Lucka 2: En bild på något gott jag ätit i år

Den andra luckan i Emily Dahls julkalender innehåller något så härligt som … mat.

2014 års meny har varit minst sagt okulinarisk eftersom den här graviditeten har gett mig smak som en halvfabrikats-suktande 10-åring. Falukorv med makaroner, fiskpinnar med potatis, pizza och köttfärssås och spagetti. Och tacos.
I vanliga fall brukar jag och John äta vegetariskt och mat lagat från grunden, med grönsaker och rotfrukter som grund. Men mina cravings har varit något enklare än så …
Eftersom halvfabrikat har varit mer ett nödvändigt ont än något jag njutit av (och gör sig föga på bild), så skippar jag dem och går direkt på fem finare varianter av dagens uppdrag:
En bild på något gott du ätit i år

österlen Hörte brygga by emmas vintage

Är fullkomligt galen i plockmat, och det här beställde jag och John in på Hörte brygga en timme efter att ha varit här. Bästa ever!jordgubbstårta by emmas vintage

Det finns inget bättre än jordgubbstårta under äppelträdet i början av sommaren.  våfflor by emmas vintage

Världens bästa make göra ungefär 100 våfflor till mig, så att jag kan ta med mig till jobbet på självaste våffeldagen. Fina människa. pizza by emmas vintage

Det här året har gått i pizzans tecken. Jag, John, Lisa och Per åt oss igenom Österlens alla underbara, ekologiska och megagoda pizzor i början av sommaren.
När mitt gravidillamående tog fart strax därefter så var det bara en sak som alltid gick ner. Pizza från Stockholms bästa pizzeria, Tellus pizzabröd by emmas vintage

Jag älskar att baka bröd. Testa nya smaker, hälla ner fröer och sedan äta ugnsvarma smörgåsar med smält smör. Och gärna iskall mjölk till. Och är det något jag gjort detta år så är det att baka. Det har blivit mycket filmjölksbröd, limpor och fröbröd. Mums!

—-

Vill du vara med i Emily Dahls julkalender via din blogg eller Instagram? Hoppas, för jag vill gärna höra dina storys. Kika hur du går tillväga här:

Inför årets bloggjulkalender! Pepp och hurra!!!

 

Loading Likes...

En fredagslista.

emmas-vintage-7

Dagens längtan: Just precis i dag längtar jag efter knastrande snö, vinterljus och rosor på kinderna. Till jul åker jag och John upp till Skellefteå, så i år blir det garanterat snö till jul. Det blir grejer det.
IMG_3973

Dagens vill: Traska runt, svänga med benen och dansa på lövfyllda gator i rutiga byxor och brogue-skor. Det får bli nästa höst, för just i dag går det varken att klämma ner sig i varken bralla eller dansa någon foglossningsdans. Kan däremot roa mig med tanken på denna syn.

MG_8573

Dagens sakn: Alltså den här personen. Något av det bästa jag vet. Min älskade vän  Åberg. Tillsammans är vi som en katalysator som puttrar i gång varandra.
Vi har känt varandra sedan truligt sattygs-tonår och kommer sitta gamla, grå på en veranda på Västkusten en dag.
Jag känner mig aldrig så rolig som när jag är med Åberg, så bekväm och så jag. Och hon är en av de bästa kompotterna av människa jag känner till. Den perfekta blandningen.
Det är verkligen en ynnest att få ha en sådan person i sitt liv, och eftersom hon bor i sköna Götelaborg så blir saknaden och längtet så ini vassen stort. Jag måste nog ta och åka dit snart. Typ i går.

IMG_6413

Dagens plan: Illustrera ett jobb, planera ett annat, åka in till stan, kolla min kassa syn, köpa Liberty-tyg till en bebisfilt som jag ska sy någon gång och baka linfröbröd. Ungefär dagens to do.

220430

Dagens fundering: Hur kommer det där barnet som rullar runt i min mage att se ut? Som dretungen på bilden?

MG_2001

Dagens gräm: Jag försöker att inte tänka på det så mycket, men ibland (som i dag) kommer grämet över att inläggen på mina gamla bloggar inte finns längre. Som en dagbok som har brunnit upp. Internetz alltså …

IMG_3089-1

Dagens vill ha: Massor av tapeter och färg på väggarna i varendaste rum. Dagens favoriter är en murrig Morris-tapet och en Boråstapet.

IMG_9791

Dagens insikt: Sju veckor kvar till jul. Peppen!

IMG_2778-1

Dagens helgplan:
Vardagsrummet har fått en ännu större bokhylla (över hela väggen). Hej biblioteksdröm. Så till helgen ska jag proppa hyllorna fulla med böcker, vinylskivor och små pinaler.
Längtar.

IMG_48271

2. I helgen ska det långsnjutas med frukost i sängen. Bästa med lediga dagar.

IMG_2552-1

2. I min källare står sopsäck på sopsäck fulla med grejer som ska skänkas till Myrorna. De har stått där sedan urminnes tider. Vissa påsar har följde med flyttbilen till Kransen för tre år sedan, efter att ha stått på Hornstullsvinden i tre år. Det här med att tänka miljsösmart och skänka till välgörenhet är svårt om man inte har bil (vilket är en konstig ekvation), och jag kan bara inte slänga fullt fungerande saker. Det är både korkat, svidigt i miljöhjärtat och går emot allt jag står för. Så till helgen händer det. Våra goa grannar har stuckit till USA och lämnat sina bilnycklar i vårt brevinkast, så nu ska här fixas med gamla andrahands-surdegar.

Loading Likes...

I dessa degar knådar jag ner mina tankar och drömmar.

saltå kvarn by emmas vintage

Mellan  illustrationer, bloggskriverier, stylingplanerande, modeartikels-knapprande, kvittoredovsningar, frisyrkurser, möhippor, “House of cards”-titt och kattklapp flyr jag hit. Till mjöliga bakbord, doften av nybakat bröd och till mitt radioskvalande kök.
Vi kan kalla det terapi. bröd by emmas vintage

Det här är något av det bästa jag vet. Att låta hjärnan vila från bruset, medan jag knådar deg.  Bondbröd med en massa frön och annat göttigt jag hittar i skafferiet. Ibland blandar jag i färska kryddor, soltorkade tomater, nötter eller bara lite honung. Här finns inga krav, rätt eller fel. Bara en stor deg av avstängda tankar och spirande dagdrömmar.

bröd by emmas vintage

När hjärnan är utrensad, storstädad och välmöblerad avnjuter jag nybakat bröd och mjölk.   För det ska man.
Ända sedan jag var sju äpplen hög har min pappa bakat bröd varje vecka, säkert av samma anledning som jag. Att sortera tankar i varje knådtag.
I min familj kallar vi det pappa-bröd. Det är alltså motsatsen till köpe-bröd (något mamma-bröd existerar inte).
Det var en sådan trygghet att höra assistenten gå igång nere i köket, för att sedan känna doften av nybakat bröd. Då visste man att pappa var hemma och att vi snart, han och jag, skulle skära upp en varsin skiva rykande färskt bröd, bre på smör och därefter lägga på en ostskiva som snart smälte.  Till smörgåsen drack vi iskall mjölk.
Det var till smörgåsen och mjölken som vi också flydde mitt i natten. När jag hade drömt mardrömmar och inte kunde sova. Då gick jag och pappa ner i köket och så fick jag en smörgås och ett glas mjölk. Där och då försvann allt det dumma, i ett brödbett.

bröd by emmas vintage

Det är fint någonstans. Att mina pappa-minnen luktar nybakt bröd med smör på. Och att jag gör precis som han. I dessa degar knådar vi in alla tankar, tillsammans med ekologisk mjöl och råvaror som man kan ta på. Samlar grubbleri och dagdrömmar, för att sedan servera dem med ett glas mjölk.

Loading Likes...

Q&A: Randiga skor, vad jag jobbar med & klänningar

skor by emmas vintage

Q: Har sett några rödrandiga skor swischa förbi på Instagram. Var kommer de ifrån? Är de vintage?
A:  Hej! Nej, skorna är inte vintage. De är sprillans nya och kommer från Deichmann. Mitt nya fyndarställe! De perfekta sommarskorna. Randiga kilklackssandaler med peep toe.

väska vintagefabriken by emmas vintagefrisyrer

vintageparty

vintagefabriken

Q: Hej! Jag har precis börjat läsa din blogg! Älskar den! Nu undrar jag: Vad livnär du dig på?
A:  Välkommen hit! Jag livnär mig på flera saker. I första hand jobbar jag som frilansjournalist och stylist och bloggar här på emmasundh.com om vintage. Sedan är jag delägare i det kreativa kollektivet Vintagefabriken (frilanskontor och vintagebutik) och är även en av författarna bakom boken Vintageparty som kom ut i våras (och släpps i Amerika i höst). Däremellan formger jag allt från loggor till etiketter, jobbar som webbstrateg och illustrerar mode, skönhet och allt därimellan. Vi skulle ju lugnt kunna säga att det är lite av varje.

kappa by emmas vintage

Q: Din lila  kappan är så himla fin.. vart har du hittat den..?
Nina
A: Min kappa fyndade jag när jag var i Brighton förra sommaren. Jag föll pladask för den, trots att det var juli och potthett. Kappan inhandlades på Brightons egna Beyond retro minsann.

klossar by emmas vintage

klossar by emmas vintage

Q: Var kan man köpa den fina klossarna någonstans, de är ju verkligen underbara! 🙂
Katarina
A: Klossarna har jag gjort själv. Jag köpte en fyrkantig regel på ett byggvaruhus (50 mm bred) och sedan sågade jag itu den i 50 mm stor bitar så att varje bit blev kvadratisk. Därefter sandpapprade jag dem så att de inte skulle få några vassa hörn. Sedan målade jag dem med giftfri färg, och pillade dit bokstäver. Det var lite pilligt, men jag tänker att de håller hur länge som helst. Det är ju inget plastskit som går sönder, utan detta är byggt för en livstid. Eller två.

kappa varberg by emmas vintage

Q: Åh kappan alltså, den med ränder nedtill, vart kommer den ifrån?
A: Den kommer från min vän Lisa. Den har jag fått av henne. Hon i sin tur har fyndat den på en vintagebutik för en herrans massa år sedan.

hemmajobb by emmas vintage

morgonrock by emmas vintage

hemmajobb frukost  by emmas vintage

Q: Hej och tack för den bästa bloggen! Du jobbade ju hemifrån mycket i alla fall förut.. Hur lade du upp dina dagar för att få mycket gjort? Jag pluggar juridik så det är mycket eget jobb, men har fasansfullt svårt för att få något vettigt gjort på eftermiddagarna.
Lisen
A: Hej Lisen! Ja herregud, det kan vara väldigt svårt att jobba hemifrån vissa dagar. När jag pluggade var jag rena katastrofen –  bakade bröd, anordnade fester, skickade brev till vänner från hemlig avsändare, sydde och laminerade lappar (eh, ja)  – ALLT för att inte plugga. Men jag har bättrat mig.
Steg ett i den effektiva “jobba hemifrån-skolan” är att klä på sig kläder som om en skulle jobba på lokal. Morgonrocks-jobbande är aldrig särskilt lyckat. Då är det som att vägen till soffan liksom halveras. Vips så ligger man där och tittar på gamla avsnitt av Top model.
Nä minsann. Ju piffigare jag är klädd desto bättre jobbar jag.

Steg två är att göra en lista på vad du ska göra under dagen. Jag är “att göra”-listornas drottning. Jag har en lista för varje dag. En måndags-lista, en tisdags-lista och så vidare. Det gör att jag slipper ha allt i huvudet och kan pränta ner det och få en översikt. Annars blir det krumilurigt kaos i huvudet på moi.  Inte att förglömma – det är få saker som går upp mot belöningen att stryka avklarade saker på listan.

Jag skriver upp både små och stora saker, roliga som tråkiga, och även ting som inte alls har med jobb att göra. “Promenad” och “drick ett glas vatten” finns med på alla mina “att göra”-listor. Även “kolla instagram”. På det sättet kan jag ta tag i surdegar och när det känns tungt så dricker en ett glas vatten eller kikar på Instagram. Som en paus. Och när det är gjort får jag stryka den från listan. Love it! Sedan kan man ta tag i den där surdegen igen. För dig är det mycket läsande kan jag tänka mig. Då är det viktigt med pauser, så att du håller koncentrationen uppe. Planera in att ta pauser då och då. Exempelvis vid 10, 12, 14 och 16.  Lägg sedan upp tiden för vad du ska få gjort mellan dessa pauser. Det gör att du jobbar i sjok, snarare som att dagen är ett enda lång never-ending jobb.
Jag gör alltid lite för optimistiska “att göra”-listor och det är helt klart en konst att inte planera in för mycket. De saker jag inte hinner med flyttar jag över till nästa dags lista.
Steg tre är att sätta en sluttid för när det ska vara klart. Är jobbdagen slut klockan 17.00 eller 18.00 – bestäm det tidigt! Annars är det lätt att hamna i “ska bara”-träsket. Där har jag varit och krälat många gånger om man säger så …
Steg fyra är att inte ha för många punkter på måndagslistan. Man ska vara snäll mot sig själv, så ge dig själv en mjukstart på veckan.
Steg fem. Gör det nu så har du det gjort. Det är min devis. Istället för att traggla med surdegar – bit i hop och gör det så har du det gjort. Det är mitt bästa. Dessutom spar en mängder av energi som annars skulle ha gått åt till att åma och åja sig över att en måste göra ditten och datten. Ge dig själv belöningen att slippa det.
Steg sex. Du är bra ändå. Även om jag är en effektivitetsråtta som älskar att få saker gjort, så tränar jag ständigt på att rycka på axlarna. Går inte dagen som du har tänkt? Ja, du är banne mig bra ändå. Du är inte dina prestationer. Sedan att det är göttigt att stryka saker på listan är en annan sak. Men grunden är att du är bra även om inte “att göra”-listan blir full av överstrykningar. Kanske är du bättre på att jobba dagen därpå?
Det var nog alla punkter i jobba hemma-skolan. Kortfattat: jobbuniform,  dela upp dagen i sjok, ta pauser, skapa att göra-listor, skippa måndagar, skjut inte upp saker och var snäll mot dig själv.

maria westerlind dress umbrella bag by emmas vintage

Q:  Skulle vilja ha den där Maria Westerlind-klänningen som du har, men har sett att den är fodrad. Är den för varm på sommaren tro?
Maria
A:  Ja, denna Maria Westerlind-klänning är helt underbar! Och yes, den är fodrad. Men den är inte obehagligt varm, tvärtom. Lite lagom så där.

rutigt golv vintagefabriken by emmas vintage

rutigt golv rifle by emmas vintage

Q: Jag läste en artikel om dig i DN där det stod att du ska måla golvet schackrutigt i en färg som håller i hundra år. Vad är det för färg och vad behövs det för förarbete?
Tacksam för svar!

/Linda
http://www.wallinskaya.com

A: Hej Linda! Ja, jag vettekatten om färgen kommer att hålla i hundra år, men färgen är extra tålig.  Mor och far min – som har målat golvet – har lagt på lack ovanpå, så att det ska bli extra slitstarkt. Men eftersom det är en butikslokal får man nog räkna med att det slits. Men jag tänker att det kommer att slitas vackert. Eftersom jag får så många frågor om just rutiga golv så tänkte jag göra en måla rutigt golv-guide så småning om. Där får du svar på alla dina måla golv-frågor. Var så säker.

sprayfärg by emmas vintage

Q: Var köper du sprayfärg?
A: Jag köper min sprayfärg på Highlights i Stockholm. Antingen på Södermalm eller vid S:t Eriksplan. Jag har aldrig köpt färg via nätet faktiskt, även om jag är en trogen nätshoppare.

emmas vintage

Q: Hur gör man för att hålla sådan bra kvalité på håret?
A: För det första så har jag väldigt bra grundkvalité på håret. Jag har ganska tjockt hår och grova hårstrån, så mitt hår lämpar sig nog lite extra för en sådan ruff behandling som blondering faktiskt är. Men även mitt hår – som är starkt – tar rejält med stryk. Nu när det har varit lite stressigt med bok och butik så har nog håret tagit lite extra mycket stryk, så några hårstrån har faktiskt gått av. Buhuuu. Men annars så försöker jag vara snäll mot håret, tvätta det varsamt och inte för ofta, använda hårolja och värmeskydd. Och inte locka det för ofta.

Q:  Har du några vintageguldkorn i Köpenhamn du vill dela med dig av? (om du har koll på stan å så förstås).  Tack på förhand och tack för all inspiration du ger!
A: Hejsvejs. Tyvärr är jag dålig på Köpenhamns vintagebestånd. Jag älskar stan, men har aldrig varit där i fyndarsyfte. Än. Däremot så vet jag någon som är expert på området. Nämligen bästa Pia Storm!

Loading Likes...

Värmland

värmland

Nu tar jag mina julklappar under armen och far hem till Värmland. Ut på vischan, på med raggsockorna och in med veden i spisen. Där ska jag äta vegetarisk Jansson Frestelse (Johns paradrätt på julbordet), klappa katten Winston, baka bröd, pulsa i snön, starta igång en rad pysselprojekt, äta timlånga middagar och även försöka hinna träffa några av mina vänner som bor här. Och så klart … Fira jul!

Loading Likes...

6. En bild på någon du älskar.

6 december. Den sjätte luckan i Emily Dahl-kalendern innehåller en bild på någon jag älskar.

john emmas vintage

john emmas vintage

… och denna någon är den här mannen. Vi har varit ihop i närmare sju år. Vår story är lite speciell, för jag var ihop med John innan vi ens hade träffats. Innan han ens visste det.
Det var 2004. Alla mina vänner dejtade någon, hade ett fast förhållande eller hade en mobil som plingade med spännande pirrsms. Alla utom jag.
Jag hade lagt ner det här med män. Det gick ändå åt pipsvängen hela tiden.

Jag bodde vid denna tid i kollektiv med mina vänner Åberg, Nina och Lisa, och när de (och alla mina andra vänner) berättade om romantiska weekends, kärleksförklaringar, sockerdricks-sms och nattliga hångel så blev jag så avundsjuk att jag hittade på en låtsaspojkvän. När jag tyckte att mina vänner ägnade för mycket tid åt sina boyfriends och för lite tid åt mig (vilket i mina mått mätt var i stort sett hela tiden), drog jag upp honom, min låtsaspojkvän. Han hette John. Jag sa med ironisk röst att det påminde mig om “när jag och John var i München oktober 1969  – underbar resa, otroligt romantisk, utsökt på hösten”. Namnet John hade jag fått från min vän Åberg som hade träffat en John som enligt utsago var “som jag fast lite mer som en apa”. Det tyckte jag lät perfekt, så jag lånade namnet av denna apa, hörde mig för lite mer om denna människoart och tog helt enkelt hans identitet till min låtsaspojkvän. Alla mina vänner roades av mina påhittade historier om “John” och sa att “du måste ju träffa den riktiga John någon gång”.
Veckorna gick, jag och hittepå-John levde lyckliga i alla våra dagar, och så en dag möttes vi. Jag och IRL-John.  I Norrköping. Hans Linköpings-kollektiv mötte mitt Stockholms-kollektiv.
Detta ingick INTE i min plan.  Nervös som jag var lyckades jag undvika honom de första timmarna.  Men någon gång efter midnatt märker jag att mina fötter går i riktning mot honom. Bestämda steg. Jag ser min hand knacka på Johns axel, och så hör mig själv säga: “Bara så du vet då är du och jag gjorda för varandra”. John stirrar på mig. Jag fortsätter självsäkert med en harang av flaschiga ord om varför vi bör bli ihop. Någonstans efter en drink eller två tycker jag att det låter riktigt bra. Trots allt. Jag kan även ha avslöjat att jag varit ihop med honom utan att han vetat om det. Rubbade, rubbade jag.
John står kvar. Jag minns att jag tycker att det är lite konstigt att han står kvar, som att jag väntat mig att han skulle springa därifrån. Snabbt som fasen. Jag menar, det skulle jag har gjort.
Men människan står kvar. Vi börjar prata. Fortsätter. Och fortsätter.
Någon vecka senare får jag ett brev via min vän Åberg. Det är från John. Och där börjar en lång period av brevväxling, telefonsamtal och mejlkonversationer, som sedan övergår i ett “vill du vara ihop med mig”.

John är den snällaste, smartaste och mest omtänksamma människa jag någonsin har träffat. Empatisk och varm. Han lyssnar som ingen annan när problemen hopar sig. Han får mig att bli en bättre människa. Vilja bli en bättre människa.
John har det härligaste skrattet som finns. Fnissigt och lurigt. Han vet alla mina kittliga ställen och kan läsa mig som en öppen bok. John vet allt om mig.

Varje dag när han kommer hem från jobbet kramar han om mig, kysser mig och lyfter upp mig i skyn. Snurrar ett varv och säger att han älskar mig. Ibland lägger han små post-it-lappar lite varstans. Kärlekshälsningar. En gång hade han ställt upp en hel armé av playmobil-gubbar i badrumsskåpet som alla höll upp skyltar där det stod “Emma, jag älskar dig”.
John är den mest jämställda man jag mött, för intressanta diskussioner och vågar stå för sin sak. Han har nära till sina känslor och har inget behov av att stånga sig blodig i boxen för den snäva manligheten.
Han försvarar mig alltid, men tvekar aldrig att säga till mig när jag kanske är trångsynt. John är snäll, men inte mesig. Han är envis, men inte tjurskallig. Ödmjuk, men inte eftergiven.  Smart, men ingen besserwisser.
Han kompletterar mig, snarare än är lik mig på alla plan.
Jag älskar John för allt det, och för att han är pillemarisk, påhittig och kreativ. Bygger små konstiga mackapärer, spelar in filmer och är helt orädd för att lära sig nya saker. Han kan få ett infall, börja sticka, baka bröd eller samla på flugor.

Men framförallt, framför allt annat: när jag kryper ihop i hans famn känns det som att komma hem.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny