Födelsedag, secondhand-mingel, plåtning och AW

Häj!
Går ut starkt denna vecka. Med uppsnurrat själv-klippt (opps) Selma-Lagerlöf-hår på hövve. Och råder bot på kontaktlins-strul med glasögon (ser banne mig ingenting med linser, så måste göra synundersökning, gäsp). Det är ju min sista dag som 36-åring, så gäller ju att embrace:a ålderstecknen så att säga.
Till detta serverar jag hemmajobb med tvätt, samt denna veckoplan:

måndag. Tvätta och jobba.

tisdag. Jag fyller år!
Imorgon ska Selma bli snofs, jag ska äta lunch med John och sedan på pressvisning. På kvällen har John styrt upp nått. Hemligt för mig exakt vad.

onsdag. Föreläser på Läkarmissionens mingel i deras secondhandbutik i Vällingby (mingel mellan mellan 17-20). Det bjuds på kaffe, hembakat och secondhand. Triss i bra saker!  Ta en vän under armen och kom vettja! Anmälan krävs. Mejla camilla.froden@lakarmissionen.se om du vill komma!

torsdag. Jag, Maria och Johanna ska plåtas av Emily Dahl och sedan ska vi på möte med Novellix. När eftermiddag touchar kväll ska jag på AW med Fatima som är i stan + en massa göttiga kompisar!

fredag. Hemmajobb och kanske skaka liv i vegetariska middagsklubben? Tips på härliga februari-rätter?

lördag. Helt oplanerad.

söndag. Helt oplanerad. Nästan. Bodil är bjuden på barnkalas hos en kompis, och har valt mig som sällskap.

Loading Likes...

Prata med kids om klimat – hur gör en?

 

Klimathotet kryper närmare i takt med att deadline närmar sig, konsekvenserna av ett varmare blir tydligare och klimatsnacket mer frekvent. Men hur snackar en om klimat med sina kids? Med egna och andras barn?
De där oskyldiga som ska leva i sviterna av en ohållbar historia?
Vad kan en göra för att påverka deras framtid, och hur? Ja, det tänkte jag grotta i.

I boken “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” så har jag, Maria och Johanna skrivit ett helt kapitel om just barn, och tagit hjälp av klimatspykologen Frida Hylander för att reda i frågan.
Dels för att reda på vad vi kan göra, måste göra och hur vi snackar med barnen.
För det är ju trots allt våra och andras barn som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det är för deras skull vi måste snacka om det här.

Hur pratar en med barn?
Ja, inte helt lätt. Jag bävar för dagen då de riktigt tunga frågorna kommer. Eller insikterna. Mina barn är 3 och 4 (snart 5) år. Är barnen små behöver en en ju inte kavla fram hela verkligheten kan jag tycka. Den där om att klimatförändringarna drabbar de som är mest oskyldiga, fattiga mödrar och andra barn. Inte heller den lilla detaljen om att vi går mot en temperatur som mänskligheten aldrig har upplevt (om vi inte gör något). Inte heller att människor kommer drabbas av matbrist, förlora sina hem, att över 200 miljoner människor kommer känna sig nödgade att fly, många förmodligen kommer att dö. Och att risken för krig ökar drastiskt. Det är saker vi kanske inte behöver nämna.
Däremot kan vi prata om saker vi kan göra för att världen ska bli bättre. Vi kan försöka prata om att ta hand om våra saker, att inte slänga mat och om alla resor på rälsvägs avstånd. Vi kan prata om miljö istället för klimat: att ta hand om naturen, inte skräpa ner och att se till att djuren inte får i sig gifter. Vi kan förklara att vissa saker färdats långt, och vi kan hylla det som är nära till hands. Vi kan ge våra barn vettiga värderingar. Värderingar som handlar om att inte leva på bekostnad av någon annans framtid. Att den här planeten är allas, och vi måste ta vara på resurserna så att det räcker till alla. Rättvisa värderingar, sprinklade med omtanke och medmänsklighet. För de kommer garanterat behövas. Klimatfrågan är vår tids största rättvisefråga, vilket bara kommer bli tydligare ju närmare deadline vi kommer.

Och det viktigaste: att försöka leva efter värderingarna. Det är banne mig inte lätt alla gånger, för vårt samhälle är fortfarande så pass ohållbart och vi drivs av ohållbara värderingar.
Men. Vi kan försöka.
Vi måste väl ändå försöka?
Dels för våra barn, men också för att röra samhället framåt. Många små bubblande öar blir snabbt till en opinon.

Är barnen äldre så kan det ju vara idé att veta vad en pratar om. Ta reda på vad barnen vet, hört och vad de funderar över. Och därefter ta reda på så mycket som möjligt för att kunna förklara på ett vettigt sätt. Lyssna, och försök förstå. Möt barnen i deras oro, utan att spä på den. Prata om utmaningar som ska lösas, snarare en kris som kommer.
Som Frida Hylander så bra förklarar i vår bok “Gör skillnad”:
“Nästa steg är att inte förminska barnens oro eftersom den faktiskt är befogad, men inte heller stanna i oron. Lugna barnen med att det här är en fråga som jättemånga människor jobbar med, att forskare har koll på vad vi måste göra och att nu är det vår uppgift att lyssna på deras råd och göra som de säger. Förklara gärna också att vi kan kontakta politiker och företag och uppmana dem att agera”.
Att göra något aktivt hjälper. Precis som när vi upplever en kris i en relation, på jobbet eller med en vän så mår vi ju bra av att göra något aktivt för att förbättra situationen. Och det är samma sak med klimatkrisen.
Hur gör en med trycket utifrån? Jo, hörde något smart, kan det varit via Maria kanske, att gå ihop för att sätta lite ramar. Finns tryck på att skaffa en mobil vid en viss ålder kanske det är smart att gå ihop, alltså föräldrarna, för att göra en plan när ni ska införa vissa prylar. På så sätt kan en kanske undvika “men hen har ju”-argumentet. Något så när i alla fall.

Försöka leva som vi lär
Det klassiska ordspråket “barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör” kunde inte landa mer rätt än i klimatfrågan. Vi kan ju snacka om vad som är bra för naturen och klimatet hur mycket som helst, men kidsen gör ju inte som vi säger. De gör som vi GÖR.
Något som Frida Hylander tog upp (och som också står att läsa i Gör skillnad) är att det är extremt förvirrande för ett barn när de lär sig en sak, men världen (och föräldrarna!?) gör en annan.
Det spär på barnets oro.

När samhället, kompisarna på förskolan/skolan och någon vuxen snackar om att det är dåligt med avgaser från bilar, att en inte ska flyga för klimatet och att en ska skippa köttet blir det  – excuse my värmländska – dretjobbigt – för kidsen. Försvara för andra och för sig själva, Särskilt med tanke på att det är en livsstil som de kanske inte aktivt valt.  Utan är infödda i. Om en däremot försöker leva mer hållbart, tar forskarnas ord på allvar, ja, då blir det mer vaniljglass med kolasås-feeling i kroppen. Det rimmar liksom bra. Och kidsen ser att förändringen går framåt, snarare än bakåt.

Så vad kan vi göra?
Ja, förutom att göra vad vi kan för att stoppa klimatförändringarna (prata om klimatet, påverka våra arbetsplatser, beslutsfattare, företag och människor omkring oss), och göra allt som står i vår makt för att rädda våra barns framtid (för den ser inte så ljus ut), så är det att leva så klimatsmart vi bara kan. Och uppfostra våra barn att ta efter oss. Ge dem bästa möjliga verktyg för att segla igenom omställningen. Sätta standarden. Vi är trots allt flockdjur. Vi gör som alla andra. Om vi börjar klä våra barn i begagnat eller hyrt, kommer det så småningom bli normen bortom sprillans, koldioxid-osande nytt.

För vi kommer behöva ställa om. Och antingen kan en börja nu, och ge sina barns framtid några marginaler förhoppningsvis. Eller så väntar en på att bli tillsagd att ställa om, och skippar marginalerna.
Jag gillar marginaler om en säger. Jag är långt från perfekt, men jag vill ta chansen att göra så mycket jag kan.

Men ett är säkert: Vi kommer behöva dra ner våra utsläpp.
Och det säger sig självt att det kommer bli ett stort kliv för de kidsen som förväntar sig utlandssemester med flyg, kött som vardagsmat och att bilen är en förlängd arm till bekvämlighet. Däremot om en pö om pö köpa begagnat när det är dags för “nya” kläder, tar tåget på semester (eller semestra nära, gräva där en står) och servera vegetariskt eller veganskt. Ja, då blir omställningen mer smooth. Inte som en chock. Och marginalerna ser bättre ut.

I Sverige lever vi i dag som om vi hade 4 jordklot, vi flyger 5-6 gånger mer än världsgenomsnittet och vi konsumerar cirka 9 ton koldioxidekvivalenter per år och person. Vi ska ner till 1. Alla ska ner till 1 enligt FN.
Utmaningarna ser olika ut för var och en, precis som förutsättningarna.
Jag hoppas innerligt att det kommer hjälpmedel för att jämna ut både utmaningarna och förutsättningarna. Tills dess får vi försöka ta hjälp av varandra, snacka om utmaningarna och göra så gott vi kan. Och kanske hitta lösningar tillsammans.
Vad svarar en kidsen när “Lollo och Bernie” på utlandssemester är det alla snackar om på förskolan?
Pja, om jag det visste. För den frågan går het här hemma.
Jag har själv svarat att Lollo och Bernie snart ska flytta hem för de vill skippa flyget, hahaha.

Ett stor hjälp på vägen är ju att känna samhörighet med andra.
Jag vette tusan vad jag skulle göra utan alla vettiga människor omkring mig. Och jag önskar fler sådana bubblor. Där normen är det hållbara. För en känner sig enormt stark, och det är lättare att gå emot alla de där ohållbara normerna. Oavsett om en är kidd eller snart 37 årig tvåbarnsmorsa. Jag backar sakta ut ur ohållbara sammanhang, för jag mår bäst där normen är hållbar.
Apprå på just det skulle jag vilja tipsa om den här boken, som visar kraften av att vara många, och som ger enormt hopp.

Greta och jättarna” av Zoe Tucker och Zoe Persico.

Den här boken – inspirerad av Greta Thunberg – kan sätta grunden för känslan att en kan göra något.

Den fokuserar på miljö i första hand, vilket jag tycket är vettigt. Klimatet, höjda temperaturer och vad det gör med vår planet är så abstrakt. Men att snacka om att naturen kan de flesta relatera till.

Spana in!

Loading Likes...

Mina favoritbilder 2019

Jamen vad nu då? 2019 är väl ändå long gone?
Ja, jo, men jag har ju suttit fast i bokskriveri hela januari så först nu börjar 2020 för mig.
Låt oss ta en kik på 2019, vad som hände då och vad jag tyckte så mycket om …

Vi skaffade katt. Världens gulligaste, skevaste lilla lurvboll. Som dirket flyttade in i barnens dockskåp.

Fick sällskap av denna prominenta herre.

Jag vabbade in style så att säga.

Vabbade länge. Och jobbade med bokmanus till Gör skillnad-boken. Mycket bokjobb, lite plåtnings-verkstad.

När vabben tog slut kom våren och vi åkte till torpet. Gjorde kransar av maskrosor och byggde staket.

Vårt torp som står mellan både hägg och syren.

Första torpsommaren med katta.

Det blev försommar, och den landade i klimatfrukostar, loppis-arrangemang och det här. Torpet.

 

Flyttade in alla våra tusen växter och skulle bo här hela långa sommaren.

Madicken och Lisabeth på Gotland.

Min perennrabatt blommade för fullt. Tänk va, att det inte fanns någon rabatt alls här när vi flyttade in.

Vi hängde i Visby, mätte oss med stockrosor och badade omvartannat.

Och hängde mer på torpet än vi någonsin gjort.  Hade massor av besök och en hel del projekt i trädgården. Och funderade en hel del över framtiden.
Spelade in vloggar, och har faktiskt en hel del på lager som jag aldrig hann publicera. Vill ni se?

När augusti tog slut åkte vi tillbaka till stan. Plockade blommor på självplocket vid Rosendals slott.
Laddade innan boksläppet.

Vi tog en tur till torpet, klättrade i äppelträden och plockade massor av päron hos grannen. Och sedan hem för att härja runt i boksläppstider.

Bok-karusellen tog fart. Rejält med fart. Kombinerade föreläsningsjobb med att åka på utflykter när hösten kom. Här är vi i vackra Uppsala.

Vi gillar utflykter.

Det blev höst på allvar och uniformen åkte på.

Semestrade i Stockholm, sa hej till slottet och visade kidsen Gamla stan.

Pep till Västerbotten, hälsade på svärföräldrar, föreläste i Skellefteå två vändor och plockade blåbär.

Njöt av detta när vi kom hem. Och lata helger.

På helgerna gick vi på museum. Det bästa vi vet. Detta är det bästa museet enligt mig. Gamla stan.

Fångade buketten från Rosendal på bild. Lika vacker så där en tre månader senare.

Tyckte november var vacker. Den var sjukt grå. Men vacker ändå.

Om jag gillar att vara kontrasten till november? Ja.

Slog in en massa böcker så hållbart jag bara kunde.

Och pysslade inför jul. Och laddade upp för att skriva fyra små böcker om klimatet.

Ändå ett fint år. Mycket tankar och lite skav i kroppen. Tragiska händelser ömsom så fina stunder. Mycket torp. Och mycket jobb. Roligt och meningsfullt jobb. Många insikter och lärdomar. Och stor ödmjukhet inför just allt det där.

Loading Likes...

På gång!

Häj!
Nu blommar löken – två inlägg på en dag!
Men jag passar på att ta igen livet efter bokskriveriet.

Tänkte ta en vända kring vad som är på gång, ja, förutom Novellix-samarbete?
Jo, först och främst en otippad nyhet om boken “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft“.
Boken – som nu tryckts upp i en fjärde upplaga – har blivit ljudbok och även som studiecirkel för ABF (så häftigt). Nu släpps boken som talbok och i punktskrift!

Vad händer i veckan då?
Jo, detta!

Tisdag. Ska förbereda en klimatföreläsning som jag ska hålla på Läkarmissionens mingel i deras secondhandbutik i Vällingby den 5 februari (mingel mellan mellan 17-20). Det bjuds på kaffe, hembakat och secondhand. Triss i bra saker!  Ta en vän under armen och kom vettja! Anmälan krävs. Mejla camilla.froden@lakarmissionen.se om du vill komma!

Onsdag. Börjar dagen med frukost med min syster Ellen. Resten av dagen blir det möte med Maria och Johanna för att snacka om vårt lilla projekt Klimatklubben, som numera engagerar en rad lokalklubbar, 36 000 på instagram och 21 000 på Facebook.
På kvällen kommer en massa grannar hem till mig. Ska nämligen dra igång en nystartad miljögrupp i min BRF! 

Torsdag. Möte med gullisarna på Juno PR, ytterligare möten och sedan till Riksdagen.

Fredag. Har fått remiss till en hudspecialist som ska kolla upp några pigmentfläckar som förändrats. Noll erfarenhet av sådant där. 

Lördag. Middag hos mina kompisar Lisa och Per! 

Söndag. Ska äntligen få träffa lilla Selma

Och i nästa vecka? Födelsedag! Närmare bestämt den 4 februari, fyller jag 37 år. Vad hände?

Loading Likes...

Tillbaka till verkligheten!

I går kväll skickades fyra bokmanus in till Novellix! Veckor av tangentrapp, kvällsjobb och ändlösa att-skriva-listor är över. Jag är tillbaka i verkligheten. Ute ur skriv-bubblan!
Hej hörni!

Men alltså detta: vi gjorde det igen! Vi (jag, Maria och Johanna) rodde i hamn ytterligare ett bokprojekt, denna gång fyra små böcker om klimatet för Novellix. Planerat släpp i april.

Så peppade på detta!

Nu ska försöka grotta tag i allt det där som blivit åsidosatt under veckor. Och så ska jag planera våren, tur till Gotland och ta tag i det här året. En månad senare än alla andra, hahaha.

 

Loading Likes...

En fjärde upplaga av “Gör skillnad”!

Ååååkej. Här går det undan. För innan vi ens hunnit ropa tredje upplaga, står det klart att “Gör skillnad –från klimatångest till handlingskraft” trycks i en FJÄRDE UPPLAGA!
Damn, jag är så glad över detta.
För helt plötsligt ser framtiden, lite lite ljusare ut!

Tack alla som delar, tipsar och lånar ut sina “Gör skillnad”. Ni gör skillnad!

Loading Likes...

Mina bästa budget-mat?

I stolt samarbete med Matsmart.se

God eftermiddag årets fattigaste dag!
Snart, snaaaaart ny månad, nya möjligheter. Men just nu? Ett renslickat konto till sista öret.
Har du också slut på kulor?

De sista pengarna spenderade jag loss på Matsmart – en mattjänst som räddade hela 5 047 ton mat 2019.  Låt oss bräcka den siffran 2020, eller hur? Rädda MER mat – till 20-70% rabatt. Vinst för både dig, plånboken och klimatet.

Så, vad behöver en som allra mest årets fattigaste dag?
Jo, tips på smart budget-mat så klart.

Vanligtvis är detta mina go-to-kort
– rotfrukter i ugn (potatis, palsternacka, rödbetor, morötter på plåt, med olivolja och flingsalt). Serveras med salsa blandad med crème fraise. Obs! Viktigt att rotsakerna blir knapriga.
– restpizza – allt du har hemma på en pizza! Riv över ost från alla trötta ostskalkar du kan hitta.
– fattiga riddare, pannkakor eller ugnspannkaka.
– pasta med sås. Mycket suddigt begrepp om en säger så.
– pestopasta

Vad är dina budgetfavoriter?

Nu tänkte jag att vi skulle kika på vad som blev denna dags budget-måltid – gjort av Matsmart-fynd!

Tadaaa!
Massor av krossade tomater, pasta, olivolja, granola, sojamjölk, majonäs och popcorn! Och så en hel del bönor också.

Av detta sladdade jag ihop två middagar!
Först ut:

 

Tomatsoppa! Krossade tomater från Matsmart, och sedan vatten, buljong, rödlök och vitlök (ingredienser som jag hade hemma). Toppade med crème fraise, chiliflakes och timjan.

Nästa middag? Som jag sparar till imorgon?

Vegetarisk pasta bolognese.
Pasta, krossade tomater och vegobolognese från matsmart. Resten av ingredienserna, buljong, vatten, lite soja, salt och peppar, hade jag hemma.

Vill du också rädda mat till pangpris? Använd koden EMMA50 så får du 50 kronor rabatt när du handlar för minst 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 6 februari, och en gång per kund.

Loading Likes...

Hej Landskrona, bok-spurt och bäst på TV just nu

Ny vecka!
Imorgon bitti rälsar jag till Landskrona för att föreläsa om klimatet – tjohoo! Årets första föreläsning! Klockan 18.00-19:30 på Landskrona stadsbibliotek – ta med en kompis och kom dit vettja!

Ser fram emot att åka tåget ner, jobba med boken och styra upp livet en aning. Jag jobbar aldrig så bra som på tåg nämligen. Prima i sluttampen på det där bok-projeket som jag, Maria och Johanna jobbar med just nu. Bara en vecka kvar till deadline (pöh!), sedan kommer livet åter och allt det där som satts på vänt.

Den här måndagen har spenderats här, hemma i sängen, med katta. Jag har köttat bok, haft skype-möte och så försökte jag se dokumentären “2040 – framtidsfilmen” igen, men det gick så här, haha! Men alltså SE DEN! Världens snyggaste, viktigaste och coolaste film.
Så mycket bra på SVT just nu alltså. Har plöjt både “Äkta Billgrens” (alltså Elsa och hennes mammas relation (har ni sett Göteborgs-avsnittet? Och Helene alltså. Tusan så härlig! ), “World on fire” och “Rapport från 2050“.

Har du sett allt bra:igt?

Och förresten!
Imorgon åker jag ju till Landskrona, och i mars kommer jag till Lund, Kungsbacka och Säffle. Kalendern bokas upp pö om pö, så jag samlar alla stopp här.

Loading Likes...

Min Dalarna-bucket list

I samarbete med Visit Dalarna

I går morse åt vi frukost på Mora hotell & spa, packade ihop alla våra saker, försökte slita våra barn från hotellrummet (de hade ju ett eget rum med livets bästa: våningsäng, maskeradkläder och leksaker) och promenerade längs med Siljan till Mora station …

… för att ta tåget hem till Stockholm.
Två intensiva dygn med barnjonglerande blandat med fantastsiska upplevelser och välbehövligt spa.
Men vad var bäst? Vad gillade kidsen bäst? Vad hade jag velat göra mer?
Och var vill jag åka härnäst?
Jo, det ska jag lista nu.

Alltså Hedemoras gamla kvarter och byggnadsvårdsbutiken. Dit åker jag GÄRNA igen.

Att få nosa på Dalarnas hantverkskultur. Den är jag inte klar med kan jag säga.

Vill åka tillbaka å köpa denna. Och åka på loppisrunda i trakten!

Att få uppleva så många historiska miljöer! Tänk att sitta å äta middag där Anders Zorn och hans polare hängt.
Den här fantastiska målningen finns i matsalen på Mora hotell & spa, och föreställer den forna punschverandan med utsikt över Siljan. Vackert! Känns som jag bara pillat på historieytan …

Vad vill jag göra härnäst?
Alltså jag har fått såååå många härliga Dalarna-tips via mejl, kommentarer och på instagram. En grej som jag MÅSTE göra är denna: “Hättan är broderad med Påsöm. Dala-Floda(Floa) är en fantastisk by. Där kan du även gå kurs i Påsöm för Anna-Karin Jobs Arnberg. Finns kurs för både nybörjare och fortsättning. Sommartid händer det mkt i Dala-Floda bla “Komidsommarfesten mä vicku inna”(Kofesten). Du kan också handla ekologiska grönsaker mm och äta Bondfrukost på Wålstedts gård. Åk dit någon gång”
Eh, ja. Men då lämnar jag nog barnen hemma och åker med en kompis. Ja, jag tittar på dig Amanda.

Skulle vilja stanna till på fler platser. Tågluffa i Dalarna! Såg så många vackra platser när jag åkte tåget. Jag vill stanna till i Rättvik, Tällberg och Avesta. Götta mig i vackra gamla hus.

Och sist och minst: Vad som var bäst enligt kidsen?
– att ha ett eget lekrum med våningsäg på hotellet
– att bada pool på hotellet
– hunden i Hedemora (de har sagt med gråt i rösten att de måste tillbaka, haha).
– äta hotellfrukost och äta den vid ett annat bord än sina föräldrar, typ i baren, pga stora nu.
– springa jättejättesnabbt i alla hotellkorridorer
– få fika varje dag (de kräver kakor vid varje måltid nu)

Loading Likes...

Mora, hätt-kärlek och häls hos Zorn

I samarbete med Visit Dalarna

Hej från Mora!
Så här såg det ut i går morse när jag traskade ner de futtiga metrarna från Mora hotell & spa till Siljans strand. Hade det varit försommarmorgon hade jag förmodligen hoppat i. Det finns ju bastu på hotellet, så jag kan nästan inte skylla på något. Jo, just ja, isen!

Måste ha plurrats en hel del här genom historien tänker jag, när societeten samlades på det anrika hotellet och det bara skiljde en liten hästdroske-väg mellan hotell och dopp. Tänk sekelskiftet, kvällsklirrande glas på hotellets punschveranda och sedan nattbad – oh maj. Jag är ju en sådan där som aldrig vill gå hem från fest, och alltid är kvar till sist. Så jag skulle vara en lågt hängande frukt, haha!

Egentligen var jag klädd för längdskidor denna dag, och det brukar ju vara snö här i Mora så här års. Det var det nyss, och det kommer det vara strax. Men vi hade ju tajmat in 2020:s  knasigaste januari-dagar. Redan om ett par dagar ska det komma kraftigt snöfall och minusgrader. Dammit! Det finns en hel massa längdspår i närheten av Mora så klart (och det kryllar av längdskidåkare med vältränade stjärtar), och när det är snö så kan en ju lajva Vasaloppet ett stenkast härifrån.

Men eftersom vi hade späckat schema bestämde vi oss att stanna i Mora, och ge god tid för Mora-stros …

Och detta.

Imagnärt gädd-fiske i Siljan.

… Iklädd den finaste hättan. Samma hätta som jag hade när jag var barn.

Sådana fantastiska broderier, eller hur? Har ni förresten sett Elsa när hon var i Dala-Floda? Spana in dräkten!

Skaffade häst. Kommer emellertid inte komma upp på den (obs, har försökt!).

En annan som försökte.

Till skillnad från gårdagens äventyr och rälsande så tog vi det lite lugnt denna fredag. Åt bakelser på Kaffestugan, lekte isbana och …

Kikade in på Mora hemslöjd, som så många av er tipsade om. Och där, längst in i hörnet fanns ju en secondhand-hörna med blusar, vantar, sockor, dockor, dockkläder och  …

Den här vita ullhättan. Hur vacker? Hur i hela friden kunde mössan slå sin in som vardags-värmare när det fanns sådana här att konkurrera med?

Köpte den inte. Och ångrar mig.

Fingrade på allt ljuvligt hantverk och köpte ett flergångs-kaffefilter i lin. Behövligt!

Det är ju inga direkta avstånd här om en säger. Och jag glömmer liksom alltid bort det. I Stockholm räknar jag kallt med att allt ligger minst 30 minuter bort. Tidsoptimisten Emma är alltid tidig när jag är hemma i Karlstad, och så även här. Två minuter hit, tre minuter dit. Och vips så var vi på Zorns café – inhyst i Zorns gamla stall! Här serverades pannkakor, allsköns god mat och mys.

Efter maten kutade kidsen ett par varv på Zornmuseet , och jag kikade på alla fantastiska målningar.

Och efteråt fick jag gå en privat visning av Zorngården. Kliva över tröskeln, in i Anders och Emma Zorns hem. In i historien, och alla fyra köken (!?).

Och de vackra gästrummen. Det är lätt att känna sig ödmjuk inför en sådan här historisk plats. All holländsk 1600-talskonst på väggarna, gotländska (återbrukade) kyrkfönster och den varma atmosfär som väntade parets otaliga besök. De hade nästan alltid besök, och gästerna stannade i veckor. Men förmiddagarna ägnades åt arbete, det var sedan gammalt. Fick lite panne över tanken att ha besök hela tiden, men lugnade mig när jag hörde om förmiddags-pausen.  Att som värd eller värdinna få en ensampaus varje förmiddag för att ladda upp och sedan njuta fullt ut av sällskap.
Jag älskar ju besök och att ha gäster, det är mitt bästa, så detta ska jag nog införa. Förmiddags-fritid.

Prinsrummet! Här kan en tänka sig att prins Eugene bodde. Det var ju inte direkt lantis-Sundh från Värmland som bodde över här. Utan här hängde kultureliten. Selma Lagerlöf, August Strindberg, Carl Larsson och Bruno Liljefors.

Måste dricka mer te och sy mig en tehätta med tofs känner jag.
Detta var Emma Zorns arbetsrum. Aningen annorlunda från Emma Sundhs som en säger.
Guiden frågade hur mitt arbetsrum såg ut, och då var jag tvungen att erkänna att jag mest jobbar från sängen.

Kikade in i Anders Zorns badrum, och i parets PARTYRUM! Okej, de hade ett maffigt partyrum. Inte så ofta en får upp det Hemnet-sökordet.

När jag kom tillbaka till Mora hotell & spa så svidade jag om, för nu skulle det spa:as! Dessa stackars skriva-bok-axlar fick sig en omgång och jag seglade liksom upp till hotellrummet efteråt som om jag hade moln på fötterna.
Lyxen!

Väl uppe på hotellrummet började det bli middagstid, så jag satte på mig kläder och så gick hela familjen ner till restaurangen. Det blev närodlat och glass!

Mums!
Efter middagen var vi helt slut hela bunten, så vi pep upp till hotellrummet, sjönk ner i sängen, åt chips och gosade.

Och sa god natt och tack för denna gång!
Så himla fint <3
Och alltså mer Dalarna åt folket! Vill så gärna upptäcka mer av denna kulturskatt, alla gamla hus, måleri-glädjen, hantverkskonsten och den ljuvliga dialekten som påminner mig om min pappa.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny