Kransenloppis, värmebölja & bubbel i solnedgången

Innan jag kuskade till Gotland för sommaren rev jag av Midsommarkransens stora loppis, Kransenloppis. En ska jul lämna stan med fanfar, brak och folkfest. Hälften vore ju ett fail.

Jag gick upp i arla morgonstund (lagom trött efter gårdagens gårdsfest) och mötte mängder av kransen-bor som bar ut flyttlådor efter flyttlådor medan jag målade gatorna fulla med pilar och bokstäver med barnens gatukritor.

Jag och mina bad ass loppis-arrangörs-kompanjoner, Karoline och Matilda. De är så fantastiska på alla sätt och vis. Jag är så glad över att få göra detta varje år tillsammans med dem. Slita, ringa, boka, styra upp, informera, lappa dörrar med information och söka tillstånd – allt i hållbarhetens och återbrukets finstämda trudelutt.

Karoline i kransenloppis-tischa vid de gamla tegelhusen i Midsommarkransen.

Klockan slog 11.00, loppisen öppnade och gatorna fylldes med loppis-besökare. 

Alla fina butiker i Midsommarkransen höll söndagsöppet och brassade på med allt fint de har. Som hos Koffertmannen.

Hohooo!

Kransenloppis tradition. Ta en bild utanför Koffertmannen. 

Det var potthett. Alltså på riktigt jättemegavarmt, så jag gick runt och kollade så alla utställare hade vatten.  Trots att det var juni och badväder deluxe så vallfärdade  det så HIMLA mycket folk. Det krängdes gamla grejer för glatta livet och en skolklass sålde saft och gjorde big business kan jag lova. 

Min gamla gata. 

Det fina med Midsommarkransen är att här går folk mitt i gatan. Det är lite som på landet – två stationer från tullarna. Det kommer ju ändå inte så mycket bilar här. Finemang när det vankas loppis. Bilarna får snällt vänta på sin tur.   

Trots att det var supermycket att göra hann jag med att slå till på några kap och också gå runt och kika på allt fint. Kutade förbi Dunke design som sålde av massor av vintagegrejer, men jag hade inte tid att stanna för …

Matilda hade fixat så Arne alligator hade show för alla barnen. Hon hade – på vinst och förlust – skakat ett mejl till dem och frågat om de ville komma till Kransenloppis och jajamensan. Hela vägen från Åland kom de och spelade för alla barn.

Bodil var så jädra peppad på show kan jag lova. Efter showen fick de barn som ville ge Arne alligator en kram. Alla barnen stod i kö, Bodil också. När jag frågade om hon ville ge Arne en kram skakade hon på huvudet och sa att hon ville ge honom en pinne.
Bodil kastade pinnen på Arne alligator och när han skulle ge en high five som tack för denna misshandel så började Bodil gråta. Liten som en efterfest-show. 

När loppisen var slut och hela Midsommarkransen städad så korkade vi upp lite bubbel på min innergård. Matildas gullungen Juno var med. Vi skålade, hurrade för oss och pustade ut efter månaders planerande. 

En granne låg bredvid och njöt av en söndag i juni (och vårt babbel). 

Inte fy skam.
Nyfiken på vad jag fyndade på loppisen månne?

Loading Likes...

Detta inlägg har en kommentar

  1. Aaaw Arne Alligator-bilden med alla barnen påminner mig om när jag var liten och såg Trazan och Banarne live. Vad mysigt!

Kommentera

Stäng meny