Ett stycke Honolulu-fynd!

blommig klänning by emmas vintage

Om jag föll pladask för denna skira sak? Eh. Ja. Besökte en synnerligen trevlig, liten vintagebutik i Honolulu och där hängde den, ensam och suktande.
Den perfekta blommiga sommarklänningen.

Timglasformad, med en kjol som är så där supertunn som man vill att den ska vara mitt i sommaren. Fram till mitt-i-sommaren-temperaturerna bär jag den med en underkjol.
Här kan du se den på: Våruppror!

 

 

Loading Likes...

Blommig klänning från Paris!

vintage dress by emmas vintage

Ni som följer mig på Instagram vet att jag tredan är hemma från min långa resa (ligger lite lätt efter med uppdateringarna). Just nu är jag hemma i Stockholm, jobbar med ett nytt spännande projekt (som jag snart ska avslöja) och laddar inför den årliga Gotlands-semestern. I morgon far jag på en snabbvisit till Värmland för att sitta i min skrivarstuga en sväng (ljuva frilansliv).
Men innan dess måste jag ju visa upp min nya (gamla) klänning som jag köpte i Paris. En blommig vintageklänning som jag köpte för 10 euro. Jag kallar den min Nina-klänning för den påminner mig om min vän Nina. Till min klänning bär jag gult skärp och gula hearts-skor från Swedish Hasbeens.

Loading Likes...

Roadtrip genom Frankrike: Provence

hus provence frankrike by emmas vintage

Provence. Ljuvliga Provence.
Jag och John rullade in i den nästan skamligt charmiga byn Brignoles en kväll slöjade i gult ljus. Parkerade bilen, packade ur våra väskor, hittade åt höger och åt vänster. Var låg vårt B&B?
Ingen aning.
John kvistade fram till några parksittande samtals-herrar vid en fontän och frågade åt vilket håll som vår lilla rue låg. Ingen pratade engelska, men gestikulerade stort att frågan förvirrade. En gammal farbror började pipa i väg åt vänster och gestikulerade mot oss att vi skulle följa med. Vi knatade efter med väskorna i våra händer. Farbrorn gick med målmedvetna steg in bland gränderna. Stannade vid några damer som stod och pratade vid en port, frågade om de visste var gatan låg? De skakade med huvudet, men tillsammans fick de syn på en annan dam. De gick fram till henne och snart var halva byn med i jakten efter vårt B&B. Till slut lyckades farbrorn ta reda på var den lilla gränden med B&B:t låg och gick – bokstavligt talat – med oss ända in i farstun. Han hjälpte oss till och med att ringa på dörrklockan.

provence frankrike ballerinaskor by emmas vintage

Inne på vårt B&B möttes vi av en underbar människa som liksom kvittrade fram att hon nästan inte alls pratade engelska. Sedan berättade vant – på klingande, franskosade engelska kryddade med livsglada skratt – om huset, byn och den kommande frukosten. Hon förde oss fram över de persiska mattorna, visade oss den övervuxna trädgården, rummet vi skulle bo i och sedan rekommenderade hon en restaurang som vi kunde gå till om vi var hungriga. “Men skynda er innan det stänger – det är här inte Paris”.

provence frankrike by emmas vintage

Så då gjorde vi precis det. Lämnade väskorna på rummet, gick ut genom den stora porten på B&B:t (som du ser här ovan) och gav oss ut i den trevligaste by jag varit i.

provence frankrike by emmas vintage

Förbi vackra portar, höga grindar, tufsiga katter och …

provence frankrike by emmas vintage

… nötta fiskbutiker.

frankrike by emmas vintage

Jag bar saltstänkt hår och min blommiga klänning från Tidens Melodi.

frankrike by emmas vintage

provence frankrike by emmas vintage

Vackra Brignoles.

john provence frankrike by emmas vintage

Jag och John var så nyfikna på denna lilla by att vi så klart inte kunde gå raka vägen till restaurangen. Först ziczacka sig genom gränder, tappa bort sig och därefter leta sig fram till någon fasad eller fontän som kändes igen.
Här står världens bästa John i randig tröja och keps.

provence frankrike john by emmas vintage

provence frankrike by emmas vintage

Med fransk damm under ballerinaskorna gick vi sedan till en rekommenderad restaurang, drack vin från gårdarna runt omkring, åt underbar provencalsk mat och insåg att jo minsann, Provence är vår grej.

Loading Likes...

Gula skor och en snäll klänning

vintagefabriken by emmas vintage

Alltså denna tisdag är något alldeles extra. Förutom att jag går runt i gula skor …

vintagefabriken  klänning by emmas vintage

… så bär jag en underbar klänning. Och det är inte vilken klänning som helst. Det är Vintagefabrikens egna klänning. Lyckan i det!
Klänningen är uppsydd efter ett originalmönster från 1950-talet och framtagen av vår vän, den eminenta mönsterkonstruktören Ida Erixon Johansson. Just i detta nu finns ett exemplar till salu, och vi kommer släppa en ny klänning varje månad. Med start i dag.

Inte nog med det. När vi ändå är i gång och tar fram egna kläder, så passar vi på att göra något gott i samma veva. För varje såld klänning skänker vi 10% av försäljningspriset till en organisation som vi vill stödja. Juni-klänningen säljs till förmån för världens hav, via Naturskyddsföreningen. Du kan läsa mer om Vintagefabriken-klänningenVintagefabriken.se

vintagefabriken  klänning by emmas vintage

Loading Likes...

Instaweek: Jag som mörkhårig och min fjärde bröllopsdag

Måndag och ny vecka. Det betyder en summering av den förra. Till min hjälp har jag ett par bilder från min Instagram. Vill du följa mig där heter jag kort och gott emmasundh.

Vecka 23 började med ett besök hos  Polisen. Jag skulle nämligen säga adjö till den mörkhåriga ladyn som frontat mitt pass sedan 2003. Så här såg jag alltså ut då. För exakt 10 år sedan. Jag var 20 år, hade bott i Stockholm i ett år, hade mörkt hår i en fläta på sidan. En snedbena som var uppsatt med hårnål om dagen och släpptes ut till en indie-rullgardin om kvällen. Skrammliga örhängen hade jag i öronen och en massa sjalar runt halsen. Det skulle man ha.

Veckan lunkade på och jag instagrammade en underbar smaragdgrön klänning. Jag hade köpt den till mig själv, men jag fyllde liksom inte ut den i tuttarna så jag gav den till butiken istället. Den kommer hitta sin rätta ägare, just den rätta ägaren var tyvärr inte jag.

En kväll for jag till Östermalm och hälsade på en man vid namn Bengt.
Bengt var en ytterst trevlig man som hade läst om mig i Dagens Nyheter och nu ville skänka mig en Singer-symaskin och gamla mönster från 1950- och 1960-talen. Alltså Bengt. I love you.

Onsdag morgon spenderades på ett tak inne i Stockholm. Närmare bestämt på World trade center. Anledningen till detta besök var ingen mindre än Emma Wiklund som lanserade sin första doft. Den heter Rue de Varenne och är inspirerad av kvarteren där hon hade sin första egna bostad. I Paris. Underbart! Tycker verkligen om Emma så himla mycket. Hon är så varm och härlig varendaste gång man träffar henne.

När jag kom tillbaka till kontoret slog värmen till. Och jag som bar byxor och täta skor. Inte okej. Så jag testade en fantastisk blommig klänning från Vintagefabriken som jag sneglat på … Och köpte den! Kunde inte motstå.

6 juni. Min och Johns bröllopsdag. Ett himla bra datum, för vi kommer alltid vara lediga denna dag så att vi kan göra det vi alltid gör: Picknick under det här trädet.
Det är faktiskt samma träd som är med i kapitlet Picknickparty i boken Vintageparty (och just detta kapitel plåtades – fanfar – den 6 juni 2012).
Jag och John slöade i skuggan, drack champagne, småpratade och höll om varandra. På eftermiddagen anslöt några av våra vänner för brännboll och rosévin.

Fredagen kom och det stod Trädgården under bron på agendan. Äntligen! En sommar är inte komplett utan Trädgården.

När lördagens seglade in åkte jag och John på en miniroadtrip till Sigtuna. Där hade vi nämligen aldrig varit. En liten stad som är söt som socker. Vi kom lagom tills allt stängde, vilket var himla skönt, då fick vi nämligen alla gator för oss själva.
Och jag passade på att inviga min nya klänning och blå ballerinaskor.

Besökte några loppisar på vägen och köpte bland annat en ny bil. Visst är den himlans fin?

 

Loading Likes...

Instaweek: Vintagefabriken, smygöppning och ett par nya shorts!

En liten tradition coming at ya. Tänkte att vi skulle kika på mitt Instagram-flöde för att se vad jag har haft för mig den senaste veckan? Om du vill följa mig på Instagram så heter jag emmasundh.
Vänster: Måndagen började med storstädning. Ett team skulle nämligen komma hem till mig och plåta, så jag for runt och fejade hela morgonen. Det här med att ha eget företag och vara i faggorna att starta upp sin egen butik har sina nackdelar. De kan man se på golven i sitt hem. Dammråttor.
Höger: Temat för denna vecka var Vintagefabriken-butiken som ligger jämte mitt frilanskontor. Jag och mina kompanjoner var där från tidig morgon till sen kväll hela veckan. Byggde, borrade, prissatte varor och  putsade.

vintagefabriken

Vänster: Hängde upp Tove-Lisas och Jennie Ekströms fantastiska illustrationer bakom kassan. Fixade ett eget Instagram-kontor för Vintagefabriken också. Du hittar oss på @Vintagefabriken. Missa inte!
Höger: På onsdagen bjöd vi in några väl valda personer till en smygöppning. Du kan se alla bilder från minglet här: Smygöppning av #vintagefabriken. Blommorna som du ser fick Vintagefabriken av Elsa Billgren och Pontus de Wolfe. Så himla fina.

swedish-hasbeens

Vänster: Det blev torsdag. Den stora öppningsdagen. Det firades med Swedish Hasbeens på det rutiga butiksgolvet.
Höger: Jag bombarderade hela bloggen med massor av bilder från Smygöppningen av  Vintagefabriken.

Vänster: Det blev fredag och supervarmt. Jag, som hade klätt mig i någon sorts svart ylleklänning (!?) dagen till ära gick loss på Vintagefabrikens sortiment och förälskade mig i ett par shorts från Emma & Malena. Jag var liksom tvungen att köpa dem. Hur ska detta sluta? Vi har haft öppet butiken i två dagar och jag har redan börjat shoppa av mig själv. Herregud. Detta kommer bli farligt.
Höger:  På lördagen hade vi öppet i butiken och på kvällen grillade jag och några vänner på vår innergård. Där trängs rosa träd och kulörta lampor.

Vänster: Söndagsklädd för Vintagefabriken. Trippade runt i min blå espadrillos.
Höger: Det här att ha ett eget provrum. Love it! Här står jag i en blommig klänning som jag köpte på Tidens Melodi i somras.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny