Fint o fult, fynd och en magisk strand

För ett par veckor sedan (hallå, hur snabbt går den här sommaren?) var pep jag och familjen upp till Fårösund och underbara Fint o fult som öppnat för säsongen. Det är ju ett måste-stopp varje sommar, så även denna.

Här finns alltid så mycket fint, som kistor, gamla bolster och medicinflaskor.

Gick runt och kikade på allt snyggt, som korgar och emaljskålar …

Världsfin bricka. Och helt plötsligt …

Sprang jag in i Maria som också var där. Ja, vad ska en säga, vi dras till samma, härliga utflyktsmål och gillar gamla grejer.

Utanför butiken finns numera ett stort växthus där en kan köpa plantor. Hur vackert?

Som om det inte var nog med Maria, sprang även in i Bodil Vintage-Elin och hennes partner Patrik!
Blev så himla glad av att se dem. Två exemplar av goa människor.

Innan det var dags att dra vidare (med fynd under armen!) så åt vi glass och hängde med våra Visby-kompisar som också var där.

Vinkade hej då till Monica på Fint o fult och drog till Fårösund. Snabbladdade elbilen medan vi käkade lunch och drog därefter vidare för bad. Först blå lagunen …

Och på vägen därifrån passerade vi Ar och bestämde oss för att strunta i att vara hemma i tid för middag, och istället ta ytterligare ett bad.

Så himlans glad för det beslutet.

Strosade runt på stenstranden och barnen, som annars brukar vara team sandstrand, lekte loss som aldrig förr med alla stenar.

Så ålade jag av mig kjolen och bestämde mig för att ta ett dopp.

Halkade ut på stenarna och doppade mig i det friska vattnet. Lätt ett av livets bästa bad!


Hoppade i morgonrocken och sladdade söderut. Köpte pizza halvvägs hem – iklädd morgonrock – och korade mig till nöjdheten själv.

Loading Likes...

Odla effektivt (och giftfritt) i pallkrage

– I samarbete med Granngården

I min trädgård odlas det till höger och vänster, i trädgårdsland och i pallkrage. Och pja, jag har vääääldigt många pallkragar.
Jag gillar hur pallkragarna ramar in trädgården och organiserar i allt det vilda, men sedan ska jag ju inte sticka under stol med att det både är lättrensat (hej bekväm höjd) och dessutom lättodlat. Det som inte trivs i trädgårdslandet trivs garanterat i pallkrage.
Sockerärtor trivs inte nämnvärt i trädgårdslandet ännu (behövs nog ett par vändor jordförbättring), men sockerärtorna trivs desto bättre pallkrage.

Några av mina pallkragar är begagnade, men de flesta är inköpta via Granngården (och har ett par år på nacken), eftersom Granngården har pallkragar av svenskt, obehandlat trä. Jag försöker att hålla mitt trädgårdsland så frtti från gifter det bara går. Ekologisk, KRAV-märkt jord, ekologiska fröer och så trä utan en massa kollijox i. Inget tryckimpregnerat trä i mina odlingar, inga bekämpningsmedel eller tveksamt bös i min trädgård. Det trä som finns i trädgården är målad med linolja, alternativt obehandlat (och jag tycker faktiskt att de är finast när de får åldras och gråna av sig själva).

Vad odlar jag då?
En pallkrage är full av kryddor, medan jag roterar de andra pallkragarna. Jag odlar allt från smultron, sallad, tomater till kikärtor och grönkål. Mitt bästa pallkrage-tips är busktomater. De är stadiga och ger enorma mängder småtomater.
För att ge dem lite stöd har jag byggt en sådan här konstruktion, inspirerad av Bee Urban i Stockholm:

Här är tomaterna ganska små, men i takt med att de växer binder jag upp dem. Med hjälp av samma konstruktion odlar jag också  slanggurka och då – fanfar – sockerärtor!

Det enda som behövs är två pallkragar på hög, bambustavar, snöre och …

Stängselkrampor eller krokar. Allt material finns på Granngården. Eftersom jag har en never-ending bod hade jag allt material hemma, och kunde bygga upp i ett nafs. Den som spar hen har.

Vad kan en odla pallkrage?
Allt! Har en som jag ett ganska nyanlagt trädgårdsland, som tar tid jordförbättra, är det ett bra komplement för att få prunk i trädgården. Pallkragarna är koncentrerade till ytan och det går lätt att få till en bra odlingsjord och att täckodla.

Vad är täckodling?
Detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om, men jag här på torpet täckodlar vi så mycket vi bara kan och hinner. Och när vi flyttar till landet permanent – vilket (förhoppningsvis) är höstens plan – så ser jag fram emot att ha mer tid att täckodla.
Täckodla är precis som det låter: att odla genom att täcka odlingarna. Vi har en äng som vi slår med lie, och med gräset från ängen täcker vi så mycket ytor av våra odlingar som det bara går. Tjocka lager gräs (funkar så klart med annat organiskt material också) läggs mellan plantorna för att förhindrar att ogräs växer, samtidigt som täcket av organiskt material håller fukten kvar i jorden och ge grödorna näring.

Att tänka på!
– Växla grödor! Variera vilka grödor du odlar. Jag har endast en pallkrage som har återkommande typ av växter och det är den med färska kryddor, eftersom flera av dem övervintrar. Även smultron kan ju stå och götta sig av sig själva.
– Vattna! Pallkragar gör det enkelt att vattna koncentrerat, men kan också torka ut. Så ha koll, eller använd droppslang kopplad till regntunna (som jag visade i detta inlägg: Spara vatten: DIY, tips och trix!).
– Gödsla – oh, the magic of guldvatten! Glöm inte att gödsla dina odlingar. Här används guldvatten flitigt.

Anlägg en pallkrage – hur gör en?
Gräv fram wellpapp och tidningar ur återvinningen, ta vara på grenar, löv och annat bös i trädgården, och gör dig redo för att anlägga en pallkrage! Pja, en kan ju så klart köpa en pallkrage och mängder av påsar jord för att anlägga sin pallkrage, men det finns både billigare och mer resurseffektiva sätt att kirra en pallkrage. Nämligen att använda det en har!

Här har jag laddat upp med:
– två pallkragar i obehandlat trä från Granngården
– wellpapp (den här stora kartongbiten fick jag av Granngården i Visby, tack!)
– grenar, torkade löv och annat organsikt material som jag hittat i trädgården
– KRAV-märkt jord från Granngården

Börja med att montera i hop pallkragen och ställ den där du vill ha den.

Fick prima hjälp i monteringen kan jag säga.

Ta bort eventuell tejp på kartongen (tejp har inte i naturen att göra som bekant) och passa in i pallkragen.

Tadaaa! Se till att kanterna går upp i pallkragen så ogräset inte letar sig in. Släng på några morgontidningar på pappen när du är i farten. Det ger en bra grund. Nu är det dags att fylla pallkragen.

Fyll på med organsikt material! Moffla på bara!

Sedan är det dags för KRAV-märkt jord. En kan så klart fylla på med KRAV-märkt jord i HELA pallkragen, men det kräver väldigt många påsar jord. Så tricket är att tjoffa på med organiskt material i botten. Små, torkade pinnar, löv, gräsklipp eller lite kompost. Och därefter, när en fått upp lite höjd, då kryddar jag med KRAV-märkt jord. Varje år jordförbättrar jag med gödsel, och däremellan vattnar jag med gödslat vatten.

När jorden är på plats pillar jag ner frön. Just här har jag satt mitt bästa: sallad! Något en kan så hela sommaren lång och inte kan ha för mycket av.

Sedan är det bara att vänta, och njuta!

Vad odlar du helst i pallkrage?

Detta var den andra delen i ett samarbete med Granngården.
Förra veckan publicerade jag ett inlägg om den viktiga resursen vatten: Spara vatten: DIY, tips och trix!

I nästa vecka publiceras ännu  inlägg om odling! Missa inte!

Ps. Vet ni, det finns arbetskläder, men jag fördrar att få saker gjorda när jag får feeling om det så betyder att det görs innan stranden i årets begagnatfyndade, vita sommarsjok.

Loading Likes...

Guide: Köpa elbil?

Tidigare i somras skrev jag inlägget “Oops, vi har köpt en elbil” och det ramlade in en hel drös med frågor kring just val av elbil, vad en ska tänka på och hur det fungerar med laddning.
Och nu kommer en inlägg på tema elbil!

Detta inlägg görs i samarbete med vettiga, härliga bloggkollegan Dnilva!
Det är tack vare Anna-Maria/Dnilva och hennes sambo Philip som vi lyckades manövrera fram i elbilsdjungeln. De hjälpte oss i urvalet av elbil, eftersom de själva valt elbil till leasing och gjort ett pretty impressive arbete att luska reda på vad en ska tänka på. Thank gaaaad för internet, och att Husligheter en gång sa: ska du någon gång köpa elbil, kontakta Anna-Maria/Dnilva! Sagt och gjort!

När vi började fundera på elbil hörde jag av mig till Anna Maria, hon frågade oss vad vi tänkt för prisklass, räckvidd, storlek och så vidare. Och så maldes våra svar i Philip, och så fick vi några förslag, med tillhörande motivering. Genialt! Jag önskar att de fanns som app!

Nu har jag och Anna-Maria/Dnilva, Philip (och så klart John) slagit våra kloka huvuden ihop serni! Vad har vi hittat på då? Kanske inte en app, men väl en guide som hjälper till att reda i elbils-djungeln.
Så nu kör vi! Elbil då, så klart. Denna guide är uppdelad i två delar, en del finner du här, hos mig. Här kan du läsa om vårt val av elbil, att dela elbil, om klimat och el.
Hos Dnilva kan du läsa om att köra elbil, leasa, vad en ska tänka på inför ett köp och så utlovas en hel massa smarta tips. Som hur du kan köra typ gratis …

Varför elbil
Vi bor ju för närvarande i Stockholm, där en nästan får väja för all kollektivtrafik som vill plocka upp en. Behöver vi en elbil? Nej. John cyklar till jobbet på andra sidan stan (totalt 2 mil om dagen), och jag jobbar som bekant hemifrån. Jag cyklar eller tar tunnelbanan om jag ska på möten eller behöver färdas längre. Vi har alltså noll behov av en bil, annat än att vi har ett torp då. Men nu har vi ju sålt torpet och ska kasta oss ut i den gyllne ovissheten. Planen är nu att bli lite mer resurseffektiva. Ett boende på landet, istället för ett i stan och ett på landet. Men ett boende på landet innebär förmodligen att en blir mer bilberoende, så den långsiktiga planen var att köpa en elbil som vi kan dela med mina föräldrar (som i dag har en fossilbil och har behov av att ta sig fram med just bil). Förhoppningen är att bo (hyfsat) nära mina föräldrar och dela på elbil. Och pja, gärna fler om de vill vara med. Elbilen ska stå hos mina föräldrar är tanken, eftersom de är störst behov av den. Jag och John har ju cykelflåset i oss, i ur och skur, och kan lätt cykla till affären eller till bussen vid behov. Detta upplägg innebär att mina föräldrar kan köra fossilfritt till vardags från och med i höst, att jag och John köra på el när vi är i Värmland på besök, och sedan även till vardags när flyttlasset går.
Oavsett var vi hamnar, nära kollektivtrafik eller en stad, eller långt ifrån, så vill vi så klart fortsätta cykla eftersom det är världens bästa sätt att ta sig fram, och helt klart det bästa ur klimatsynpunkt. Men till längre resor så kommer vi satsa på eldriven lådcykel och också denna elbil. That’s the plan!

Val av bil
Våra kriterier gällande bil var att den skulle vara liten, begagnad, behändig och inte ha någon batterihyra. Och ett rimligt pris så klart. Ingen Tesla för vår del med andra ord. Vi har inte tänkt att åka på långa Europa-roadtrips (tåget slår ju fortfarande bilen ur klimatsynpunkt eftersom det är fler som delar på elen så att säga), så räckvidden (hur långt en kan köra på en laddning) var inte så viktig, även om den så klart spelade in. Valet landade i en Nissan Leaf från 2016. En liten, kompakt, gullig sak som fungerar ypperligt för våra behov. En full laddning i vår Nissan Leaf tar oss cirka 220 kilometer på ett ungefär. Skulle vi åka mellan Stockholm och Karlstad tar vi oss nästan hela vägen fram med en laddning (291 kilometer). Här planerade vi in en bensträckare/fikapaus med tillhörande laddning i vårt bilköp, hehehe, trots att vi med all säkerhet kommer att ta tåget långa sträckor som Karlstad – Stockholm. Jag tycker det är ganska kul att köra bil, men att köra långa sträckor förstår jag inte tjusningen med om jag ska vara ärlig. Inte ens om jag sitter i passagerarsätet. Jag är värsta sortens baksäteschaufför (kan hårdra det till aspirerande trafikpolis), och försöker styra andras körning med skinkorna. Inget jag är stolt över, men vältränade skidor – det har jag.

Kostnad 
Vi betalade i runda slängar 150 000 kronor för vår begagnade elbil, och då fick vi laddsladd på köpet. John hittade bilen via bilförsäljare (företag) på Blocket. Kostaden för bilen delades på fyra, mig, min mamma, min pappa och så John. Vi äger alltså en fjärdedel var. Notan blev typ 38 000 per person. Det ska tilläggas att det både finns billigare varianter av just denna modell.
Mina föräldrar är ju pensionärer så de är ju hyfsat flexibla gällande tider, och jag intalar mig att de tycker det är skönt att dela bil med oss eftersom vi kan dra det tyngsta lasset med byte av bildäck, bilprovningen och annat som kanske känns betungande när åldern stiger.
Så mitt tips: dela bil med en pensionär, eller någon som kanske inte har exakt samma dagsschema. Nu har vi ju inte testat detta i praktiken, så när vi väl bor i Värmland och delar kan jag skriva ett inlägg om det.
Men ja, kostanden på 150 000 är ju relativt fet, även om den så klart bantas av att bilen är begagnad och liten. Och priset bantas ju ännu mer av att vi är fyra som delar. De 38 000 som jag la på bilen hade jag sparat ihop, medan John hade löst det ännu smartare. Efter att vi sålde vår gamla bil för ett par år sedan så la han undan så mycket pengar som bilen hade kostat oss, en sorts bilpott som kunde användas för att hyra bil vid behov. Det blev en hel del efter parkering (hej, Stockholm!), bränsle, försäkring, service och allt kollijox. För mina föräldrars del då? I dagsläget äger mina föräldrar en fossilbil som ska säljas när elbilen är på plats och allt rullar som det ska. Och notan blev ju att de fick nyare och mer klimatsmart bil, till ett billigare pris än vad de köpte fossilbilen för. De kommer ju inte gå plus minus noll, men säkert inte långt i från. Det tillkommer ju stöd, i form av oss, hehe, och så klart att vi delar på alla omkostnader.

Behov
Tidigare har vi hyrt bil av några kompisar när vi ska till torpet (enda gången vi är i behov av bil), och även använt oss av bilpool (vid enstaka ärenden). Ofta har vi velat vara borta flera veckor i streck, och i dagsläget finns det ganska få alternativ att välja mellan. Många köper ju en sommarbil och säljer den efter sommaren, för att det helt enkelt inte lönar sig ekonomiskt att hyra en bil under en längre period. Men jag hoppas innerligt att det kommer fler lösningar som gör detta möjligt, exempelvis företagsbilar som under semestertider hyrs ut, men används i tjänsten resten av året. I framtiden hoppas jag att vi ser oss själva mer som användare än konsumenter, och slipper äga. Ett exempel på detta är ju leasing.

Ladda smart
Det finns otippat många laddstationer out there, och en del är faktiskt helt … gratis att ladda med. Galet! Vi har exempelvis kör från Flen till Kristinehamn för exakt 0 kronor.
Så ja, en elbil kostar en slant, men elen du “tankar” din bil med är billig. Så i det långa loppet är det ju en bra investering. Via appen Chargemap (det går också att söka på laddstationer i Google maps) kan du hitta laddningsstationer.
Det finns snabbladdning och långsam laddning. Snabbladdningsstationer finns lite varstans, exempelvis på bensinstationer och på väl valda platser. Där kan bilen laddas på snabbt, på mellan 15-30 minuter (beroende på hur mycket kräm (el) du behöver och vilken bil du har). Långsam laddning finns på måååånga ställen, exempelvis på parkeringen till matbutiker. Där kan en plugga in sin elbil med egen sladd medan en går in och handlar mat. Vi laddar med hjälp av olika appar, men det finns smarta blippare också. Spana in Dnilvas nyckelknippa!
Hemma hos mina föräldrar har det installerats laddbox från Tibber, för det är där elbilen kommer att ha sin hemvist. Det är John som har kirrat allt detta på distans, så de har inte behövt fixa något. Där kan elbilen suga i sig långsam laddning, men det fina i kråksången är att en kan ladda när elen är som billigast (och renast).
Med hjälp av appen Tibber (som jag hade samarbete med i våras, blev totalt hooked och som har ändrat hela mitt el-beteende), så kan en styra laddningen av bilen så att det blir så billigt och resurseffektivt som möjligt.
En liten parentes under rubriken “ladda smart” är ju att batteriet faktiskt laddar när en motorbromsar med bilen. Och på vår Nissan Leaf har vi även solceller baktill som förser display och andra smågrejer i bilen med el när solen lyser.
Och just ja, vi valde en bil utan batterihyra. Vad är nu batterihyra då? Jo, vissa bilar (exempelvis Renault Zoe, som jag för övrigt älskar!) säljs “utan batteri”, där en hyr eller snarare leasar batteriet. En månadskostnad som tillkommer.

El
Pja, detta med elen då. All el som produceras hamnar i en bassäng av el. En kan med andra ord inte köpa el från ett specifikt vindkraftverk, om en inte har en egen sladd dit. Däremot kan en se till att mer så kallad grön el pumpas in i bassängen, genom att välja elbolag som endast riktar in sig på förnybar el. När du laddar din elbil, lampa, tar en dusch eller trycker på knappen till diskmaskinen, så pumpas el från bassängen till dig. Vid vissa tidpunkter på dagen pumpar många el, exempelvis på morgon och vid middagstid, och då kan en säga att det pumpas el från det skitiga bottenskiktet. Den fina, förnybara elen på ytan räcker inte alltid till. Men, om en däremot laddar bilen när trycket är lågt så behöver inte alla fajtas om samma fina el. Fanfar: bättre för alla, och grönare el!
Exakt när elen är som smutsigast respektive renast kan du se i Tibber-appen (finns i andra appar också). Smart grej!
I Sverige har vi stor del förnybar el, eftersom vi råkar bo i ett land som lämpar sig ypperligt för just detta (hej all vattenkraft i norra Sverige som står för nära 40% av vår el). På andra ställen i världen ser det så klart inte lika glatt ut. Laddar du bilen i Polen exempelvis så finns ju risken att du pumpar el från smutsig kolkraft. Så elbilen är ju himla smart, så länge bränslet (elen) du pumpar den med är fräsch. Men! Även skitig fulel från kolkraft är bättre än fossila bränslen.

Nya vanor, upplevelser & insikter
Elbilen har gett mig en hel del nya vanor och insikter. Dels att planera åkandet lite mer effektivt, eftersom det finns ett begränsat antal elladdningsboxar. Det finns förvånande många laddstationer (och på otippade ställen, typ McDonalds), men inte lika många som bensinstationerna.  Och oftast finns bara en laddstolpe/laddbox per ställe.  Är det knas med den kan det bli lite svettigt så att säga. Jag har varit med om att det varit knas med en laddstolpe en gång (och kundtjänst kunde starta om hela laddboxen från en annan plats i Sverige, väldigt high tech), men då lång nästa landställe 5 minuter bort.
Så, ja, det krävs lite mer planering.
Dessutom blir en ju om än mer medveten om hur mycket energi det tar för att ta sig fram. Hur mycket el krävs det att ta sig från punkt A till punkt B, och hur mycket el motsvarar det i ett hem exempelvis. Är det rimligt att ta bilen på en slentrian-tur om det motsvarar lika mycket som att producera mat? Vad ska elen (insert: all energi!) användas till? Nu råkar ju elbilar vara energieffektiva, men el är en resurs som vi ska (kan!) använda smart(are).
Att ladda bilen är något jag njuter av. Och jag samlar på fina laddupplevelser. Bäst hittills var gratisladdningen, intill en stor lekpark, i Flen. Och laddningen i Kristinehamn som råkade ligga nära en loppis. 30 minuter som jag var “tvungen” att spendera på en loppis. Åååå, nej.
Insikter då.
Ja, det är väl att det är lätt att ladda, går snabbt, det finns många laddstationer och att det är något visst med att susa fram tyst. Och pja, jag lider inte supermycket när de cyklande barnen som vi körde om häromdagen exhalterat ropade TESLA när vi susade förbi. Usch, sådan sucker för åtrå en blivit då. Så klädsamt. Ej.
Annan insikt. Kommer ej behöva byta kamrem på denna bil, för den har ingen! Pja, tekniken när en snygg radda finheter. Och en fossilbil känns liksom lite trubbig, tung och krångligt i jämförelse med denna lätta skönhet.

Klimatet då?
Elbilar kommer inte rädda världen, men är en bilberoende är det ju så klart en klimatvinning om effekten blir mindre koldioxid i atomsfären. Helt klart bäst är så klart att gå, cykla och åka kollektivt – alla gånger! Och jädrigt bra för hälsan (undrar just hur vi kommer se tillbaka på denna tidsperiod, då vi tar bilen för att åka och träna (!?)).
Men är en bilberoende, ja, då är elbilen överlägsen bensin- och dieseldrivna bilar sett till utsläpp. Är elbilen fri från utsläpp? Nej, så klart inte. Det krävs enorma resurser för att producera en elbil. Faktum är att det är mer resurskrävande att tillverka en elbil jämfört med en fossilbil. Men. Tillverkningen är å andra sidan en liten del av bilens totala utsläpp under sin livstid, och på det stora hela så vinner elbilen med hästlängder.
Detta har jag saxat från boken “Men Kina då!?” (Novellix) som jag skrivit tillsammans med Maria Soxbo och Johanna Nilsson:
“Räknar man ihop ALLA utsläpp, från tillverkning via 16 000 körda mil till skrotning när bilen är uttjänt släpper elbilen ut 24 procent mindre koldioxid. Och det är dessutom om bilen körs runt i Europa på smutsig elmix. Rullar den runt i Sverige och laddas med förnybar el blir utsläppen hela 64 procent lägre!”
Och bra att komma i håg. Ju mindre bilarna är, desto mer resurseffektiva. Så good bye stora bensinslukande vrålåk, ni är tyvärr oerhört pasé. Samma sak gällande hastighet. Ju snabbare en vill ta sig fram, desto mer energi behövs. och det där tycker jag är intressant. För normen är ju snabba, feta, fossilsluknade bilar. Men nu kräver klimatet att vi gör precis … tvärtom. Så vad kommer hända med våra normer? Så intressant! 

Vi har valt att köpa en liten, begagnad elbil, eftersom det har ett mindre klimatavtryck än att ta en från ny-hyllan. Dessutom vill vi dela på bilen, eftersom en bil i snitt står parkerad cirka 96% av sin livstid.
Jag hade gärna kunnat knöla ner både ett klaffbord och fyra stolar i bagageutrymmet, men å andra sidan: hur ofta gör jag det? Nä, att den är resurseffektiv smäller högre. Och jag ska inte snacka ner vår Nissan Leaf, den har FÖRVÅNANDE stort bagageutrymme. Fattar faktiskt inte riktigt var utrymmet kommer ifrån.
Värt att notera. Elbilen ger inte klimatpoäng som en glatt kan spendera på annat håll. Den ger inte fri lejd att shoppa loss, ta en flygtur till solen eller frossa i fossildoppad mat. Den är bara mindre dålig om behovet av en bil finns.

Dela mera
Jag gillar tanken på att dela istället för att äga, och lånar glatt ut till vänner om de ska på lång bilresa, eftersom det gemensamma målet ju är att släppa ut mindre koldioxid. Inte bara mitt eget, personliga mål.
Det finns i dag 5 miljoner personbilar i Sverige. Och vi är 10 miljoner i detta avlånga land. Det betyder att varannan person har en bil. Eftersom ganska många är under (och även över) bilför ålder så kan vi ju ganska snabbt klargöra att det förmodligen finns fler bilar än behov. Eller så kör ofattbart många två bilar med hjälp av van Dammes epic split.

Vi är vana att ta oss fram snabbt, bekvämt och enskilt. Det är där vi spenderar vår egentid (även om jag kan komma typ sjuhundratå härligare sätt som inte utgår från att ha blicken fäst vid en asfaltsstrimma). Bilnormen är stark. Oerhört stark. Så stark att några av de vackraste platserna i världen – intill Seine eller för all del: Mälaren – har försetts med bilvägar. Nu börjar bilnormen krackelera en aning. Borgmästaren i Paris, Anne Hidalgo, har gjort promenadstråk intill Seine och sakta men säkert flyttat fokus från bilarna till människorna i staden. Rimligt.
Bilar, bilägande och även bil som statussymbol börjar ifrågasättas. De städer med flest laddbara bilar är för närvarande Stockholm, Göteborg och Solna. Inte direkt okända i snacket om väl utbyggd kollektivtrafik. Samtidigt är människor i stort behov av bil där ingen kollektivtrafik finns.

Så, ska 5 miljoner personbilar bytas ut till 5 miljoner eldrivna personbilar? Är det målet? Är det till det vi ska använda elen? Resurserna? Eller kan vi bli mer resurseffektiva? Dela mera, använda bilen (även elbilen) med måtta och tänka i nya banor? Är det rimligt att bygga ut elproduktionen för att alla ska ha elbil eller ska vi gå ett varv runt kvarteret, fundera en sväng och kanske komma fram till vad som är behov, vana, statusjakt och begär?
Många människor är i behov av bil för att ta sig till jobbet, andra människor använder bil för att det är bekvämt/de alltid gjort det/alla andra gör det/gillar inte att åka kollektivt/vill åka på utflykt då och då.
Jag har själv haft bil (min mormors gamla bil) när jag bott i Stockholm. Jag har inte haft bil för att jag jobbat obekväma arbetstider, av någon anledning inte kunnat åka kollektivt eller haft ett jobb där jag behövt bil, utan för att “alla andra hade det och vi hade ju ett torp på Gotland”. Tydligt flockbeteende, där jag helt enkelt gjort det alla andra gjort.
Det var extremt lätt att ta bilen sträckor som jag tidigare tagit cykeln på … för att jag kunde. Och har en saker ska de användas, det har en ju lärt sig. Eller hur var det nu? Gällde det bilen också? Nja.
Jag har också bott på landet, avklippt från kollektivtrafik, men nyttjat bilen onödigt mycket. Åkt till affären fyra kilometer bort för att köpa en liten crème fraise. Alltså skämskudde för hur många onödiga sträckor jag kört med bil. I gymnasiet, när jag bodde inne i Karlstad, tog jag ibland mammas bil till skolan (hon visste det ej). Jag vågar knappt skriva hur nära jag bodde skolan, men det var en statusgrej. Helt klart. Att kunna parkera utanför matsalen och liksom glida in i ett huj. Då kände en sig ball. Då, på fossiltidseran.
Och kanske, kanske var det också lite revolt mot mina föräldrar som varit resursmedvetna since forever.
Men det fina i kråksången är väl att en får tänka om. Se över vanorna och komma lite mindre fossiltygnd ut ur dem.
Gå smartare ur tanken.

Första tiden med elbil
Vi har haft elbil i ungefär två månader nu, och jag är helt frälst. Om ett par veckor ska vi lämna bilen i Värmland och återgår till bilfria livet i Stockholm, i väntan på att flytta till Värmland.
Men att äga och åka elbil ger så klart ingen fri lejd till att bränna resurser. Däremot bygger inte resurserna på fossila bränslen. Det är lätt att vaggas in i en falsk känsla av att en gör gott för klimatet, men sanningen är ju att en bara gör lite mindre illa. Så vi använder vår bil sällan, och försöker att klumpa ihop ärenden. Precis som vi gjorde när vi hyrde fossilbil.
Jag ska inte sticka under stol med att det är något visst med att ta sig fram ljudlöst. Och ja, det känns fint att ställa sig på elladdsplatsen, även om det tar längre tid att ladda en elbil än en fossilbil. Det handlar ju om normer. Att allt ska gå så satans snabbt.
Härom dagen körde vi om en familj som cyklade (heja!) och hörde ena barnet skrika “TESLA!” om vår bil. Inte mig emot, även om vi kör runt i en liten Nissan Leaf. I barnets värld är det inte fossilosande SUV och vräkig monsterjam-Hummer som är ballast, utan en Tesla. Eller i alla fall en ljuslös, liten bil som rullar förbi. Ända ballt hur normerna ändras lite pö om pö. Att den där lilla, hårt ansatta kompakt-bilen blev det balla. Hur hände det! Jo, med klimatet i åtanke.
En liten svettig erfarenhet då? Pja, när vi körde på motorvägen, på väg mot laddstationen och kanske var lite väl optimistiska i hur långt vår el skulle räcka. Den skulle räcka PRECIS fram. Och mitt på motorvägen började displayen blinka och säga att batteriet var “criticly low”. Gah. Men elen räckte och vi lärde oss att planera lite bättre.
En insikt är också att laddstationerna ofta ligger ganska tätt ( i alla fall i mellersta Sverige där vi har rört oss, men kan tänka mig att det är lite si så där med den saken på andra platser i landet). En laddstation som vi besökte låg nere, men vi behövde bara åka fem minuter för att hitta en annan. Lärdomen är väl att inte surfa på 1% kvar av batteriet kvar, som en gör med mobilen, hehehe.

Sedan inser jag också att mina egna krav på andra företag ställs högre. Kan jag anlita rörmokare eller elektriker som endast kör elbil? Snickare? Och hur körs min mat ut? Är det fossilfritt?
Hur fri från fossil kan jag bli?

Loading Likes...

Ett klänningsfynd!

God morgon på er!
Ligger raklång i sängen, med John och Bodil läsandes Bamse bredvid. Alldeles strax ska vi planera den här dagen. Kanske blir det på-torpet-häng i dag också, eller stranden! Eller utflykt. Vi får se.
Ska sörpla en kopp kaffe, hämta elbilen som står på laddning och sedan får vi se vad vi tar oss för. Om vi tar oss för något.
Innan vi eventuellt inte hittar på någonting, förutom att scrolla Hemnet på jakt efter drömhuset, så ska jag visa upp mitt senaste fynd.
Denna klänning – som kan vara det skönaste jag burit – som jag fyndade på loppis för TJUGO kronor!

Älskar längden på ärmarna, skärpet, knäppningen och fickorna. Kanske kan sy något liknande tillsammans med min kompis Amanda i höst? Ser så mycket fram emot sy-hösten tillsammans med henne!

Vad ska du göra i dag?

Loading Likes...

Era bästa svinnitativ!

– i samarbete med @toogoodtogo.se –

För någon vecka sedan efterfrågade jag era bästa svinnitativ – geniala tips och trix för att motverka du matsvinn. Ett samarbete med nya tjänsten Too good to Go som jobbar för att minska matsvinn.
Fick in så himla många bra, så jag har sammanställt ett inlägg med alla tips och testat loss både bananbröd – gjord på räddade bananer från Ica Roma – och min egen specialitet: svinnpizza! En rejäl rensning i kylskåpet i går resulterade i potatispizza (med färdigkokt potatis som blivit rest för ett par dagars sedan, en halv fetaost, en halv lök och så ostskalkar). Och så en pizza med stekt ägg på!
Allt blir gott på pizza!

Har du fler smarta svinnitativ – kommentera gärna!
Tack för alla bidrag!

Ledsna grönsaker i frysen
Jag sparar grönsakssnuttar och ledsna grönsaker i frysen, för att sedan koka grönsaksbuljong på dem. I övrigt fungerar det bra för oss att storhandla och alltid ha en veckomatsedel där en dag alltid är restdag. På så vis behöver sällan något kastas och spontanköp uteblir.
Marianne

Ät upp
Ät dig inte mätt innan barnen ätit upp, så deras rester går ner också. Alternativt: portionera små portioner till de små. 
Fatou

Frysta bär
Jag har slutat köpa sylt! Jag vet inte hur många burkar sylt som börjat mögla i kylen för att jag någon gång är sugen på pannkakor och sen glömmer burken (även om jag köpt den minsta). Nu kör vi frysta bär som får koka ihop med lite socker medan pannkakorna steks. Skulle det bli över äts bärblandningen upp i filen inom några dagar.
Mirjam

Märk upp!
Frys in och märk(!) upp annars glöms det lätt bort och slängs för att man inte vet vad vissa lådor eller påsar innehåller.
Anna

Panggott på middagen
Älskar att använda rester!! Igår krossade jag en stenhård brödbit och körde in i ugnen på hög värme tillsammans med en riktigt sorglig och svettig kant finost som inte åts upp längre, olivolja, havssalt och rosmarin. PANGgott att hälla på tallriken och dryga ut dagens lite för lilla restmiddag av pasta och tomatsås (från gårdagen) med!
Klara


Ordning i kylen
Lättaste tipset: frys in, annars salladbowl, omelett, stekt ris (eller stekt mathavre/vete/annat svenskt gryn), ugnsrostade grönsaker, pastasås eller bara en tallrik med lite olika tester som man äter var för sig. Hålla ordning i kylen så saker inte göms.

Tapas!
Vi försöker äta allt som tillagas – rester blir oftast lunch dagen efter eller ”tapas-middag”/restfest hur man nu vill uttrycka sig. Men det som jag inte har en bra lösning för är barnens tallrikar! Aptiten varierar stort dag för dag och man siktar såklart på att man måste äta upp allt man tar åt sig (men det är ganska svårt för en 4-åring att bedöma mängd eller hur?). Ett magiskt tips för att hitta balans för att undvika matsvinn men samtidigt inte skapa ättvång och matproblem sökes!
Maria

Gör det till en sport
Att ta hand om all mat är en sport. Se hur mycket mat du kan rädda!
Johan

Frys in slattar i fryskuber
Mitt tips är att laga upp maten istället för att spara små slattar eftersom det är större chans att det äts då. Behöver du inte hela moroten när du ska ugnsrosta grönsaker just idag? Rosta upp den ändå för det är större chans att den äts då, kanske i nått annat dagen efter, än om man stoppar tillbaka den där lilla biten i kylen bara för att glömma tills den är oätlig och trist. Och även använda frysen i vardagen, inte som en begravningsplats dit saker förpassas för evigheter tills frysskadorna är ett faktum. Frys parmesanskalkar för att slänga i soppor, grytor och buljonger – så gott! Detsamma med slattar av vin, perfekt att ha som fryskuber. Örter, bröd.. jag kan fortsätta!
sofia_wood

Rosta!
Mitt enklaste tips är att rosta brödet. 🍞 Känns brödet lite torrt och tråkigt efter en, två dagar? Fram med brödrosten och rosta en skiva så får den nytt liv och känns genast nybakad. Och om brödet väl blivit hårt. Gör krutonger!
dnilva

Frysta bananer
Frysa in bananer som börjar bli övermogna. Bara skala och skiva. Perfekt i smoothies!
carinroeraade

Slattmiddagar med smakbryggor
Alla rester och slattar sparas här hemma och blir oftast ganska goda måltider tillslut. Om inte annat så går de ner i matiga sallader. Så bra att alltid ha en rest havreris/quinoa/belugalinser samt en liten slatt pasta som smakbrygga till ungarna. De äter på bra av sånt som är nyttigt/kryddigt/gottförvuxna om de bara får en liten sån där grej de gillar, en slatt kall pasta eller några tomater. Så mitt bästa tipsa är att våga mixa och hitta på rätter av olika slattar.
astrid.gabriella

Bananbröd och svinnpizza
Frysa in kaffet som inte dricks, göra iskaffe! Vi är allergiska mot komjölk. När kylen är full av Chevrebitar och kanter av veganost, då blir det pizza. Så ja att se över vad som gömmer sig i kylen och laga till det som håller på att bli gammalt. Bruna bananer blir plättar eller bananbröd osv.
strandikagranat

Stekt gröt till mellis
Har massa tips, som kock på en förskola finns det en hel del att ta till vara på. Stekt gröt är till exempel ett av barnens favoritmellis. ♻️
retrobyran

Frys in pasta & ris

Pasta, ris mm som blir över fryser jag in, det har mamma lärt mig. Bara att ta fram för att komplettera en matlåda eller snabbmiddag till undomarna på språng mot träningen. Allt bröd skivas och fryses in. Tar fram lagom många skivor och tinar på bänken på några minuter.
kaffetanten71

Räddaren i nöden & pestomix 
Frysen är räddaren i nöden: kaffeslattar blir iskaffe, bruna bananer skivas för att använda i smoothie, öppnat paket med grädde som håller på att gå ut? In i frysen! Behövs bara en halv lök, hacka hela och frys in resten 😊 Fryser även in morotsblast, hackad ”broccolistam”, grönkålsstjälk, persilja, gräslök – allt möjligt som kan mixas för att göra ”pesto”.

Kaffesump kan man lägga på krukväxter/odling som växtnäring.
lisagerdin

Från frö
Vi har odlingar hemma så att barnen är med från frö till mat. 7-åringen lyckades i år att få paprika från ett frö hon skött helt själv i köksfönstret. Stoltheten! Och hon får ta en spade och gräva upp potatis till middag osv. Hon börjar iallafall kunna se konceptet – att någon annan gjort samma sak med grönsaker man köper i affären.
Men det är ju svårt för en vuxen också att kunna förstå hur sjutton det går ihop(för det gör det ju inte) med mängderna man ser i affären. Flera hundra paprikor och andra grönsaker som ligger presenterade när det tar så stort arbete att få en enda i fönstret.
Maria

Rest-hylla
Vi har en hylla i kylen för rester och mat där datumet snart går ut. Vi har slängt mycket mindre än vi fick bättre överblick. Bra ordning i skafferi, kyl och frys så man vet vad man har, inte köper i onödan underättar överlag.
annalackstrom

Respekt för arbetet bakom
Äta upp maten! Lära barn (kanske sig själv också?!) att ha respekt för allt arbete som ligger bakom maten på våra tallrikar. Inte bara det arbete som utförts i vårt eget kök utan från sådd till skörd, transporter och de som arbetar i matbutiken med att sätta maten på hyllan etc. Att maten som vi äter idag är en gåva som långt ifrån är självklar för alla människor. Laga mat som Filifjonkan i Sent I November av Tove Jansson, sparsamt så att inte ens minsta mannagryn går till spillo. Hon hittar på olika sätt att ta tillvara matrester så att de känns nya och goda, gömmer förrgårs mat i en pudding idag. Det är inte jobbigt (svenskar tycker så mycket är “för jobbigt” och de är oftast “trötta” och har “inte tid till…”). Börja köpa sådana matvaror som butiken säljer billigare pga “kort datum”. (det håller flera dagar till!!!) LUKTA på maten! SMAKA på maten! Ha tilltro till dina egna sinnen. Luktar och smakar det som det ska är det bra mat. Ät den! (Eller göm den i en pudding först och ät den sedan!) Tror det handlar mycket om en annan inställning till mat. Kom i håg att all mat ALLTID är en gåva!!! Så många har för lite eller svälter ihjäl. Så många lever helt för att få ihop till ett mål mat varje dag. Sen, tänker jag att mat egentligen inte är nånslag uppvisningsak som man arrangerar och fotograferar och visar upp på instagram och blogg. Den är livsnödvändig och borde inte vara något man sas inreder med/stylar. Om vi har råd att slösa bort mat har vi råd att ge hjälp åt dem som inte har så mycket mat de behöver för att leva friska och pigga eller leva överhuvudtaget. Så mitt bästa tips är att tala om och lära sig varifrån maten kommer, inte bara att den ska vara ekologisk etc utan allt det arbete som utförs av många olika människor, kanske i länder långt borta. Ta reda på hur det är att odla ris, bananer, majs, persika, meloner. Ta reda på hur det är att transportera meloner till Sverige. Se dem som arbetar i mataffären. För dem som bor i stan, ta reda på hur det är att odla vete, morötter och potatis på en gård här i Sverige.
Anna

Kika i soppåsen och komposten
Vad hamnar där egentligen? Är det gammal pasta, brödskalkar eller något annat. Där har du ju svaret.
Emma

 

Skjut upp handlingen
Kanske FÖR basic för att kvala in som tips men: skjut upp handlingen! När du kikar in i kylskåpet och tänker här finns inget att äta, vi måste handla – så gör det om två dagar. Lovar att du har grejer att svänga ihop ett gäng måltider till. Och att se till att köpa hem sånt som du lätt använder till flera sorters rätter. Ägg är en sån räddare i vårt hushåll. Pannkakor, omelett, äggmackor, äggröra, paj osv osv. Bönor, fryst broccoli, kokosmjölk är andra basvaror som du lätt adderar andra, mer känsliga råvaror så har du plötsligt en spännande gryta, soppa eller pastarätt framför dig.
OCH! Var inte rädd för att äta ”tråkigt”. Alla måltider behöver inte vara instavänliga. Vi hade mängder av kokt färskpotatis över sen helgen. Har ätit av potatisen både lunch och middag i två dagar. Potatisomelett idag! Stekt potatis med en sallad och en röra du mixar ihop av en burk bönor, en sked crème fraiche och lite citron igår för att nämna några varianter. Nu har jag dock lovat sexåringen att hon ska få slippa potatisen imorgon men jag kämpar vidare 😉
Och skjuter du upp handlingen har du dessutom kanske besparat planeten en resa till affären?
+ bonustips! Köp härliga matlådor i glas!!! Så mycket lättare att se vad som gömmer sig inuti än plast som snabbt blir färgade och dimmiga. Genom glas är det enklare att hålla koll på sina rester och hur de ska prioriteras ner i magen. Plus att det ser mycket trevligare ut i kylskåp/frys!
Amelie

Svin(n)god omelett
Omelett skulle jag säga – där kan en pytsa i det mesta.
Eller smoothie för frukt och grönt som inte passar i omelett..
Uppvuxen med en pappa som hade lanthandel och till stor del fick vi hem det som gått ut och inte gick att sälja längre så jag har nog nästan aldrig kollat på ett datum utan luktat och smakat och bedömt om det är ätbart
Eller förresten jag kom på ett tips till – höns (som ger ägg tillbaka till omeletten överst) – då får alla små slattar efter middagar som är för små att spara, barnens kvarlämnade 1/7 smörgåsar osv. ..
Sedan kör vi det som är skal etc. i bochasi-kompost så att det blir ny jord till trädgården. Våra “kompost-sopor” ut består i stort sett av ben och väldigt hårda och svårkomposterade skal.
Bi

hej wok!
Även om det som blir över från middagen inte är tillräckligt för en matlåda till dagen efter så fryser jag in slattarna. Tillräckligt många slattar av fisk/fågel/kött blir perfekt bas i en wok när du behöver ta hand om trötta grönsaker. Och trötta grönsaker är pefekt för wok!
Tillräckligt många infrusna slattar av spaghetti, makaroner och pastaskruvar blir en superbra bas i en gratäng tillsammans med en god tomatsås. Frukt som börjar tröttna i kylen- smoothie, eller frys in och gör smothie, isglass, smulpaj av blandad frukt vid ett senare tillfälle.
Anna

Grön smoothie
Frukt och grönt som börjar se tråkiga ut – gör en grön smoothie! Eller koka buljong. Torrt bröd blir ströbröd. Barnens tallrikar, ja – det är ett bekymmer…! Uppmuntra dem att ta små portioner och ta till flera gånger, då blir det i alla fall mindre mängder som svinnas (då det är en mindre portion på tallriken). Till frukost tränar de på att ta en sak i taget och äta upp innan de tar till av något annat – alltså inte både gröt, kokt ägg och macka på samma gång, men absolut av allt om de tar en sak i taget och äter upp. I en drömvärld fungerar det, i verkligheten har vi en bra lång väg kvar innan vi är framme… Hehhrrm… Kaffe lagar vi alltid bara så många koppar som behövs – är vi två som dricker kaffe lagas bara två koppar. Men för den som inte dricker upp – frys in slattarna för att ha till iskaffe, eller baka en kaka som det ska vara lite kaffe i. Och kaffesumpen slänger jag på växterna i trädgården som naturlig gödning så inte ens det svinnas. På vintern är det en annan femma med det… Men då kan sumpen användas till att lägga ut på isgator för att få isen att smälta – har jag läst någonstans. Eller som naturlig peeling. Frys in chark som närmar sig sista förbrukningsdag, så håller det längre. Mjölk fungerar också bra att frysa. Matrester kan också frysas och tas fram som matlåda en dag då det inte finns så mycket tid till att laga mat/tas med som lunch till jobbet. Ostkanter kan rivas och användas för att göra en varm macka i ugnen, istället för att svinnas.
Elimelie

Loading Likes...

Patreon-betalningar pausade under juli!

Hojt, hojt!
Juli månad är till för att njutas, inte sant? Därför därför pausar jag Patreon-betalningarna under juli, så tar vi lite semester. Fyller på med energi inför augusti, då det kommer en hel massa spännande! Har redan snackat med min kompis Amanda om höstens syprojekt, har en hel radda DIY på vänt och har filat på en del guider. Så taggad på allt detta!

Jag kommer fortsätta blogga, lägga upp inlägg i Patreon under sommaren, men inte i samma takt som förut.
Och jag tänker att ni kan använda era pengar för att köpa en jädra massa glass istället. För juli ska med glass njutas!
Glad sommar på er!

Loading Likes...

Spara vatten: DIY, tips och trix!

– I samarbete med Granngården

Sommar för mig betyder odling, prunk och att försiktigt kila in sig i naturen. Inte härska över den och försöka fajtas mot den.
Sommar är så klart också:  svalkande dopp, cykla på dammiga grusvägar och äta middagar i solnedgången.
Och så – kanske det bästa och mysigaste – sommarregn!

När det öser ner är det som att fylla förråden, för en vet ju inte när regnet kommer igen.
Vatten är en resurs, en lyxvara, en nödvändighet.
En bristvara och krut för konflikt på vissa ställen. En vardags-vanlis-grej på andra ställen. Som här i Sverige, där vi på många platser tar tillgången till vatten för given. “En resurs som aldrig sinar”. Vi slösar rätt rejält. Tar mångalånga duschar, fyller våra pooler (och fyller om dem när vattnet fått för mycket bös i sig), spolväntar på det kalla vattnet när det ska drickas vatten och vi vattnar våra gräsmattor för att de ska bli gröna och sköna,. Inte för att äta dem, eller för att ge mat åt insekter. Normen säger kortklippta, gröna, välvattnade gräsmattor. Vi till och med spolar ner vårt kiss med dricksvatten. Trots att vi matas med information om att grundvattennivåerna ständigt är låga.

Vatten är något vi ska värna om, snåla med och ta vara på. Så det räcker till alla.
Och i samarbete med Granngården ska jag visa hur jag sparar vatten i min trädgård, på ett resurseffektivt sätt.

Inga nya prylar inhandlades till detta samarbete, utan allt som syns här var ting jag haft i många år, som regntunna, juteväv, fodersäck, rep, slang, droppslang och vattenkanna som inhandlats på Granngården för länge sedan – och som håller än.
Det enda som är nytt är ett munstycke till en kran. Allt går att få tag i begagnat om en så vill.

På Gotland råder det ständig vattenbrist, och därmed också bevattningsförbud. Grundvattennivåerna är låga och att spara på vatten är kutym.
Älskar en trädgård och odling som jag så gäller det att vara kreativ för att få vattnet att räcka om det råkar bli långvarig torka, annars måste en välja vad vattnet ska räcka till. För det är inte bara att plugga i slangen i kranen så att säga. Att spara vatten har blivit lite av en sport, och en känner sig rik när en har regntunnorna fulla till brädden. Tar vattnet slut, så tar det slut.

Allt som allt har jag fyra regntunnor i trädgården.
Två begagnade vintunnor (som ej var billiga), en regntunna i plast som förmodligen följde med torpet och ytterligare en från Granngården som har många år på nacken.
Det är ju ganska lätt att få tag i billiga, begagnade regntunnor, men de är inte alltid så värst … vackra. De kan ha allsköns flashiga färger. Regntunnorna ska ju först och främst fylla en funktion (så klart), men det skadar ju inte att de smälter in i trädgården. Hittar en mindre vackra tunnor som fungerar för ändamålet kan en ju faktiskt snygg-ifiera dem så de smälter in i trädgården lite mer. Och så klart uppdatera den regntunna en har hemma, istället för att köpa en ny.

Jag ska visa hur med ett enkelt DIY!

Här har vi två, gamla regntunnor i plast. Förvisso gröna, så de smälter in i naturens grönska.
Men vad sägs om det här:

Här testade jag att ge regntunnorna ny känsla med hjälp av en gammal fodersäck, rep och och spillvirke från boden. Inget nytt inhandlades för detta DIY, utan allt är återbruk.

Den höga tunnan har jag klätt i fodersäcken (som jag fick sprätta upp lite för att tunnan skulle få plats).
Säcken hålls uppe genom att jag vikt ner kanten i tunnan och också fäst med ett gammalt rep. Ett så kallat fem-minuters-DIY.
Minus locket som jag gjorde av en gammal träskiva, och pja, det tog väl kanske en kvart att såga till med cirkelsåg (rekommenderar dock figursåg, men den var tydligen i stan!) och borra upp ett lagom stort hål i den.

Den andra regntunnan byggde jag ett skal till med hjälp av spillvirke från boden. Plankorna sågade jag till på en höft och fäste med spikband på baksidan. Gick snabbt och så fick jag effekten av en regntunna i trä, men för inga pengar alls.

När jag rensade boden hittade jag gammal juteväv, så jag testade att klä in tunnan i det också. Bara att vira runt, och om en vill: tråckla fast för att snäva åt. Och så klart: rep runt, som fungerar som ett skärp.

Andra sätt att ge den viktiga regntunnan lite med autentiskt utseende är ju att klä den i hönsnät och helt sonika låta växtlighet omsluta regntunnan. Detta ska jag LÄTT testa, men det får bli i nästa trädgård.

Vilken tunna gillade du bäst?

Förutom regntunnor då? Hur kan en förenkla sparandet av regnvatten?
Det första vi gjorde när vi flyttade in i torpet var att sätta upp hängrännor, så huset skulle må bra, men också för att kunna ta hand om allt regnvatten. Ett av de bästa beslut vi fattade var att ha utkastare på stuprören. Vi har en utkastare, men skulle lätt rekommendera flera stycken. Utkastaren sitter på lagom höjd så att en kan ha en regntunna under.
Vi har löst det så att vi har en lite högre regntunna på lut, direkt under utkastaren, och en lägre tunna bredvid. När första regntunnan är full, så rinner det över i den lägre. Inget aktivt val vi gjorde, utan upptäckte att det fungerade efter en regnskur.

Vid varje husknut står dessutom regntunnor, hinkar, vattenkannor och loppisfyndade mjölkkannor som fungerar som reservbehållare om det blir störtskur. Alla försedda med lock så inget barn råkar ramla i.

Min senaste lösning för att ta hand om regnvattnet kommer här!
Och till detta behöver en:
– droppslang (gammal goding från Granngården)
– munstycke med slangklämma
– kran till regntunna (följer ofta med regntunnor)

Monterade kranen på regntunnan, fäste munstycket och kopplade på en slang som jag ledde …

… till tomatodlingen, där jag kopplade in droppslangen. Istället för att gå med vattenkannor, så kan denna lösning ticka på så länge regnvattnet räcker. Och har en många tunnor som är sammanlänkande kan en dra på semester.

Förutom lösningarna jag berättat om här i inlägget, så sparar vi vatten så här på torpet:

Bada badkar: Istället för att ta en dusch (överskattat sommartid), så fyller vi upp badkaret i trädgården med vatten. En bit tvagning, fast utan tvål då. När det badats klart används vattnet till odlingarna.

Liten vattenberedare. Vi har en liten vattenberedare, så duscharna blir automatiskt korta om de måste göras. Samt har så klart resurseffektivt duschmunstycke.

Kokvatten. Allt vatten från potatiskok och skrubba-potatis-vatten, tas om hand i vattenbehållare i köket. Blir många skvättar till slut.

Leftovers. Helt galet vad många halvdruckna vattenglas som står lite var stans på sommaren. Istället för att hälla ut dem i vasken åker de i en liten mjölkkanna som står på diskbänken i köket. Många bäcker små och så vidare.

Utekiss! Är det sommar så är det. Och så är det ju bästa gödningen för växterna också! Win!

 

Vilket är ditt bästa vatten-sparar-tips?

Loading Likes...

Lilla Bodil!

Tänk va, för fyra år sedan kom lilla Bodil till världen.
Den här bilden tog jag förra året, när det firades i rosa bussen.
Denna fjärde födelsedag firas med efterlängtat besök på Kneippbyn och tårta.
Goa, roliga unge!

Loading Likes...

En ny sorts vana

Den här sommaren har jag lagt mig till med en ny vana. Och ett andra hem.
Vi skaffade ju elbil i somras, men har ingen egen laddbox vid torpet.
Istället kör vi titt som tätt till den gamla järnvägen i Dalhem (som ligger ett stenkast från torpet) där det finns laddbox för långsam laddning. Där ställer vi bilen på laddning och cyklar hem igen. Cyklar tillbaka efter en timme eller två när bilen är fulladdad.

Eller så stannar en kvar, lockar dit resten av familjen, tittar på tågen och fikar på caféet.

Det ligger så vackert intill ängarna, och det finns så mycket historia här.

Sist jag var där fick jag en rundvanding bland alla tågvagnar.

Jag berättade om min trailerpark med rosa buss och husvagn, sa att jag saknade ett tåg. Vilken grej det skulle vara, att göra ett tiny house i ett tåg! Men det var tydligen helgerån, hahaha.

Kikade in i det gamla stationshuset, där alla biljetter låg på vänt.

Vi var där hela familjen, fikade, lekte och härjade runt. Kramades lite mellan varven.
Och när när elbilen var fulladdad pep de här hemåt.

Medan jag cyklade hem hack i häl. Tog kort på vartenda hus och glänta. Sådana där saker en liksom inte hinner när en kör bil.

Till hösten flyttar elbilen hem till Värmland, till mina föräldrar som har fått laddbox installerad.
Tänkte göra ett inlägg om just elbilar, laddning, el och klimat. Vad tror ni om det?

Loading Likes...

Köp barnens urvuxna godbitar – via Minikit.se!

 I samarbete med Minikit

Jag älskar ju som bekant pre-älskade kläder. Det är något visst med kvalitén, färgerna, snitten – och för att inte tala om det försvinnande klimatavtrycket. Och pja, att eventuella gifter för länge sedan är urtvättade.
Jag köper i stort sett allt begagnat. Till mig själv, och så klart till barnen. Kanske någon strumpa köpa ny, men annars är alla kläder en gång älskade av någon annan.

De två småttingarna växer ju så att det knakar, och jag försöker hänga med i storlekssvängarna. Jag älskar sådana där klädpaket som oftast säljs begagnade, när en kan köpa flera plagg i samma storlek. Dock kan det vara lite varierande kvalité på grejerna. Men ja, en tar vad en får.

För några månader sedan hörde Minikit av sig till mig och berättade om deras geniala affärsidé. Att sälja färdigmatchade klädpaket, där plaggen är av hög kvalité, plaggen lagade och fläckar borttagna efter konstens alla (miljövänliga) regler. Smidigt, prisvärt, tidsbesparande, begagnat och framför allt: med klimatet i åtanke!
Minikit undrade om vi kunde samarbeta på något vis. Eh, ja, yes, pliiiis. “Vill ni ha alla barnens urvuxna kläder, mixa dem hur ni vill och sälja så får ni GÄRNA göra det?”, undrade jag. De jublade och sa ja. Sådan win!

Klockan 20.00 ikväll släpps denna lilla minikollektion, och här kommer en liten tjuvki

Barnens kläder får nytt liv hos någon annan (kanske hos dig?) och fler upptäcker förhoppningsvis Minikit – som är ett företag som jag redan själv handlat från, och gärna stöttar. Ett framtidens företag, med en hållbar affärsidé som gör livet enklare och smidigare.
Spana in, och bokmärk deras shop!

Denna specialkollektion, Emma Sundh x Minikit, finns att köpa via Minikit från och med söndag klockan 20.00!
Och glöm inte att följa Minikit på Instagram, här!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny