, Hornstull.

Fabrique 
Kanske inte det billigaste stället i stan direkt, men Fabrique-bagerierna duggar tätt och deras bakverk och bröd är to die for. En liten (med betoning på liten) är Hornstulls-varianten där du kan vila trötta fötter på stans snyggaste golv och sitta jämte din käresta eller vän.
Långholmsgatan 27, Södermalm

caféer caféguide stockholm mysigt fint café frukost guide gretas haymarket hötorget
Gretas café på Hotell Haymarket.

Gretas café
En svårslagen kontors/fikavy är Gretas cafés rosaränder på Hotell Haymarket. Här kan du fika kaffe och croissant eller äta frukost – hela dagen (ungefär det bästa som finns). Gretas är franskt, prunkade och är som ett vitaminpiller i caféform. Perfekt stopp om du är inne i stan-stan (city i Stockholm).
Hötorget, Norrmalm

caféer caféguide stockholm mysigt fint café frukost guide gretas haymarket hötorget frukostGretas café på Hotell Haymarket.

Blå porten
En punkande oas i Stockholm är vackra Blå porten på Djurgården. Ta båten över från Slussen, placera dig någonstans i prunket (jodå, det kommer), För medelhavskänsla rekommenderas ett runt bord på den ståtliga terassen. Låtsas att du sitter i Provence, avnjut himmelsk lunch eller gå loss på deras väl tilltagna dessertbordet.
Djurgårdsvägen 64, Djurgården

caféer caféguide stockholm mysigt fint café frukost guide kaffebar frukost

Kaffebar, Bysistorget. 

Kaffebar
Bästa stället att spendera en solstark vårdag eller insupa de första höstvindarna? På Bysistorget så klart. Slå dig ner under körsbärsträden, ta en kaffe, titta på folket som flanerar förbi och . Är du på jakt efter bra jobbcafé så är detta the place to be. Laptopsen och pluggböckerna står uppslagna på rad. 
Bysistorget 6, Södermalm

södermalm café caféguide stockholm

södermalm mysigt café caféguide stockholm kaffebar caféer
Utanför Kaffebar, Bysistorget. 

Victoria
Gillar du bistrofeel med en touch av popcorn? En nyupptäckt bortakontorspärla är biograf Victoria. Här finns eluttag vid varenda plats (på övervåningen), du kan varva kaffe med jobb eller plugg och (det bästa): Spendera lunchtimmen med 11-bio!
Götgatan 67, Södermalm. 

mysigt café caféguide stockholm caféer tips frukost ab café telefonplan AB Café, Telefonplan. 

AB Café
Stans bästa frukost serveras på AB Café vid Telefonplan. Megatrevlig personal, god cappuccino, charmig 1960-talstouch och så kan man få klippkort på kaffe. Sådant gillar en ju. Här hänger jag nog varenda vecka tror jag bestämt. Tar en kaffe på vägen eller slår mig ner för fika på deras soldränkta lilla uteservering.
Valborgsmässovägen 34, Telefonplan

Robin Delselius bageri mysigt café caféguide stockholm tips bröd södermalm

Robin Delselius bageri
Är du uppe i ottan? Spana in dig på ett bageri, de hör till det morgonpigga folket. Söders finaste är Robin Delselius bageri, inrett av stylisten Mari Strenghielm. Inte så många eluttag för bortakontor-jobbare som jag, men en sinnesjukt trevlig ägare (då det väger upp). När du är färdigjobbad/pluggad – köp med ett nybakt bröd hem!
Renstiernas gata 19, Södermalm

Koloni
En kvittrande (ordgrant) oas intill den gamla telefonfabriken på Telefonplan är Koloni (finns även på andra ställen i stan). Här, i den gamla vaktkuren, duggar konstfack-studenter, ekologisk mat och ljus Abisko-feeling tätt. Perfekt ställe för #bortakontor, en smarrig lunch eller fräsch helgbrunch.
Telefonvägen 22, Telefonplan. Vintervikens trädgårdscafé trädgård café caféguide stockholm uteservering

Vintervikens trädgårdscafé
Min absolut bästa plats i Stockholm! Nere i Vinterviken, intill de prunkande kolonilotterna hittar du KRAV-certiferade Vintarvikens trädgårdscafé. Råvarorna är ekologiska och kommer till stor del från deras egen trädgård som finns några stenkast bort. Vintervikens trädgårdscafé jobbar med hela kretsloppet – från odling till kompostering och om igen – och allt överskott från caféet går till att underhålla och utveckla trädgården.
Öppet från vår till höst!
Vinterviken, Aspudden/Liljeholmen/Gröndal

–> ytterligare 10 underbara caféer i Stockholm hittar du hos Volang-Linda

Vilket är ditt bästa café i Stockholm (med omnejd)? Dela med dig, så kanske vi ses där?

Loading Likes...

Recept: Spicy mangobönsallad – enkel, hälsosam och ekologisk

SAMARBETE-NY

En av de vanligaste frågorna jag får här på bloggen handlar om vegetarisk mat. Vad äter du? Vilka är dina bästa recept? Har du något tips på enkel, snabb vegetarisk mat?
Som den salladsjunkie jag är blir ofta svaret … sallad. Mest för att det går rysligt snabbt, är nyttigt, energirikt och går att mixa i oändlighet med olika ingredienser, dressingar och kryddor. I salladsland är min matglädje som störst. Det liksom GÅR inte att misslyckas med en sallad.

I samarbete med franska Bonduelle, som nu lanserar en ny linje ekologiska (klimatsmarta) bönor på burk, har jag svängt i hop en av mina absoluta favoritsallader. En spicy, smakrik mangobönsallad – som passar prima de där riktigt heta sommardagarna.
Den är både stark, söt, syrlig och mättande och innehåller allt du behöver. Bönorna är fullmatade med protein, avokadon innehåller livsviktiga fetter, spenaten är full av järn (som tas upp när du äter C-vitamin …) och mangon proppad med … just det … A- och C-vitaminer. Dessutom går denna sallad att göra helt ekologisk, bra va?

Detta behöver du: 

IMG_1025

1 vitlök
1 mango
1 röd chili
3 lime
1 kruka koriander
1 röd lök
2-3 burkar ekologiska Bonduelle-bönor (här har jag använt lite av alla Bonduelles bönor: kikärtor, vita bönor, röda kidneybönor och bönmix). 
1 paprika
1 påse färsk spenat
2 avokado
1 ask körsbärstomater

IMG_1117

Gör så här: Häll av bönorna i ett durkslag och skölj snabbt i kallt vatten. Låt rinna av. Häll i en stor skål. Häll över den färska spenaten. Skär paprika i bitar, klyv körsbärstomater och strimla rödlöken. Fiska upp avokadon ur skalet med hjälp av en sked och skär sedan avokadon i bitar. Skala mangon, tärna i små bitar. Blanda allt i salladsskålen.
Hacka den färska koriandern och strö över.

Dressing: Pressa lime och vitlök i en skål. Ta ur kontaktlinserna och skär sedan chilin i små bitar (du vill inte ta ur kontaktlinserna efter ett chilihack, tro mig). Salta och peppra. Smaka försiktigt av (eftersom chilifrukterna kan variera i styrka). Här är det bara tycke och smak som avgör. Vill du ha en mildare smak? Tillsätt en matsked vatten eller olivolja.
Jag gillar spicy, så detta skulle klassas som två-tre chilisar i menyn.
Häll dressingen över salladen eller dosera själv ur en liten skål.

Nomnomnom!

IMG_1129

Psst. Vill du laga min spicy mangobönsallad? Nu har du chansen att vinna en hel låda full med bönor från Bonuelle. Tävla här!
Tävlingen pågår till den 13 juni 2016.

Bonduelles bönor säljs på Coop och Bergendahls – City Gross och EKO.

Emmasvintage.se i samarbete med Bonduelle


Loading Likes...

Ekologisk eller närproducerad mat? Drömmorgon med Underbara Clara

I morse släpade jag mig – med tröttögon och slöben– genom regnet till Saltå kvarn-butiken på Södermalm. Det nalkades en ny version av Underbara Claras stört bra:iga temafrukostar, och morgonens ämne var liksom lite för intressant för att missa. Tema för frukostsamtalet var nämligen ekologisk mat.

När jag kom in genom butiksdörren satt Un Velo-Emelie där.

Och snart ramlade även Miriam och Johanna in genom dörren …

Den här genombra:iga människan har jag inte sett på länge, så det var ett kärt återseende. Och så fick jag hälsa på den lilla gullisen Henry också. Alltså en färggladare familj får man leta efter. Så himla fint.

Dagens gäst, jämte den eminenta Underbara Clara (ge kvinnan ett eget samhällsprogram for god sake) var Emelie Hansson från Naturskyddsföreningen. Under samtalet förklarade Emelie det fina med ekologisk mat, vilka produkter en ska undvika och vad alla dessa kemikalier gör med oss. Själv försöker jag äta helt ekologisk (strävar efter det, men är långt ifrån perfekt) och är livrädd för alla dessa kemikalier som vår mat besprutas med (både en, två, ja, upp till sju gånger innan vi stoppar dem i munnen) så att de ska glänsa fint i butiken. Emelie upprepade att vi inte ska vara rädda över läget, men däremot bekymrade. Men jag tycker nog att vi ska vara både rädda och bekymrade. Det är ju inte så att både världen och mänskligheten visar fräsig Game over-grafik när allt går åt pipsvängen och sedan ger oss fem nya liv. Och ett nytt jordklot. Nåväl, som ni märker så tycker jag att det här är en rysligt viktig fråga. Puuuh. Men det är så basalt, och denna industri är fullproppad med lobbyister som verkar för att företag ska tjäna en massa pengar i första hand. Nä, i den enda handen. Folks hälsa, förmående och fortlevnad är inte direkt prio ett så att säga.

Nåväl. Här är hon. Den lätt upprörda miljönörden med regndräkt hår, läppstiftsränder runt munnen och tröttögon med stört mycket eyeliner så att de ska se öppna ut.

Den här smarta planschen satt uppe i butiken. Som en lathund över de bästa varorna att byta ut mot ekovarianter. Kaffe, mejeriprodukter potatis, kött, bananer och vindruvor. Allt detta är fullkomligt fullproppat med gift, och tro mig, det vill du inte ha i dig.
Om du är nyfiken på vad som avhandlades under frukostsamtalet kan du kika här: Underbara Claras drömmorgon på Saltå kvarn

 

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny