Kryper ner i armhålan när det skymmer.

katt sockan by emmas vintage

Nu har katten Sockan bott hos mig och John i ett par veckor. Denna lilla kattfarbror – som blev nedslängd i ett sopnedkast, levde på sopor under flera veckor och blev hemskt sjukt på kuppen – har äntligen hittat hem.
I sitt nya, lilla hem snusar i sängen, solar sig i fönstret, leker loss med snören, stryker sig runt människoben och kryper ner i armhålan när det skymmer. Älskade lilla Sockan.

katt by emmas vintage

 

Loading Likes...

Detta inlägg har 11 kommentarer

  1. Halloj!
    Är lite nyfiken på hur du gör dina fina illustrationer – tänker bland annat på ert fina julkort med havs-tema m.m
    Bästa hälsningar
    Cickan

  2. Han är så otroligt fin! Vilka ögon!

  3. Väldigt fint, så bra att ni tog hand om honom. Vad hemskt att han blivit nedslängd i ett sopnedkast, vem gör så, helt sjukt!

  4. Så fint att ni tog hand om honom 🙂 Jag tog nyligen också hand om en hittekatt och lilla Rut (tur baklänges) trivs prima här hemma. kram från Ystad

  5. Lilla Sockan kunde inte fått det bättre för nu är han en älskad och trygg fin kattfarbror: )

  6. Stackars, lyckliga Sockan!
    Hans liv från elände till harmoni påminner om novellerna i Min Häst som jag har för mig att jag läste högt för dig, Emma. Där var det nästan alltid någon äcklig gubbe som vanskötte den finaste hästen i hela världen. Det slutade med att den stackars kusen fick ett par unga flickor som ägare, och den återfick det glada humör och skinande päls den förmogligen haft en gång i tiden.
    Redan där tror jag din feminism grundades.
    Kram

  7. Andra bilden alltså. Lillkissen.

  8. Sockan – kan inte du och jag byta ett tag??

Kommentera

Stäng meny