Gotland: På besök hos Fint & fult

IMG_3556

En blåsig semesterdag bestämde vi oss för en utflyktsdag norröver, med slutdestination Bungenäs. På vägen sladdade vi in hos underbara Fint & fult i Bunge. IMG_3558

Här stod skrivbordslampor, medicinflaskor och zinkbaljor uppradade, medan ett gäng ursöta barnkläder fladdrade på strecket.

IMG_3518

Det fanns så mycket att titta på – och då hade jag liksom inte ens gått in i själva butiken.

IMG_3520

Sådana här små plåtlådor smälter jag ofta inför. Bästa förvaringen för småjox, småpengar och allt som börjar med ordet “små”, alltså sådant som jag är E X P E R T att drälla omkring mig.

IMG_3562

Här stod också den mäktigaste spjälsängen. Ujujuj, den skulle sitta fint i Majkens rum, tycker ni inte? Något svår att få in i bagageutrymmet på Mjölkbilen dock.

IMG_3532

Inne i den lilla butiken möttes jag av pinaler till höger och vänster – och den trevligaste av butiksägare, Monica. Vi följer varandra på Instagram (@finofult) och äntligen fick vi hälsa IRL.

IMG_3529

Nästa generation vintageshoppare tittade storögt på alla spännande ting …

IMG_3544

… och slukade ett verk av bara farten.

IMG_3522

Själv gick jag och sonderade prylterrängen, plockade åt mig det ena och det andra.

IMG_3524

Den här gick under kattegorin kattastrofalt kattschiga prylar.

IMG_3533

Min kompis Mallan och härliga Monica.

Om jag köpte något? Det kan du ge dig på.
En barnmössa, lite barnkläder, en dekadent morgonrock och prima exemplar av deckaren “Mordet på Manhattan”. Vill ni se?

IMG_3552

Loading Likes...

En sommar genom Instagram-linsen

emmas-vintage-10

Den alldeles förträffligt fina sommar-semestern 2014 började efter midsommar med en tur ner till Skåne. Där plockade jag blommor tillsammans med Mallan, var på världens finaste kärleksfest och skålade för bästa Mick och Emelie. Efter bröllop, dans och fest puttrade jag och John i väg till Österlen tillsammans med Lisa och Per. Vårt första stopp blev Talldungens gårdshotell.

emmas-vintage-9

Under några pirrande första semesterdagar kuskade vi runt bland fantastiska trädgårdar, ståtliga ängar, pizzadoftande restauranger och läskande äppelmusterier. emmas-vintage-8

Och så åkte vi så klart till en kilometerlång strand. Kändes precis som Danmark. emmas-vintage-7

Innan vi for tillbaka till Stockholm hann vi besöka lite slott, se ett tjog mäktiga alléer och äta plockmat på Hörte brygga.

emmas-vintage-6

Efter ett snabbstopp i Stockholm gick karavanen till Gotland för en veckas latmaskeri av rang. Jag och några vänner hade hyrt ett gammalt, gotländskt stenhus där vi bodde. På dagarna latade vi oss, åkte på loppis och badade i havet. emmas-vintage-5

Svalkade mig i det som jag trodde bara var en tillfällig värme (tji fick jag) och låg i skuggan under parasoll. emmas-vintage-4

Åt hallon en masse, suktade efter crêpes och åkte på utflykter. Efter Gotland (med en kort mellanlandning i Stockholm) kuskade jag hem till Värmland.  emmas-vintage-3

I Hot-land var det så sinnessjukt varmt att det enda jag pallade att göra var att ligga här, i en hängmatta under äppelträden. emmas-vintage-2

Svängde förbi Stockholm i ett par dagar för att göra ett jobb tillsammans med Emily Dahl. Men i Stockholm gick det bara inte att vara. Det var för varmt. Jag och John tittade på SMHI-appen, såg att det var fem grader svalare i Värmland, så vi satte oss på tåget dit istället. Värmeemigranter. Några dagar senare gick semestertåget vidare till Tjörn för en veckas 100% obligatorisk närvaroemmas-vintage-1Där bodde vi i vanlig ordning på Karlstads egen koloni (före detta barnkoloni) Sunna. Tog svala dopp i havet, åt rökta räkor och läste deckare.

Loading Likes...

Instaweek: Books, breakfast and sweet 2014

Måndag. Då tar vi en liten nostalgitripp genom förra veckan, sett ur min instagram. Vill du följa mig även där så heter jag emmasundh.

Veckan började med  att löven föll och jag var med i Dagens Nyheter.

Bästa Isabelle Pederson peppade igång boktipsarvecka och jag blev utmanad av Emily Dahl att visa upp mina 4 bok-favoriter. Högt och lågt kan man ju lugnt konstatera. Min husgud “Anne på Grönkulla”, franska deckare (jag älskar deckare), Milan Kunderas “Varats olidliga lätthet” och “Cirkeln”. Hade jag inte lånat ut “Hungerspelen” så hade hela triologin fått vara med.

Veckan lunkade vidare och jag och John spenderade kvällarna med att fixa med vardagsrummet. Bar ner gamla fynd från vinden och sa adjö till vår orientaliska matta. Nya tider, mina vänner!

Det blev lördag och jag firade med finfrukost. En sådan där frukost som man måste äta i två omgångar för att det är så mycket mat.
Ni får lite av min måndag också. För just denna gråa oktober-dag landade den här skönheten på kontoret: Frankie magazine daily journal 2014. Vill ni ha en närmare titt månne?

Loading Likes...

Instaweek(s): Sicilien, salta bad, retro-väska och lite Värmland

Systemkamera i all ära, men jag är ju en flitig Iphone-dokumenterare också. Så nu tänkte jag att vi skulle kika på hur mina två senaste veckor har sett ut – sett från Instagram. Vill du följa mig på där heter jag kort och gott emmasundh.

Vecka 27 och 28.
Den första veckan började på Sicilien, bland vinrankor, olivträd och salta bad från kalkvita klippor.

Jag och John nybadade efter hopp-i-plurret från klippan ni ser till höger. Spana in min sommarkompis som jag bär mitt på näsan. Min fräken. Jag har en. Enda. Mitt i fejjan.  Ödets ironi.

Spenderade några lata dagar på stranden. Tillsammans med Audrey Hepburn och Vanity Fair.

Här möljer jag en deckare under parasollet. Det bästa jag vet är att tränga ner i mordgåtor och förvecklingar. I text alltså. Inte i verkligheten.
På Sicilien fyndade jag en knallröd väska som osade nostalgi.  Den gick jag stolt runt med – lycklig som ett barn på tivoli.

När jag kom hem till Stockholm låg en inbjudan på hallmattan. Till Damernas Världs Guldknappen. Vilken ära! Ska bli himla spännande att för en gång skull gå som gäst. När jag jobbade på Damernas Värld var det jobb twentyfourseven under Guldknappen, så detta är lyx!
Jag stannade inte i Stockholm så värst länge. Lantisen i mig längtade efter ängar och kvällsdopp, så när jag lämnat min bokföring till min redovisningskonsult slängde jag mig på tåget till Värmland.

Hemma. Lingonristapet i mitt barndomshem och “min gata”. Landet.

Jag älskar landet på sommaren. Kvista runt i trädgården, nalla smultron och titta på kvällssolen. Och inte minst. Kvällsdopp i sjön.

 

Loading Likes...

T-slejf och hopp i sängen

skor by emmas vintagehallonröd vintageklänning by emmas vintage

När katten är borta hoppar den andra katten i sängen. Min man var borta på konferens med sitt jobb, så i går blev det gräsänke-tajm hemma. Snabbmat framför SVT:s öppna arkiv (love it) och deckare (mitt bästa), stora funderingar på att dygna, bli lite rädd för decakran och sedan sömna (alldeles för sent) som ett kryss över dubbelsängen. Med lampan tänd. I sin cupcake-dress. Med katten Sockan i armhålan.
Sedan gå upp på morgonen, äta något extremt icke-frukostlikt som en halv middag eller några godisar, hoppa i sängen till 60-tals-plinkiplonk och sedan gå till jobbet.

Hallonröd klänning från Vintagemässan Bakåt Framåt, vita strumpbyxor från Asos.com, skor med T-slejf från Asos.com och pompoms från Miss Etoile.

 

Loading Likes...

När jag skulle intervjua Jude Law och ytterligare 13 saker du inte visste om mig

– När jag var liten var min största dröm att bli jazzsångerska. Jag drömde om att stå på en rökig bar och sjunga släpigt till någon standard. Min kära far och jag jammade jazz om kvällarna, han på gitarr och jag på sång, och trallade så att de värmländska skogarna svajade. Monica Zetterlund och Astrud Gilberto var mina stora favoriter. När jag var 15 år frågade min far vad jag ville bli när jag blev stor. Jag svarade med drömmande ögon: Jazzsångerska. Min orolige, omtänksamma far – som såg sena nätter, rökiga barer och ett slitigt liv framför sig – frågade då vad min nästkommande karrirärdröm var. Jag svarade journalist. Och nog blev jag journalist alltid. Men fortfarande knyter sig något i magen när jag går på jazzkonsert …

My biggest dream as a child was to become a jazz singer.

– Vattenrutschkanor är bland det bästa jag vet. Som tur är gillar min snubbe John också att åka vattenränna, varför vi spenderade en hel dag på honeymoon:en på ett vattenland.

Water Slides are among the best I know. 

– Jag kan – av någon outgrundlig anledning – i stort sett varendaste bilmärke – och kan känna igen en volvo, saab eller audi på flera hundra meters avstånd.

I can – for some reason – recognize almost every single car brand in the world, and I can know a Volvo, Saab or Audi from long distansce. 

– Jag gör inte skillnad på folk och folk. För mig är alla lika. Jag varken räds eller imponerad inte av milslånga titlar, flaschiga namn och benhårda axlar – för mig är alla lika mycket människor. Jag är samma gamla Emma oavsett vem jag möter. Om det är så är kungen av Jordanien eller den trevliga snubben i kvarterskiosken.
Klart att jag imponeras av människor – konstigt vore annars – men det är inget som förändrar min syn på dem. För mig är alla kött och blod.
Denna lilla egenskap har försatt mig i allehanda situationer. Jag minns alldeles tydligt när jag jobbade på Vecko-Revyn för en massa år sedan och vi hade fått en intervju med Jude Law. Jag utsågs att åka till London för att träffa denna stiliga herre med en motivering – jag var den enda på redaktionen som inte skulle svimma vid blotta åsynen av människan. Nu blev visserligen Juddan sjuk, så intervjun blev inställd, men vad gör väl det – jag fick säkert träffa någon annan trevlig prick istället. Som kioskägaren på hörnet. … Jag tror emellertid att Jude hade mått bra av lite värmländska charm.

I am neither intimidated nor impressed by fine titles, flashy names, money or sharp elbows. To me, all people are equal – whether they are the King of Jordan or a shop assistant. This view of people has put me in all kinds of exciting situations. One example was when I worked at the magazine Vecko-Revyn several years ago and we got an interview with Jude Law. I was appointed to fly to London to meet this actor.  The reason why I would have to go?  I was the only one that would not be star struck and faint. Unfortunately, Jude Law got sick, so the London trip was called off. But I’m not so sorry about that. 

– Deckare är mitt bästa. På TV slukar jag Foyle’s War och Poirot, och när jag åker på semester så sitter jag med näsan i allehanda, lättsmälta kriminalromaner. Jag önskar så att jag kunde flasha med Nobelpristagare och New York-triologier i bokhyllan. Men om sanningen ska fram så står där mest bara deckare. Och så några show off-böcker så klart (som jag har tragglat mig igenom) …

I love crime mysteries. I watch Foyle’s War and Poirot, and when I go on holiday I sit with my nose in all sorts, easily digestible crime novels. I so wish I could impress with Proust and Nobel price winners on the bookshelf. But if the truth be told, my bookshelf contains very little of the ingredient. Just a few show-off books of course. 

– Jag är en extremt orolig människa. Jag kan nog verka som en person som borstar av sig det mesta på ytan (jag är en glad skit), men om sanningen ska fram så är det inte mycket som borstas av. Jag nojar, ältar, vänder, vrider och oroar mig till förbannelse. Det är klart att det är jobbigt, men jag skulle inte vilja byta bort det mot någonting i världen. Jag vill inte vara en människa som allt rinner av, en hårdhudad människa som inte märker av nyanserna. Jag vill vara en person som känner känslor som att de satt på huden. Däremot tränar jag frekvent på att se på oron, ta den till mig och sedan släppa den. Det sistnämnda är svårt, men jag gillar å andra sidan utmaningar.

I’m an extremely worried human beeing. I probably seem like a person who brushes off most of the surface (I’m a happy crap), but if truth be told, it’s not much brushed off. I  worry about almost everything. 

– Jag är ironisk ungefär 90% av min vakna tid. Klart att det finns ett stort allvar i mig också, men vardags-emma driver ganska friskt med sig själv och sin omgivning.

I’m ironic about 90% of my waking hours.

– Jag har gått i terapi ett flertal gånger och det är det bästa jag gjort. Alla borde gå i terapi med jämna mellanrum! Det är den bästa investeringen i sig själv man kan göra. Förstå sig själv, prata om saker man aldrig pratat om förut, få perspektiv och växa som människa.

I have seen a therapist a number of times and it’s the best thing I’ve done. Everyone should go to therapy regularly! It is the best investment in yourself you can do. Understand yourself, talk about things you never talked about before, gain perspective, and grow as a person.

– Varje gång jag går in i ett plan ber jag “Fader vår”. Jag är flygrädd och tänker att jag inte vill stöta mig med någon Gud innan jag åker upp i himlen. Har visserligen bara safe:at kristendomen. De andra religionerna får jag jobba på.

Every time I go into a plane I pray. I’m afraid of flying and I don’t want to angry any God before I go up into the sky. Although I only safe Christianity. I work on the other religions

– Trots att jag älskar havet, så är jag fullständigt livrädd för allehanda vattendrag. När jag badar går det extremt fort. Jag tar sats, hoppar i plurret och sedan simmar jag panikartat mot land. Helst vill jag att någon annan hoppar i först för att skrämma alla fiskar, lik (extremt lättskrämda?) och avgrundsdjupa tankar. Dessutom är jag rårädd för hajar – även i insjöar. Vi kan kalla det livlig fantasi …

I’m terrified of water. When I go swimming, I do it extremely fast. I’m afraid of everything that is in the water – or rather everything that I imagine will be there. 

– Jag har exceptionellt dålig ämnesomsättning, så jag måste röra på mig hela tiden för att min kropp ska må bra och inte svälla till en boll.

I have exceptionally poor metabolism, so I have to exercise all the time.  

– Jag pratar värmländska.

I talk a Swedish dialect called värmländska. 

– Mitt mest använda klädesplagg är min fula fleecemorgonrock. Om jag fick välja så skulle jag vara omgärdad av fleece. Dygnet runt. Det skulle visserligen inte fungera rent socialt. För om jag blir varm – vilket jag blir i fleece – så somnar jag. Detta faktum utnyttjar min man John till det yttersta. För vid läggdags är jag oftast som piggast och spexigast. När John inte orkar med att totalshowen Cirkus Sundh fångar han in mig i ett duntäcke. Fem minuter senare sover jag …

My most used item of clothing is my ugly fleece bathrobe. 

– Jag hade väldiga problem med acne när jag var yngre. Gömde mig i mängder av smink för att jag skämdes så över hur min hy så ut. Vände ansiktet åt ett annat håll om jag gick förbi en snygg kille. Discon var mitt bästa för då var det mörkt och jag tyckte att jag kunde gömma mig i dunklet. Lite som en vampyr. Jag skämdes så otroligt mycket för min hy. Så här i efterhand tycker jag att det är så tragiskt att jag la så mycket tid på att gömma mig. Livet passerade och det enda jag tänkte på var min hy. I en perfekt värld hade jag struntat i ytan och stått upp för hur jag såg ut. Fokuserat på något annat. Jag menar, det fanns mängder av tjejer och killar i samma ålder som hade minst lika mycket acne – och var dösnygga – just för att de struntade i det och vägrade hindras av några röda prickar. Men världen är inte perfekt.

I had huge problems with acne when I was younger. I hid in large amounts of makeup because I was so ashamed of how my skin looked.

 

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny