Astrid Lindgrens värld

God morgon i värmen!
Innan jag drar till plurret för att svalka mig så måste jag ju bara prutta ut ett efterfrågat inlägg. Nämligen det om Astrid Lindgrens värld.
Efter att ha bott en natt i världens finaste hus i den lilla staden intill Astrid Lindgrens värld, checkade vi ut och åt vi frukost på Majkens mat. Vi stoppade kinderna fulla med ägg och sedan begav vi oss in …

… bland minihusen. 

Vi gjorde en visit på stadshotellet i Vimmerby – i miniversion.

Och jag var lika begeistrad som barnen. Okej, kanske lite mer.

Hur Wes Anderson-igt är inte detta?

Första minutrarna inne i Astrid Lindgrens värld var barnen storögt tysta. Hänförda av dansen i paviljongen och ville inte gå därifrån. Kunde lätt varit nöjd med dagen efter att ha sett den lilla, lilla staden, men det fanns ju en hel del mer om en säger så.

Vi letade oss in på de små gatorna och …

I var och varannat hus utspelades scener från Astrid Lindgrens böcker. I det här huset köpte Pippi Långstrump 18 kilo karameller. Majken, Bodil och Ester tryckte sina små näsor mot rutorna och hittade storögt. 

Allt var i miniatyr. Så himla gulligt!

Favoritskyltfönster.

Efter den lilla, lilla staden gick vi förbi Villa Villekulla, Hoppetossa, en söderhavsö och stannade till vid en lekpark …

… innan vi gick på upptäcktsfärd i Ronja Rövardotters stora borg! Vilket bygge alltså!

Barnen sprang genom skogen, förbi Törnrosdalen (som vi får ta om ett par år), Kajsa Kavat och Emil i Lönneberga. Majken åkte Saltkråkan-tåget medan jag och Bodil gick på korv-med-bröd-jakt. 

Hur fin var inte den här kiosken? Tyvärr stängd, så vi gick vidare. 

Till slut hittade vi en korvkiosk med världfin personal och så blev det korv-med-bröd-paus på en parkbänk. 

Efteråt lajvade John och Majken Madicken uppe på taket. Och sedan blev det Pippi-show. Efteråt somnade barnen tjongpang i dubbelvagnen. 

John och jag traskade genom parken och tog sikte på …

Stadsmästargården där vi åt lunch medan barnen sov. 

Trädgårdssallad! Så himla fräsch mat kan jag lova. Inget flottigt som lämnar illamående efter sig, utan fräscht och gott. Stor tumme upp. 

När barnen vaknade hade precis Emil-föreställningen börjat. Lätt min favorit! Sådant drag! Efteråt ville Majken tälja en trägubbe. Här satt hon hur länge som helst. 

I hagen intill lilla mini-Katthult stod Emils häst Lukas. Så himla fint! Och apprå på hästar så jag Tengils knektar i ett skogssnår. De satt på sina (riktiga) hästar som väntade på att få rida in i Bröderna Lejonhjärta-föreställningen. Det såg så himla läskigt ut.
Om några år ska jag se den. När jag blivit stor nog, hehehe. 

En av barnens Astrid-favoriter är Nils Karlsson Pyssling. Jag vet inte hur många gånger vi sett filmen. Så vi sa Tjillevippen och så gick vi in i Bertils hus. 

Majken i Bertils säng. 

Det hade hunnit bli eftermiddag och vi började känna oss lite möra. Så vi tog vägen förbi den lilla staden igen.

Jag hittade mitt drömhus. 

Majken och hennes hund gick på upptäcktsfärd mellan husen. 

Kände på dörrhandtag och kikade in genom fönster. 

När klockan närmade sig tre tog vi farväl av minihusen.

Gick förbi bensinstationen, ut från Astrid Lindgrens värld och gjorde oss redo för nästa äventyr. Skåne! Mer om det snart! Nu ska jag dra å bada! Kram på er!

Loading Likes...

Katthult, ett Narnia-skåp & Astrid Lindgrens värld

När Almedalsveckan drog i gång i förra veckan lämnade vi torpet på Gotland för fastlandet. Den här gången åkte vi inte till Nynäshamn som vi brukar, utan tog båten till Oskarshamn och vidare in i Smålands-skogarna. Efter kringelikrok-vägar upp på höga höjder och ner i djupa skogar kom vi fram. 

Till Katthult. Mina ungar är tokiga i Emil i Lönneberga, så det är ju klart att vi skulle åka hit. 

Och in i snickerboa, hoppfallera! Barnen blev helt saliga därinne (men saligheten hindrade dem inte från att försöka riva stället så klart).

Samling vid pumpen. 

Här mötte vi upp våra kompisar Mick, Emelie och Ester. Tillsammans skulle vi nämligen gå på Astrid Lindgrens värld, men vi började här. I Katthult.

Nedanför huset betade hästar och kor. Och längre ner i slänten …

låg den här vackra tjärnen.

För att gå komma till Tjärnen var en tvingen att gå in i fårhagen. Inte mig emot om en säger så.

Bodil sprang runt till alla får och sjöng “Bäbä vita lamm” för dem. 

Sedan blev hon trött och ville opp. 

Min lilla Emil!

Vi höll på att inte komma från Katthult för barnen fastande här. I en hästvagn. Mick lekte häst och var liksom FÖR bra. Barnen ville aldrig gå därifrån.
Så det blev ett skrikigt och gråtit good bye till Katthult.. Men det varade inte länge.

För när vi kommit till Vimmerby och Astrid Lindgrens värld så letade vi oss in i den Lilla staden där vi skulle bo. Och alltså herregud! Jag är ju lite av en nörd när det kommer till hus och gamla grejer, och till och med jag blev imponerad. Hela den lilla staden var byggd i gammal stil, med kulturglas i fönstren, gamla tegelpannor på taken och nästan kriminellt smakfulla detaljer. Stockrosor utanför, vackra innergårdar, grindar och pastelliga färger. Det var så fint! Det enda som kanske inte passade in var de moderna låsen på dörrarna och lite armaturer, men det var jag för hänförd för att bry mig om. SÅ fint var det!

Vi gick in i receptionen i den lilla staden och där fanns inte bara urtrevlig personal, utan ett stort Narnia-skåp med utklädningskläder. Jag gick bärsärk. Och kan ha haft tebjudning med ett helt gäng med barn.

Sedan letade vi upp vårt hus. Villan! Den blå grinden gick in till en vacker innergård som flera av husen delade på.

Och alltså HUSET! Smällde av. Och då hade vi ju inte ens kommit in på Astrid Lindgrens värld!?

Här uppe på övervåningen – med de finaste alkoverna – lekte barnen HELA kvällen. 

Lilla Ester som både Bodil och Majken lekte slut på.

På kvällen dukade vi upp middag på baksidan, grillade och gjorde planer inför Astrid Lindgrens värld. Peppen total.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny