Hej då vabb, hej Lund, Göteborg och Kungsbacka!

Hej från vabb-dimman! Den här veckan började med vabb, kattgos och plåtning.

Och imorgon flyr jag vabbet för att dra till Lund för detta:
Onsdagen den 4 mars, föreläsning “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft”Atriumgården, Stadsbiblioteket, Lund (klockan 18:00). 

På torsdag har jag mötesdag och ska på bio, och på fredag drar jag ner till Göteborg!
Längt!
Planen var att hela familjen skulle följa med, men vi får se vad febern säger om saken. Hur som helst kommer jag att pipa ner till Göteborg, hänga med min kompis Åberg och föreläsa i Kungsbacka:

Söndagen den 8 mars
, föreläsning “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft”,  Kulturhuset Fyren, Kulturtorget (kl. 11.30-14.30). 
Ps. Kolla in deras imponerade klimatprogram här!

Ses vi? Hoppas!

Loading Likes...

Jag ska bli härskarinna över min el!

emmasundh.com i samarbete med @tibber_sverige 
  

Full disclosure här.
Jag har exakt noll koll på vår el.
Vet inte vad vi har för elförbrukning och inte heller vad elen kostar, och har med varm hand lämnat över denna sprakande fråga (jämte koll på banklån och hemförsäkringar) till min partner som valt elbolag efter devisen mest hållbar på marknaden. Själv piffar jag med lampor, dammar av lampskärmar och justerar ljuset till perfekt mys.

En ganska klassisk och könsterotyp uppdelning, va?

Men nu ska jag steppa upp mitt el-game.
Gå mot strömmen (höhö) och bli härskarinna över min el! Spänningen är olidlig!

Få koll på hur mycket el vi förbrukar, när vi förbrukar mest el, var elen kommer i från och vad vi betalar för vår ljusa, värmande livsstil.

Och nu, när jag håller på att lägga om mitt liv med målet att jobba mindre, så känns det ju extra relevant att se var kulorna tar vägen. Är det till uppvärmning, att lamporna står och eldar för soluppgången eller är det något helt annat?

Jag tror ju att vår elförbrukning är ganska låg, men har noll fakta på det.
Jag går helt på det moderna faktaredskapet: känsla.
Eh, inser nu att vi har direktverkande el så … nja, vi kanske inte har så låg elförbrukning trots allt.

Men okej, jag tror i alla fall att jag är rätt haj på att snåla med lampor, dra ut standby-sladdar och allt kollijox. Äsch, fasen. Det är bara att inse: jag har noll koll. Jag går helt på känsla.
Men om jag faktiskt ska nörda ner och använda ren fakta?

Pja, det är vad jag ska göra nu, eftersom jag inlett ett samarbete med Tibber.

Vad är Tibber?
Jo, Tibber är ett digitalt elbolag som alltid erbjuder grön el. Förnyelsebar el, som ju är the way to go för en hållbar framtid.  Jag har laddat ner Tibbers app, och där kan jag se min elförbrukning i realtid. Jag kan se hur mycket elen kostar, var den kommer från och när elen är som dyrast under dygnet.
Så smart beteende-grej!
Om jag vet att elen är svindyr vid 08:00 och 20.00 på vardagar när trycket är som störst, men snorbillig på morgonen när jag kliver opp, vid 21-22 på kvällen och helgen, då kanske jag kan dra i gång diskmaskinen då, eller ladda dator, kamera och mobil? Istället för att vara ytterligare en el-pumpare i morgonstund?

Här finns också analyser som visar vad jag använder elen till och vad som drar mest. Är det uppvärmning, lampor, spis, TV, kyl/frys eller grejer i standby-läge? Eller el-bilen (om jag hade haft/varit i behov av en).
Dessutom kan jag se hur min elförbrukning ligger till jämfört med genomsnittet – hej sporre!

Det går också koppla på så kallade power-ups, exempelvis termostater och element, för att steppa upp el-gamet ytterligare. Genom power-ups kan du styra ditt hem via appen, använda el när den är som billigast och sänka förbrukningen när du inte är hemma. Använda el vid behov, istället för att låta den strömma fritt. Rimligt, eller hur?
Ska du rälsa i väg på äventyr över helgen kan du sänka värmen, och på tåget tillbaka kan du höja temperaturen. Allt för att effektivisera din el-förbrukning och inte brassa för kråkorna.

Även om el är förnybar, så är det ju klokt att sänka elförbrukningen så den gröna elen räcker till fler, right?

Vad kostar Tibber?
Tibber kostar 39 spänn i månaden, och via detta elavtal (utan bindningstid) köper jag den billigaste grön-elen till … inköpspris. Så smart! Elpriset varierar varje timme och dag, så jag kan se i realtid var min gröna el kommer i från. Just nu kommer min gröna el från vindkraft på södra Gotland (tack!). Och den kostar ungefär 30 öre. Jag har också ställt in så att jag får push-notiser om elpriset går under 10 öre, eller om elpriset går över 80 öre. Prima om en vill ladda loss – eller spara energi. En bra grej att veta är att Tibbers kunder sänker sina elkostnader med i runda slängar 20%.

Hur gör en för att byta till Tibber
Ladda ner Tibber på din smartphone.  På en sekund kan du byta från ditt gamla elbolag till Tibber, i appen. Det bästa? Tibber sköter bytet och gör slut med ditt tidigare elbolag, så det slipper du göra.

Låter grön el och el-koll via app spännande? Just nu får du  500 kronor att handla för i Tibbers webshop. Erbjudandet gäller i sju dagar. Använd koden EMMA500 när du handlar.

Detta vet jag om el:
El som är producerad i Sverige har låg klimatpåverkan, till skillnad från länder som bränner kol och gas. Den största andelen av el kommer från vattenkraft och kärnkraft i Sverige, medan vind- och solenergi ökar. Vattenkraft, vindkraft och solkraft räknas som förnybara energikällor.
Behovet av el ökar eftersom vi elektrifieringen (hej elbilar och fler resor med tåg exempelvis) är en stor del av lösningen på klimathotet. El går inte att lagra, ja, om en inte har ett stort batteri hemma. All el hamnar i en swimmingpool, där en egentligen inte vet var elen kommer ifrån. Men genom att pytsa in lika mycket grön el som jag använder i den där swimmingpoolen så gör jag innehåller grönare. Och grönare. Smutsigast el är det i swimingpoolen när alla badar, alltså när flest använder el och när trycket är som störst – morgon och kväll. Då är också elen som dyrast.Den renaste elen kommer du åt när när priset är som lägst, och då bidrar du också till att rena poolen så att säga. Det viktigaste en kan göra för klimatet, förutom att hjälpa till att rena poolen genom att köpa grön el är att minska elförbrukningen.

Hur ligger jag till då?
Ja, men det ska jag ta reda på!
Och nu har Maria utmanat mig också, hahaha! Störst procentuell minskning av elförbrukningen om ett år blir bjuden på vegansk pangmiddag!
Om jag är game?

Maria, jag är så redo! Let the smartest el-förbrukare win!

Loading Likes...

Q&A: Naturligt hår, vad jag offrat för klimatet, vad jag aldrig skulle köpa begagnat och uthyrning av torpet?

Tack, tack och tack för alla era spännande frågor i frågestunden! Så kul att läsa era undringar ska ni veta.

Jag ska försöka svara på dem alla i sinomtid, men här kommer det första frågorna – och svaren dårå.

Q: Hej!
En ytlig fråga kanske… men jag är nyfiken på ditt hår! Har för mig att du skrev något för ett tag sen om att gå mer mot din naturliga hårfärg och är lite nyfiken på hur du tänker kring det/går tillväga. Är också lite sugen på att sluta vara en blekt blondin och bara få vara mig själv som den piffig glada råtta jag egentligen är.
Hillevi
A: Hej Hillevi! Ja, jag vill ha tillbaka min egen nyans, som är någon cendré-version-ish. Drömmer om friskt, naturligt och låååååångt hår. Innan jag började mixtra med mitt hår – först var jag brunett och sedan platinablond – så hade jag tjockt, glasigt och starkt hår. Jag vill tillbaka till det (så gott det går).

Istället för att slinga eller färga för att göra övergången (tillbakagången?) mjuk, så tänkte jag helt sonika låta håret växa. Förhoppningsvis blir håret lite härligt solblekt till sommaren. Vi får se om planen funkar, eller om jag släpar mig till frisören så småningom. Men hittills “överlever” jag med torrschampo (läs: majsmjöl). Det är inte så himla noga. Jag har så mycket spännande på gång denna vår att jag inte hinner titta mig i spegeln, så det hjälper ju, hahaha.

Kram emma

Q: Hej Emma! Älskar dig blogg som vanligt! Måste bara fråga mer om er lilla kisse. Hen är så fin! Är det någon speciell ras?
Ida
A: Hej Ida! Ja, han är en riktigt go katt! Rasen heter Neva masquerade och kan vara prima för allergiker. Inte för de allergiker vi känner dock, hahaha, men det var värt ett försök.

Kram emma

Q: Jag undrar om det finns något du tycker är särskilt svårt med att leva eller försöka leva klimatsmart. något du känner att du har “offrat” som är jobbigt? och tack för en superbra blogg, älskar att du verkligen försöker ställa om <3
M
A: Hej M. Åh, tack för dina fina ord! Ja, jag tycker det finns ganska många saker som är svåra, kanske mest i början. Jag är väääldigt bekväm (läs: lat) och när jag ska gå in i något nytt, så gör jag det inte alltid med nyfikenhet om en säger, haha. Snarare skepsis. Men förvånansvärt ofta startar jag nya vanor. Och jag är inte alls så formad i sten och cement som jag först trodde. Som den där idén med att bara äta i säsong, och inte äta importerade färskvaror. Det lät ju jädrigt radikalt. Och det började som en utmaning, men nu är det en vana. Det ska tilläggas att jag varit en storkonsument av sallad, grapefrukt, tomater och allsköns gött, men nu äter jag det som finns i säsong i Sverige. Och så längtar jag. Som jag längtar! Och det är en sjukt härlig känsla. Att längta och njuta. Jag vet, det låter lökigt. Men det är rätt najs (annars hade jag ju inte fortsatt).
Givetvis kan jag drabbas av begär. Och ibland vill jag bara ge upp allt, för det känns som att ingen bryr sig om framtiden. Men då går jag in här på bloggen, eller i Klimatklubben och inser att den hållbara bubblan är enorm. Och då vill jag fortsätta utmana mig. Plus att jag är en tävlingsmänniska. Jag kan inte ge upp, det skulle vara som att ta ett bloss på en cigg fast en sagt att en har slutat röka för alltid. Lite så känns det.
Men ja, jag drabbas av begär efter solsemester mitt i februari, att vara aningslös på något vis eller kalasa loss på nytt. Men ärligt talat så ältar jag inte så mycket av det jag “offrat”, för jag tycker inte jag har offrat så mycket. Däremot har jag vunnit en hel massa perspektiv och upplevelser. Som att längta, njuta, resa med tåg, äta fantastisk klimatsmart mat, handla secondhand i första hand och dela mera. Och så försöker fokusera på vinningarna och möjligheterna. Livet som jag levde förr, då jag åkte till Maui, New York och Paris, shoppade nytt (och tipsade det här), jobbade på modemagasin, konsumerade förändring och levde som om det inte fanns någon morgondag, känns vulgär. Jag kan inte fortsätta leva det livet, för det livet skaver mer än det tillför just mig. Det är som att jag börjar få skoskav av gamla skor. De borde vara ingådda och bekväma, men jag vill bara slänga av mig dem.

Kanske att jag på något vis förstår det jag vetat länge nu. Verkligen förstår. Att min flådiga livsstil är på bekostnad av någon annan (som ofta står utan skuld, och inte bidragit till klimatförändringarna på samma sätt som jag). Och nu vill jag pö om pö ställa om. Göra rätt. Plocka bort skav och lägga till härligheter.
Jag har gjort ett stort klimatavtryck, inget snack om saken. Och nu är dags att städa upp efter mig själv kan jag känna. Ingen annan ska behöva göra det. Detta är en städning som liksom inte går att outsorcea till någon annan med lite RUT-avdrag. Den här fossilskiten vill och måste jag städa upp, och så vill jag do better. Jäkligt mycket bättre. Och rent krasst: Stå på rätt sida om historieskrivningen. Att kunna titta mina barn i ögonen när de frågade vad jag gjorde medan jag hade chansen. Säga att det tog ett tag för mig att förstå, att det fanns de som förstod allvaret långt mycket tidigare än jag och att jag säkert strutsade. Men sedan gjorde jag allt vad jag kunde.
Det är min drivkraft. Och då känns det inte som jag offrat ett dugg. Bara vunnit.

Gillar liknelsen som Maria brukar dra: vår planet är en som en stuga i fjällen, och vi är hyresgästerna. Våra barn är nästa hyresgäst. Klart en städar undan efter sig själv när det är dags att lämna över till nästa hyresgäst, eller hur? Och samma sak är det nu. Det har varit fossilparty till klockan 5 på morgonen, det är fimpar och tomma glas över allt. Det ser fördärvligt ut. Lite den känslan. Och det är inte mina eller andras barn – och inte människor i fattiga länder (de som drabbas först och hårdast av klimatförändringarna) – som ska behöva ägna sitt liv åt min skit. Hur rättvist är det? Och hur höga hästar sitter jag på? Är det dags att kliva ner?

När jag tänker på allt det där, så känns ingenting oöverstigligt svårt. Bara rimligt.
Men ja, jag kan sakna köttamiddagar och dofterna av fjärran länder. Men jag har nog insett att jag inte ska placera mig i så skarpa fack. Det passar inte mig. Jag vill fortsätta äta vegetarisk och vegansk till 99% (för jag mår bra av det), men kan absolut unna mig att äta bra naturbeteskött eller vilt någon gång i bland.  Och jag kan fortsätta känna lukten av fjärren länder, men kanske inte lika ofta. Och jag behöver ju inte nödvändigtvis välja ett färdmedel dit som är pissdåligt för klimatet.
Jag är och känner mig sinnessjukt priviligerad. Som har ett val, som har makt att förändra och en röst. Så många i den här världen som inte har det.
Kram emma

Q: Underkläder köper väl du nytt eller finns det någon som gör av återvinner material? Eller hur gör du? Jag tror det var du som vill minska allt engångsgrejer och isf vad har du istället? Jag vet att det var någon som hade tygbindor eller flergångs binder, det är väl inte så hygienist? (om det blir för genant att skriva på bloggen, så kan du väl mejla.)
Nathalie
A: Hej Nathalie! Okej, full disclosure här. Jag har inte köpt underkläder på år, hahaha! Jag går fortfarande runt i bomullstrosor sedan Danke-fejden och en behå jag köpte på stenåldern (och som jag lagade, hör och häpna, för ett par veckor sedan (för jag älskar den djupt). Här kanske någon läsare har bra tips? Ni brukar sitta inne på så mycket smartheter ju.
Angående bindor, så kör jag menskopp och tygbindor! Menskopp har jag kört ganska länge, men tygbindor har jag bara använt sedan i somras. Jag har några prima från gotländska Imse Vimse.
Smidigt, billigt och klimatsmart.
Trodde på RIKTIGT aldrig att jag skulle konvertera, för jag tänkte inte att jag var “den personen”, men jag hade fel. Nu har det blivit vana. Det skulle faktiskt kännas lite märkligt att köpa engångsbindor, som en bara ska kasta. Så jädra knäppt att det kan gå så snabbt.
Och uppenbart finns det inget som är genant för mig att prata om, hahah.
Kram emma

Q: Jag undrar lite som Nathalie, angående vad du faktiskt köper nytt i klädväg? Finns det något du absolut inte kan tänka dig köpa second hand och varför i så fall?
Ha en fin dag!
Ellen
A: Hej Ellen. Hmm, det finns säkert någonting. Jag tänkte skriva potta först, men så kom jag på att jag ju faktiskt har köpt en potta på loppis en gång, hahaha. Nä, men jag tror att jag skulle kunna tänka mig att köpa det mesta begagnat. Ju mer jag undviker att handla nyproducerat, desto mer naturligt känns det att handla begagnat.
Jag prövar denna tanke ganska ofta: Det är ju inget som säger att prylar är fräschare för att de ålat runt på en fabrik med taskiga förhållanden och risigt betalt, än om de blivit ömsint omhändertagna och tvättade av någon innan? Nya plagg kan ju exempelvis vara sprinklade med kemikalier som rubbar människans chanser att reproducera sig och ha ett enormt klimatavtryck, medan begagnade är “renare” från kemikalier efter ett antal tvättar och ett försvinnande litet klimatavtryck. Jag tycker det senare låter fräschare måste jag säga.
Just nu köper jag ingenting nytt. Jag vet inte vad det skulle tänkas vara. Jo, nu kom jag på. Strumpbyxor. Jag försöker laga skiten ur de jag har, men det köper jag nytt. Väldigt sällan ska tilläggas. Underkläder till kidsen skulle jag gärna köpa begagnat, men det är ganska svårt att få tag i. Och jag ropar inte direkt ut över nejderna: Är det någon som har barntrosor till salu? Låter liksom lite perverst. Så det har jag köpt nytt ibland, men tack och lov har vi ärvt mycket. Men jag håller hoppet uppe!
Kram emma

Q: Varför behåller ni inte torpet o bara hyr ut den/låt stå den tomt eller för semester. att hyra ut ett hus är inte så tidskrävande!
Sonja
A: Hej Sonja! Ja, tanken har slagit mig. Men jag vill att det där torpet ska bebos. Hus mår bra av bli bodda i, gärna på heltid så klart. Så det vore på något vis fint att låta någon annan njuta av det nu, ta vid. Tidigare somrar har vi hyrt ut torpet och det är gaaaanska mycket jobb. Som en flyttstädning varje gång. Så klart en skulle kunna långtidsuthyra, men det blir på något vis en uthyrning i väntan på något. Och det där något skulle innebära död. Hänger du med? Nu säljer torpet för att få loss pengar så vi kan köpa något boende nära min familj. Så vi kan avlasta, hjälpa och ta vara på tiden som finns kvar. Dels med personen som är sjuk. Men också den som inte är det.
Hade jag varit gjord av pengar hade jag hyrt ut torpet, och köpt ett hus i Värmland också. Eller hade jag det? Nä, det hade jag inte. Jag känner väldigt mycket ansvar. För det mesta tror jag. Och torpet i synnerhet. Jag vill se till det, se att det mår bra och kan oroa mig för det om natten. Det är ett stort ansvar att äga ett hus, och ansvaret försvinner inte för att en hyr ut det. Skulle förmodligen känna ÄNNU mer ansvar. Bara när vi hyrt ut det korta perioder har jag orat mig. Inte för huset kanske, men för att hyresgästerna har det bra, att inte varmvattenberedaren går sönder eller att taket flyger av.
Det är en stress att känna ansvar och vilja ta hand om, men samtidigt behövas på annat håll – på andra sidan landet.
Just i dag har det varit lite kämpigt med Gotlands-tankarna. Det har gjort extra ont. För jag kommer sakna det så Men det finns ju hus i Värmland också tänker jag. Problemet är att vi har ett hus in mind. Och det är inte riktigt till salu …
Kram emma

Q: Nu får du en svår fråga men jag tänker att du är insatt: Jag skulle vilja göra mer för klimatet och då inte bara på ett personligt plan (dvs typ återvinna, köpa begagnat osv osv). Hur kan jag engagera mig mer utan att egentligen ha särskilt mycket kunskap inom området?
Ceclilia
A: Heja, heja! Så jädra bra! Det är ju precis vad som behövs! Och vi behöver ju verkligen jobba på alla fronter samtidigt – sänka utsläppen på individnivå och pressa på företag och beslutsfattare att göra detsamma. Först och främst måste jag tipsa på boken “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” som jag skrivit tillsammans med Johanna och Maria. Där finns ett helt kapitel om engagemang, men handlar också om att ta engagemanget vidare från individnivå till exempelvis sin arbetsplats. Ett annat tips är Klimatklubben så klart – med alla lokala klimatklubbar!
Detta får du inte säga till gemene kvinn, men innan jag började jobba med Klimatklubben så likställde jag engagemang med visa nuna på manifestation. Slut. Nu vet jag att engagemang kan se ut på typ hundratusen olika sätt, och olika sätt passar olika människor.

Antingen kan en ju stödja organisationer som Naturskyddsföreningen och WWF som jobbar och lobbar för klimatfrågor, jobba med Klimatklubben (hitta ett projekt/kampanj som en vill dra i gång och hitta likasinnade som vill haka på), starta en lokal klimatklubb, anordna hållbarhetsevent med loppis, vintage, klädbyte, föreläsningar, workshops och smarrig matsvinnsmat! Eller ta armkrok på ABF som anordnar en massa evenemang, föreslå spännande föreläsningar och jobba för att lyfta klimatfrågan och sprida kunskap. Eller så pressar en på sin kommun att göra det enklare för invånarna att leva hållbart, kanske skriva ett medborgarförslag, kontakta lokaltidningen eller skriva en debattartikel. Eller så blir en lobbyist! Eller politiker! Häromdagen träffade jag en av Klimatklubbens moderatorer som berättade att hon mejlar ett företag om dagen, för att försöka påverka. Jag kopierade det, men mejlar kanske ett företag i veckan med lite undringar och nudging!

Det finns mängder av sätt att påverka klimatet och framtiden! Och vill verkligen slå ett slag för Klimatklubben. Det är precis det här Klimatklubben är till för. Att slänga ut frågan “hur har ni engagerat er för klimatet” och få massor av olika infallsvinklar. Eller hitta likasinnade för att dra igång något större. För ett tag sedan var det exempelvis en grupp personer i Klimatklubben som startade “Klimatnytt” – ett upprop om att införa klimatnyheter i public service (om det finns sportnytt och ekonominytt, så borde det väl finns klimatnytt kan en ju tänkas. Eller är skidskytte viktigare ön mänsklighetens överlevnad? Det tycker inte jag). De startade en namninsamling och fick tusentals namnunderskrifter! To be contiued gällande Klimatnytt. Men ett är säkert.
Klimatklubbens alla medlemmar har gjort skillnad, för så många personer kan varken företag eller beslutsfattare vifta bort.

Q: Vill gärna ha dina råd, när du fyndar second hand. Som t ex med den vackra hattasken. Hur gör du iordning den, för att undvika få hem ohyra? Tack för tips!
Veronica
A: Hej Veronica! Vet du, jag har fyndat begagnat så länge jag minns och har aldrig råkat ut för ohyra. När jag kommer hem med mina fynd så torkar jag av med en fuktig trasa (med såpa om det skulle behövas), medan jag tvättar kläder  och textilier.

Loading Likes...

Frågestund!

Det måste varit ett halvt sekel, sju årstider och fem kungadrottning-regenter sedan det var en frågestund här på blögga!

Så nu kör vi!
Ställ en fråga, eller två vettja i kommentarsfältet eller via hej@emmasundh.com.

Om torp, framtid, hållbarhet, klimat, vintage, odlingar, trädgård eller varför jag bär samma kläder i tidssjok.  Ingen fråga är för dum, genant eller ovälkommen. Jag kanske inte kan svara på allt (pga ej wikipedia på lajf in general), men jag ska göra så gott jag kan!

Kram emma

Loading Likes...

Fyndat!

Hej å god kväll!
Här kommer senaste pre-älsk-fynden lastade! Som jag skrev om här, så fyndade jag ju loss på Läkarmissionens secondhand i Vällingby för ett tag sedan. Baskern har ni ju sett förut, men här är den tillsammans med lite annat smått å gott som jag hittade.
En brosch, som jag bär på baskern för extra piff!

Ett par örhängen! Clips, älskar clips, fast jag faktiskt har hål i öronen.

Och sist men inte minst, en gammal hattask! Förvaring, förvaring, förvaring! Love it!

Vad tycks?

Loading Likes...

Hej våren 2020 – du kommer bli fin!

Känner ni vårfeelingen? Eller ja, det ska ju snöa i veckan, men ändå.
Den här våren kommer bli så spännande, fartfylld och härlig! Lite känslosam pga torp-hejdå, men i det stora hela på väg mot något annat.

  ´

Planen är att åka till Gotland över påsk, maxa torp i maj, odla en masse och fixa inför visning. Sedan blir det visning i slutet av maj och förhoppningsvis hittar vi en underbar köpare där någonstans. Från mitten av juni ska vi njuta sista veckorna på ön, innan det där andra oklara livet börjar.

Mellan torpfix ska jag rälsa Sverige runt och föreläsa, släppa fyra små böcker om klimatet och så blir det så klart Kransenloppis i år igen.
Så här ser planen ut:



24 februari
, föreläsning Västervik, stängt event. 

4 mars
, föreläsning “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft”Atriumgården, Stadsbiblioteket, Lund (klockan 18:00). 

8 mars
, föreläsning “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft”,  Kulturhuset Fyren, Kulturtorget (kl. 11.30-14.30). 
Ps. Kolla in deras imponerade klimatprogram här!

13 mars, workshop Workshop: Nudging – påverka andra att göra smarta val, Breakit impact club (för medlemmar av Breakit impact challange)

18 mars,
föreläsning “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft”, Säffle bibliotek (kl. 18.00), Säffle.

27 marsföreläsning “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft”,  Café De Luxe (kl. 18.00) , Växjö.

1 april, klimatfrukost!

2 april, föreläsning, Malmö – för Unionens medlemmar (som får ta med sig kompisar). klockan 18-20 på Scandic Triangeln, Malmö.  Läs mer här!

15 april, planerat släpp av Novellix-böcker om klimatet.

22 april, klimatfrukost!

22 april,
 föreläsning  “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft”, Timrå bibliotek (kl. 18.00). 

27 maj, klimatfrukost!

7 juni,
Kransenloppis!

För hundrade året i rad (okej, har officiellt tappat räkningen) är jag med och arrangerar Kransensloppis! Boka in den 7 juni, mellan klockan 11.00-15.00!
Då blir det stor, härlig gatuloppis i Midsommarkransen igen <3

12-13-14-någonstans juni: sommarlov (och förmodligen lite Almedalen eftersom jag ändå är på ön).

Loading Likes...

Lite februari-piff!

Förra helgen skulle ju vi åkt till Värmland, men vi blev hemma eftersom det härjade virus hemma hos mina föräldrar. Passande nog blev ena kiddot sjukt på fredagen, så det var ju himla tur att vi inte stack i väg någonstans.
Istället spenderade jag heeeeeela helgen hemma. Gick knappt utanför dörren.
Bakade bröd, städade nattduksbord, bytte plats på olika lampor, satte upp en gammal loppisspegel ovanför nattduksbordet och trädde på ett lakan på sänggaveln. Ville släppa in lite vår därinne.
Och möblerade om. Min bästa hobby since sju äpplen hög.

Loading Likes...

Fir-middag, Antikmässa och lat dag i sängen

Förra veckan gick i ett. Den sista boken (av fyra) för Novellix behövde en rejäl omarbetning, så jag satt med näsan i tangentbordet helg, dag som kväll.
Det där är sånt där jag alltid glömmer när jag jobbar med bok. Jag tänker alltid att det är en deadline, sedan är det klart, slut, finito. Drinkar i solnedgången och living la vida loca. Men så är det ju aldrig. Texterna ska gås igenom, malas, omarbetas, redigeras, provläsas, faktagranskas och sedan korras. Om jag avsatt tid för det. Eeeeh.

Allt har liksom stått lite på paus här, till och med min väska från Landskrona stod ouppackad, så där en månad efter att jag kom hem, hehehe.
I väskan (när jag väl packade upp den) hittade jag den här fina presenten – en box med svenska klassiker från Novellix – som jag fick av biblioteket där jag föreläste.
Alltså Landskrona!

Men jag hann faktiskt med några saker förutom att stirra in i en dataskärm.
Jag åkte till Hasselbacken på Djurgården.

… Med det här gänget.
Jag har inte varit på Hasselbacken sedan jag var student. Min kompis jobbade som servitris där, så jag och en massa kompisar satt i solnedgången, drack sangria och höll vår vän sällskap fast på avstånd.
Det är ett av mina starkaste minnen från studenttiden för det var så sablats vackert. Och glamoröst för någon som knappt hade råd med med fredagschips. Det stod en sammetssoffa ute i trädgården, en lampa med frans och det var som att Hasselbackens finest vardagsrum var möblerat just där.

Nu var jag tillbaka med Maria och Johanna. Vi slog ungefär sju hundra flugor i en smäll (vi brukar jobba så) genom att avhandla Klimatklubben, fatta en massa beslut, planera, fira fjärde upplagan av “Gör skillnad” med klirr i glasen och äta middag (hasselbackspotatis of course).  Efter maten gick vi upp en våning för att lyssna på ett samtal om klimat och demokrati, med anledning av att boken “Upphettning” lanserades. En kan ju verkligen ifrågasätta vårt val av att fira – med planering och panelsamtal – och slå klackarna (obs, upplägget var mitt förslag), hahaha. Det var intressant, men nästa gång (när vi firar nästa boksläpp) då blir det mindre planering med klack!

Dagen därpå pep jag till Antikmässan!

Kikade på tallrikar, tänkte att nja, jo, vände och vred på dem tills jag insåg att de kostade ungefär en tusing styck. Inget för en person med två barn på 3 och 4 år, samt en egen drullig personlighet på 37.

Pillade på gigantiska krukor, dagdrömde att jag bodde i ett vackert stenhus med orangeri med de här inuti.

När jag blir stor ska jag lära mig att spela piano (igen) och kunna dra en trudelutt på trumpet. Kanske ut genom fönstret.

När jag bodde i studentkorridor uppe på Lappkärsberget var det tradition med tisdagsskrik. En öppnade fönstret och skrek ut sin tentaångest. Några hade trumpet.
Det var fint.
Minns min första tisdagkväll. Satt i mitt ensamma studentrum i 60-talsbygget, helt ovetandes om traditionerna, pluggandes. Så plötsligt hörde jag den skrikande katastrofen komma. Ackompanjerad av trumpet.

Hälsade på hos Koffertmannen!

Fastnade för den här! Ibland så blir jag så betagen i de mest knepiga prylar, men så är det bara.
Den här fick dock stå kvar, eftersom det ska säljas torp innan fler saker får komma in. Men två grejer köpte jag på Antikmässan! Ska visa dem inom kort.

När jag kom hem hade den här spännande nyheten landat på hallgolvet. Last tissue som är flergångsnäsdukar. Ingen ny idé så klart, men alla idéer behöver ju inte vara nya. De behöver ju bara dammas av och göras bättre.
Jag är helt inne på denna tanke, om att ta bort allt engångs. Och är förvånad över hur jag – som är sjukt bekväm av mig – ändå lyckats ta mig an nya vanor. Allt från fruktpåsar till näsdukar och tygbindor. Jo, men det går ju framåt för Sundh, även om jag ibland kan vara seg som en gammal ko.

På fredagen skulle jag och familjen egentligen ha åkt till Karlstad, hem till mina föräldrar. Men det härjade sjukdom hemma hos mina föräldrar, så vi blev kvar. Vips så hade vi en ledig fredag. Det var alla hjärtans dag och jag fick jämlikt kaffe på posten av Löfbergs. Så lite Karlstad-feeling fick jag allt.

Bodil blev sjuk redan fredag förmiddag, medan jag och Majken pep in till söder för att gå med i klimatmarschen och se Greta! Så impad av Majken som sjöng med i alla ramsor, såg alla akter på scen och tålmodigt inväntade Greta – inspirerad och starstrucked via denna bok.
Och lite lyx att bara umgås med ett barn i taget. En pratar om så mycket annat då än en brukar, och får tid. Mera sånt!

Lördagen och söndagen spenderades här. Gick inte ut på hela helgen, utan såsade hemma, kramade på febrigt barn och möblerade om en aning.

Loading Likes...

Glömda januari

God morgon på er!
Januari försvann ju i ett bokskrivar-os, så här kommer ett inlägg om dagarna som suddades ut.
Vi slängde ut julgranen (känns som ett liv sedan, visst?). I tomheten efter gran och innan bokhyllan kom på plats igen låg katta i fåtölj. Det är som att en nästan hör klockan som tickar, eller hur?

Vi utflyktade oss! En hel del på barnens favoritmuseum just nu: Scenkonstmuseet. De älskar verkligen det där plejset.

Vi var ju i Dalarna, och kom hem med små souvenirer. Som den här gamla asken från Klassiska byggvaror.

Och nytt flergångs-kaffefilter från Mora hemslöjd.

Några dagar efter att jag kom hem från Dalarna, så tog jag tåget till Landskrona för att hålla en föreläsning om klimatet. Och hallå, Landskorna! Kan det vara min nya favoritstad i Sverige?
Så vacker, färgstark och människorna! Folk log mot en på gatorna och världens finaste, härligaste publik när jag föreläste. Måste åka tillbaka hit känner jag. Plus, hittade världens finaste port med överljus. Jag gillar ju portar som ni säkert har listat ut …

Det bästa med att rälsa en hel del i jobbet, är att få jobba hemifrån när en kommer hem. Jag gillar kontrasterna.

Levde i mina favoritjeans efter att ha lämnat in dem på lagning hos @grönastygn.

Började en ny tradition hemma. Att varje lördag äta frukost i sängen. Äta rundmackor och se på TV i sängen. Bästa starten på helgen.

Och sedan second breakfast. Så klart.

Efter veckor i mörkret så smög sig ljuset in. En efterlängtad ljusstrimma på kakelugnen.

Kikade på 2030 på SVT, och Rapport från 2050. Mer klimat-TV åt folket!

Och fick den här fina boken av Emma! Så genial bok! Kalender och fyll-i-bok i ett. Som en dagbok för människor med lite tid, hehehe.

Tokfranskatten försökte lajva dricksglas tror jag.

Fick fintfin present av Ekobryggeriet. Soda med smak gurka, som blev till fredagsdrinkar. Stört gott!

Pep I väg till Färgfabriken och drömde om sådana här vackra detaljer.

Hade med mig de här. John, kidsen och kiddsens kompis Gertrude.

Uppdaterade hårdtvåls-skafferiet och införskaffade hår(d)schampo (den lila). Sjukt taggad på att testa! Är ni team hårdtvål?

Januari avslutades med besök på Finansdepartementet hos Per Bolund, tillsammans med Maria och Johanna. Snackade klimat, utmaningar och tänkbara lösningar.

Och jag var med. Lovar.

Loading Likes...

Stoppa pressarna!

Stoppa pressarna! Jag har en ny basker!
Denna skönhet hittade jag på Läkarmissionens secondhand i Vällingby (när jag var där för att föreläsa om klimat, DIY, konsumtion och återbruk). Jädrar i berget vilken stor butik! Och bra!

Förutom basker hittade jag örhängen, duk, brosch och en hattask!
Måste visa er de andra fynden ju. Sjukt nöjd.
Ångrar redan att jag inte köpte en drickaback från förr och en skateboard till Majken. Det hade varit nått det!

Och om jag går i samma kläder mest varje dag, pga älskar denna outfit?
Ja.

Apprå på basker bara måste jag ju lägga upp denna gamla goding! Från när jag drev vintagebutik med Linda och Lollo, kom över ett parti baskrar från förr i tin och en började på allvar fundera på om en kunde ha en hel baskergarderob.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny