Oh, maj, vilken uppståndelse det har blivit kring debattartikeln!
Den rörde runt kan jag lova. Det ringer journalister stup i kvarten, TV hör av sig och mejlkorgen fylls av ömsom upprörda män som frågar om jag är för diktatur, ömsom hejarop. Eller ja, hejropen är i STOR (enorm) majoritet.
Mitt i allt detta skriver jag, Maria och Johanna en bok som ska vara inne om mindre än två veckor. Eh.
Men vi kämpar på alla fronter, och försöker bolla allt samtidigt.
I går bev det tyvärr inte många knop, för jag var tvungen att handskas med en journalist som var så otrevlig och förminskade att jag aldrig sett maken till det.
Journalisten, som jobbar på en väl ansedd nyhetsbyrå, gjorde en intervju med mig i fredags.
Jag fick känslan av att han ville sätta dit mig, för han var ganska otrevlig. Frågade om jag ville ha diktatur och jag svarade så klart att det vill jag inte, och sa direkt “men du skriver ju det”. Varpå jag förklarade att det vi skriver i debattartikeln är: det måste bli enkelt att göra rätt och svårt att göra fel för individen. Att det just nu är det upp till varje individs goda vilja att leva klimatsmart. Jag förklarade att vi har adresserat Löfven för att han leder regeringen, som vi hoppas kan fatta en rad beslut som är obekväma, men som är nödvändiga för att vi ska nå klimatmålen. Det handlar ju om mänsklighetens överlevnad.
Förklarade också att det går alldeles utmärkt att fatta beslut inom demokratins ramar.
För så är det ju. Vi har ju folkvalda politiker som fattar en rad beslut om allt från ROT-avdrag till förordning som ska minska förbrukningen av plastkassar. Vi lever ju i en representativ demokrati, inte i en direktdemokrati där alla svenskar får räcka upp handen kring alla beslut som fattas. Folkomröstningar har vi bara haft ynka sex gånger.
Eftersom jag fick lite dålig feeling bad jag om att få se mina citat – så jag blivit rättciterad – innan de publicerades.
Igår ramlade ett mejl in med citaten. De var lösryckta och tagna ur sitt sammanhang och kontentan blev att det ändå lät som jag ville ha diktatur, fast jag tydligt hade sagt nej.
Journalisten vägrade att ändra citaten och sa att jag hade sagt just det han skrivit. Jag sa att jag inte ALLS sagt vad han påstod.
Ord stod mot ord.
Då frågade jag honom om han ville höra vad jag hade att säga över huvudtaget? Han var ju så fast besluten om att jag ville ha diktatur. Vägrade lyssna och satte ord i min mun. Det var det vidrigast jag varit med om. Att inte ha rätten till sina egna ord. “Du vill ha dikatur”. “Nej, det går alldeles utmärkt att fatta beslut inom de demokratiska ramarna, det görs ju hela tiden”.
Journalisten blev allt mer otrevlig, började ifrågasätta min kompetens och frågade mig “vad jag visste om hur man fattade beslut”. Jag förklarade att jag hade läst statsvetenskap och hade en god insikt i beslutsfattande – tack så mycket. Vid det här laget var jag själv ganska upprörd om en säger och kan ha slängt ur mig “känns väldigt fräscht att du ifrågasätter en kvinnas kompens i frågan”.
Samtalet avslutades och jag ringde istället journalistens chef.
Kort därefter ringde journalisten upp och bad om ursäkt.
Och sa “man ska inte säga saker när man är upprörd, det borde jag veta vid det här laget”.
Bra med ursäkt, men högst oklart varför HAN var upprörd. Det var ju inte HAN som blivit felciterad eller förminskad.
Klimatfrågan upprör. Mer än vad jag trodde.
Och att vi skulle fastna vid ämnen som diktatur eller bli kallade fascister, eller diskutera om flygkvot var samma sak som flygförbud (!?) – det hade jag inte kunnat drömma om. Men ål rajt.
Att be om att göra det enklare att göra rätt och svårare att göra fel var en het potatis.
Dessutom har det kommit in triljoner åsikter om hyckleri och dubbelmoral.
Det var faktiskt helt nytt för mig att det bara var prickfria människor som fick uttrycka sig i klimatfrågan.
Vi måste komma i håg att vi lever i ett samhälle som styrs av normer som vi mångt och mycket lever efter – i olika grad. Men det betyder ju inte att vi måste acceptera dem. Vi måste ju ifrågasätta normerna, oss själva och normerna igen, även om vi vet att vi är en del av dem?
Och kanske just därför. Istället för att vara 87 prickfria människor som berättar hur andra ska leva. Det skulle jag tycka var problematiskt om något.
Istället pekar vi på oss själva, andra och sedan tillbaka på oss själva igen.
Säger inte att vi är perfekta, men vill ha en förändring.
Klimatglasögonen är på. Skärpan kommer garanterat ställas in, men vi måste visa respekt för att det tar olika lång tid att hitta skärpan.
Right?
Loading Likes...
Tack för att du orkar ta emot alla hårda ord och heja er som fortsätter kämpa! Så viktigt!!!!!
Så imponerad av ditt driv Emma, tror att många tycker att det är jobbigt att inse vad som behöver göras. Vi har all fakta men det är fortfarande läskigt för många. Jag hamnar oftare i klimatdiskussioner just nu, så det märks att det händer grejer!
Hej.
Följt dig länge och inspireras oerhört av dig och dina/era val. Jag hejar på dig och de 86 andra såklart!!!
Men just nu är du vargmat. Media hugger på det som är aktuellt och “hett”. Kanske tänker en del av journalister/reportrarna – “Tänk att vara hen som var först med att grilla en av hjältarna i klimatfrågan, va? Det vore nåt att sätta i sitt CV.” Typ.
De skiter i vilka konsekvenser det får för dig. Tar inte hänsyn. Förskräckligt.
Jag tycker att Du är en hjälte. Just nu står du på slagfältet. Din blogg, dina åsikter, dina livsval som du erbjuder som inspiration är just nu Bulls eye. Men.
Bombardemanget ger säkert med sig med tiden, andra former av anfall kommer säkert. Större och mindre. Inget varar för evigt.
Jag vill i all vänlighet uppmana dig att ta hand om dig. Freda dina gränser. Sök styrka och påfyllning hos dina nära. Åk till nån plats där du finner ro, återhämtning och vila. Omge dig med kärlek och vilsamhet. Det är viktigt.
Ta det varligt med dig själv och Din energi. Du är värdefull för så många!!
Önskar dig en lugnare fortsättning på januari och en harmonisk februari
Vänligen /
Tack för dina omtänksamma ord, mvh vargmaten =)
Heja Dig Emma !!!
TACK!!!!
Så sjukt tröttsamt! Fattar inte varför folk ska bli så butthurt när man diskuterar vilka nödvändiga beslut som måste tas för våra barns framtids skull. Den individuella friheten, speciellt hos män, är viktigare än miljön. Förfasas över meddelanden du fått och delat på stories alltså. Är människor verkligen så blinda? Heja dig Emma och alla er som använder er makt för att påverka i rätt riktning!
Alltså fy tusan för förminskande män(!)niskor! Och heja dig och er! Jag håller verkligen med det ni skriver i debattartikeln, det behövs jobbiga beslut på politisk nivå eftersom vi människor har en så himla stark sticka-huvudet-i-sanden-instinkt. Jag är en sån där typisk bloggsmygare som verkligen ALDRIG kommenterar, men alltså, måste bara säga att du är en sån himla förebild i miljöfrågan! Och så verkar du vara en fantastiskt fin människa, liksom rakt igenom. Och nu låter det ju som värsta piedestalen som jag tvingar upp dig på, hoppas inte du får den känslan, för det är inte min mening. Kvinnliga influencers som förväntas vara förebilder hela tiden osv. Men ja, jag ville mest säga att din blogg gör mig glad och uppmuntrad och utmanad, och heja dig som kämpar och vågar vara jobbig och orkar ta skit för klimatet!
Ja, kära nån, klimatet upprör och det viktigaste verkar vara, att ska man uttala sig så måste allt man gjort gå att sila genom klimatsilen. Åt du en korv i somras? Nä, fy skäms, då kan du inte uttala dig. Har du bil som inte är eldriven? Då måste du hålla tyst. Flög du nån gång innan du visste bättre? Oj, oj, oj, din rätt att uttala dig i klimatfrågan är lika med noll… blir så trött, varför leta fel?. Säger som min farmor; har man inget snällt att säga ska man vara tyst!
Du är så häftig stå bara på dej, du trampat på ömma tår.Miljön är ju vår tids viktigaste fråga.Du är bäst.Kram Inga-Lill farmor och mormor
Åh, tack för dagens finaste kommentar!!!! Tack Inga-Lill!
Heja dig som orkar ta debatten med folk som inte är intresserade av att lyssna utan bara vill trycka ner. Förhoppningsvis går ju nåt litet korn av information in även hos dom.
Att några av dom som skrev under flyger stödjer ju bara argumentet att vi behöver hjälp uppifrån för att ändra våra vanor.
Tack för hejaropen – de uppskattas!
Du är grymt bra! Tack för det du gör!
Jisses! Att journalisten blev upprörd!??
Så starkt av dig att vara tydlig och pedagogisk trots stormen och ifrågasättandet! Ingen är helt felfri och ska inte heller behöva vara bara för att man vill få till en förändring.
Du ska enbart hyllas för ditt engagemang i klimatfrågan. Punkt slut.
Jag skickar med en kram också för det kan behövas när vindar viner! Kram på dig!
Heja er och dig! Att artikeln väcker känslor betyder bara att den behövs och att ni har gjort ett bra jobb! Nu kanske politikerna också lyssnar. Kämpa vidare!
Tack för ditt mod. Vi står bakom dig. Fuck journalistgubbar som inte klarar av att se sanningen.
Men alltså, jag blir så trött, folk går liksom in för att missförstå!! Förstår att det inte är lätt men försök skita i dessa bakåtsträvande idioter och lägg din kraft där den gör nytta, på er fina bok och bästa klimatklubben. Ett fint citat på vägen: They tried to bury us, they did not know we were seeds”
Du är otrolig! Såg dig i Kransen häromdagen och blev fånigt star struck . Keep up the intelligent fight!
Men åååå! FINO!
Så sjukt bra att du satte journalisten på plats! Hur kan en få “jag vill ha kraftfullare demokratiska styrmedel” till “jag vill ha diktatur”?! Tack för att du orkar!
Ja du, det undrar jag också.
Kämpa Emma! Du är så viktig!
Bra kämpat Emma och modigt att du som bloggare och influenser vågar stå upp för det som är rätt. Många bloggare vågar inte backa klimatetfrågan eller feminismen när när det blir lite obekvämt. Många är rädda för att göra sig lite osams med mäktiga mediamän och journalister. Du är så viktig just för att du vågar säga det som är lite jobbigt att höra men det enda rätt!
Heja Emma! Det du gör är så viktigt!
Pingback: Vi tar det igen. - Emmas Vintage