HJÄLP, JAG VILL INTE SLUTA RESA!

God morgon!
Det ramlar in massor av frågor kring klimat, hållbarhet och drömmar – så roligt! Jag ska försöka besvara dem alla i sinomtid, men vi börjar med en som jag tror angår många. Resor!
Let’s do this!

 

Q: Hej Emma!
Hoppas du kan ”hjälpa mig”. Var beredd på världens mest bortskämda-priviligierade-medelsvensson-fråga…here it goes: Hur f**n ska man tänka om det enda man gör är att drömma om nästa resa? Jag får panik av tanken att inte kunna åka dit jag vill, när jag vill. Jag reser aldrig långt, det är inte Thailandsresor som lockar för min del. Men weekends i Europas städer – det är det bästa jag vet. Jag vet att flyg är dåligt och jag fattar att vi har ett ansvar, men ändå, jag VILL INTE SLUTA RESA. “Det finns andra sätt att resa på” kanske många då tänker. Ja jo visst, men INGET så smidigt som flyg (pris och tid). Testade att kryssa till Helsingfors (inte heller bra för miljön, men lite bättre än flyg kanske) och det var verkligen inget för mig… Att bila/åka tåg till södra Europa vore underbart, men jag har ingen möjlighet att vara borta så länge.

Jag vill sitta på uteserveringar i Palma, gå på museum i Krakow och äta fantastisk mat i Paris. Inte varje helg, men iaf två-tre gånger om året.

Fattar så klart vilket extremt lyxproblem detta är (kan jag ens säga problem?), blir irriterad på mig själv bara jag läser detta. Men iaf – har du några tips på hur man ska tänka?

Tack för allt du gör! Det är tack vara dig jag fått upp ögonen för detta.
Kram

A: Hej och tack för din fråga. Först och främst tänker jag att det inte behöver vara så svart eller vitt. Nej, du behöver inte sluta resa, men kanske fundera på hur du kan resa klimatsmartare? Fortsätt resa, men gör det med bättre känsla i magen helt enkelt.

Jag kan lägga min månadslön på att du inte är ensam om att vilja sitta på uteserveringar i Palma, gå på museum i Krakow och äta fantastiskt mat i Paris. Handuppräckning på den? Men vem ska får göra det? Det är en himla svår fråga att svara på.
Ett som är säkert är att det är ett enormt privilegium att resa, en lyx, som vi kanske måste börja behandla som just det. En enorm lyx. För rent krasst (och nu kanske jag låter lite hård) lever ju vi vårt liv på bekostnad av andras. De som drabbas hårdast av klimatförändringar är fattiga kvinnor, de som inte har råd att fly när deras hem drabbas av översvämningar eller har råd att köpa mat när skörden slår fel.
Det är jädrigt jobbigt att tänka på, jag vet, men ibland behövs lite perspektiv. En påminnelse om att våra problem just är så futtiga i jämförelse.
Och ja. Politiker, företag och andra länder har också ett ansvar så klart, men jag tänker mycket på att leva som en lär. Tillåta att synen på sig själv – som medveten, smart person –  rimma med sina handlingar. Att skippa det som psykologerna kallar “kognitiv dissonans”, som handlar om just det. Glappet, eller konflikten som uppstår i vår hjärna, när uppfattningen om oss själva inte går ihop med valen vi gör. Det är enormt ansträngande för hjärnan, därför försöker hjärnan hitta enkla lösningar ur konflikten på olika vis. En lösning som hjärnan gärna tar till är att försöka rättfärdiga de val vi gör på olika vis. Kanske sätta upp en imaginär klimatbudget som säger att det är okej att ta flyget om vi äter klimatsmart? “Jag är väl ändå värd detta” hör jag ofta min hjärna säga till mig. Hjärnan liksom köpslår.

En annan aspekt är att vi ju alla på sätt och vis är influencers. Vissa mer än andra. Medelsvensken har lite mer än 300 kompisar på Facebook till exempel. Och vi människor är flockdjur. Vi gör som alla andra gör. Det är en bra påminnelse när vi gör val som kanske är lite klimathaltande och tänker “äsch, vad spelar det för roll om lilla jag flyger”. Vi inspirerar vare sig vi vill det eller inte.
Som när jag åkte till Hawaii. Jag gjorde det för att alla andra gjorde sådana resor, så då måste det väl vara okej, eller? Det kan väl inte vara SÅ farligt?
Att ta flyga ÄR svindåligt för klimatet, det bränner upp hela årsbudgetar på bara några timmar (en resa till Gran Canaria “kostar” 1,8 ton koldioxid i utsläpp – per person. Det är vad en genomsnittlig svensk äter för under ett år på ett ungefär). Men allt fler börjar inse exakt hur dåligt det är. Och oavsett om vi kan använda biobränsle framöver så funkar det ju inte att resa i den omfattning som vi gör nu, för då skulle vi behöva odla upp hela jordens yta för att bara kunna transportera oss.

Men hur ska en resa då?
Ja, tack och lov har lite hänt sedan vi åkte till Amerikatt för 100 år sedan, då vi sa adjöss och goodbye till våra nära och kära – for life. På livets enda resa. Futtiga 100 år sedan. Mycket har hänt sedan dess, right?

JUST NU är flyget ett dåligt alternativ, men det finns ju inget som säger att det kommer bättre alternativ i framtiden? Själv så skippar jag flyget så länge det är ett dåligt alternativ, och så länge jag KAN skippa det. Det handlar inte om att ge sig själv ett förbud tänker jag, utan bara pausa just flyget. Ett ypperligt tillfälle att testa andra resesätt!

Tåg är faktiskt smidigare än en kan tro. Jag tog ju tåget ner till Paris med Majken när hon var 6 månader. Lätt en av de bästa resorna jag gjort. Och på tågfronten händer det ju enormt mycket just nu. SJ planerar för en bokningssajt som gör det enklare att åka utomlands, Ving återupptar tågcharter, det snackas höghastighetståg och det bubblar ut idéer från så väl företag som enskilda individer. Tågtrenden fullkomligt exploderar i engagemang och det blir nog allt svårare att stå emot trycket för både företag och politiker.
Det skulle inte förvåna mig om det startar upp ett helt gäng nattåg från Sverige ut i Europa de kommande åren. Du kan ju redan åka från Malmö till Berlin med nattåg under högsäsong, och det går en rad nattåg mellan storstäderna i Europa.

Det vi vet är att vi måste dra ner på resandet. Går det att resa mer sällan, och vara borta längre?
Funkar det inte med jobbet? Fråga om din arbetsplats kan haka på det fantastiska som händer nu: där allt fler företag ger sina anställda ytterligare semesterdagar om de väljer att ta tåget på semestern istället för flyget. Heja! Snacka om bra förmån för de anställda.
Och ta tillfället i akt att BÅDE äta gott i Paris och gå på utställning i Krakow. Med nattåg kan du ju resa medan du sover, om du vill vara tidseffektiv. Weekends kanske blir svårt, men det är ju ett ganska knepigt upplägg i min hjärna (även om jag älskade det förut, och utnyttjade det därefter). En snabb vind av något annat. En kick. Jag fattar verkligen att det lockar, och själv tränar jag på att försöka slow:a ner lite granna och se om jag kan fylla mitt bortskämda liv med gött utan de bombastiska kickarna. När jag var yngre fick jag exempelvis ett pirr av att åka över Tjörnbron, mot vår västkustsemester. Får jag det i dag eller har jag blivit blasé? Åh, jag vill ha tillbaka pirret för det lilla!

Jag tänker att – i väntan på nattågen ut i Europa – så kan en gräva lite där en står.
Bo på ett vackert slott över en helg eller dra till Öland eller Österlen! Hänga i Göteborg en helg? Eller åka skidor så magpirret virvlar i fjällen.

Eller dra med polarna till Köpenhamn!

Och samtidigt göda de stora drömmarna titt som tätt med en Den Där Långa Resan. En tågluff genom Europa. Till Italien, där en kan hyra hus med ett par kompisar? Kanske tågluffa tillsammans vissa sträckor, mötas upp i olika städer och berätta om äventyren!
Längta, spara, boka och längta igen. Orientexpressen! Gah!
Eller en resa till en annan kontinent när flyget är ett bättre alternativ?
Vi är så dåliga på att längta och dagdrömma.  För i Sverige – där vi har det relativt ganska gott ställt – kan många av oss (låååångt ifrån alla) förverkliga drömmar relativt … snabbt. Vi kan köpa en ny möbel utan att behöva spara i fem år och vi kan resa bort när vi får ett infall utan att behöva punga ut tusentals fioler (eftersom flyget är rejält subventionerat till skillnad från tåget = galenskap).

Vi är bortskämda. Som tusan. Men längta, det är ju skithärligt. Och lite frustrerande och gör lite ont i bland. Men det tänker jag tillhör. För när väl resan blir av, herrejädrar i berget.

Lite off topic, men när jag och mina polare drog till Kos som 18-åringar (preskriberad resa), så bokade vi ett år i förväg och hade sedan Kos-fester en gång i månaden fram tills vi åkte. I tolv månader firade vi att vi skulle ut på en resa.
Kanske inte skulle bege mig till Kos igen, men gillar ändå tanken på att påminna sig själv om resan en ska göra.
En fransk afton med kompisarna en gång i månaden innan en beger sig till Frankrike, eller middagsklubb på tema italienskt inför Italien-resan. Jag tänker att resan inte bara ska bli en resa, utan att vi ska behandla den som den lyx det är.
Semestermaxa redan INNAN semestern. Åh, jag känner att det ligger ett nyord och pyr här under huden. Asch, fasen, kommer inte på något. Drömestra kanske. Att längta och drömma om semestern  och börja resan innan resan så att säga, ja, ni fattar.

Om du vill resa tre gånger per år. Gör en plan och se hur dina förutsättningar ser ut. Utgå från en klimatbudget, istället för att direkt börja leva på klimatkredit. Ofta börjar vi ju i andra änden, vad vi vill göra, right?
Utgå från din tids- och pengabudget. Hur många semesterdagar har du? Hur mycket pengar har du? Vilka ställen vill du besöka, och hur tar du dig dit klimatsmart? Kräver en resa större budget? Lägg den till sparlistan.

Och sist men inte minst (och än en gång): LÄNGTA och DAGDRÖM.

Tips! Spana in klimatsmartsemester.se om du vill se hur olika färdmedel påverkar klimatet! 

Loading Likes...

Detta inlägg har 34 kommentarer

  1. Åh, kan inte du skriva hur du gick tillväga för boka och hur lång tid det tog samt hur resan gick med spädbarn till Frankrike? Vi kommer ha en tre åring och en 6 månaders i sommar och vill gärna hyra hus o Frankrike.

    1. I will!

  2. Stort tack för detta fina och kloka inlägg! Jag skulle vilja lägga till ett lite tips när det handlar om omställning och vänja sig vid andra, mer klimatsmarta saker. Fundera inte så mycket innan på hur det känns, testa bara att göra dem, fokusera på att lösa de eventuella praktiska hindren som finns och inte det psykologiska motståndet till att göra på ett annat sätt. Och hux flux har det gått tio år sedan man flög sist, man älskar tågresor och skulle inte byta ut dem för något i världen..:)

    1. Bra och vettig inflik!

  3. Okej här kommer en till fråga. Kanske dum? Jag vet inte, men det känns som att det är högt i tak här.

    Hur skall man tänka om man är en av dem som tror att det inte spelar någon roll? Jag tror inte att vi kan vända detta. Oavsett om alla flyg prick nu försvann, så tror jag att det är ett andetag i rymden i det stora hela. Är inte heller säker på att jag vill att mänskligheten skall klara sig? Jorden återhämtar ju sig utan oss, men vill vi sträva efter att människan som art skall fortgå? Eller bara ha varit en parantes? Oj vad mörkt, men också ärligt och ofiltrerat ur hjärtat. Hittar liksom inte någon motivation att göra bättre, när ändamålet inte alltid känns möjligt (eller gott?)

    1. Ingen fråga är dum! Jag tar upp detta i bloggen inom kort, lovar!

    2. Julia! Håller sååå med Dig! Om man är krass och realistisk, vad spelar det för roll vad vi småpysslar med här uppe i norr? Goda vänner nyss hemkomna från Vietnam. Det flöt och flödade av skit, skräp, papper, burkar och plast överallt utanför hotellområdet. Likadant i Thailand m.fl. länder…och här sitter vi och pillar med värmeljushållarna!!

  4. Ett kommunalt bostadsbolag i Västerås ger extra semesterdagar om man tränar, snacka om bra initiativ. Frisk personal som på det sättet kan använda extra semesterdagar för att kompensera resdagarna på tåget. Dröm!

    1. Så jädra bra! Hej framtiden!

  5. Precis så här tänker jag om resande! Jag har rest jättemycket de senaste åren (med flyg), men nu går det ju inte längre. Hoppas på smidiga tågresor!

    1. Det hoppas jag också på! Med trycket som är nu bara måste det ju bli smidigare!

  6. Tycker du verkar så genuint vettig och rejäl Emma! Jag uppskattar att du inte kommer med undanflykter till att kunna fortsätta flyga utan målar upp det mer svart och vitt. Känner mig allt mer inspirerad att helt lägga ner flygresorna. Men då har jag även en rad resor i bagaget… Tack för att du dagligen inspirerar med allt från mysiga glimtar från ditt vackra hem till outfits, inredning, recept utflykter och viktiga sakfrågor där allt genomsyras av strävan efter ett mer hållbart leverne, både för en själv och planeten.

    Soliga hälsningar,
    Malin

    1. Tack Malin! Jag har också en hel del klimathaltande resor i bagaget, men jag tänker att det aldrig är för sent att börja på ny, smartare kula. Stor kram Emma

  7. Scheisse vilket braaaaaaaaaa inlägg! Mer än bra: fantastiskt! Måste omedelbart skicka länken till min bästis Anna, längtar ihjäl mig tills när barnen är tillräckligt stora för att vi ska kunna dra med oss allihop på Den Stora Tågsemestern.

    1. Tusen tack! Och visst är det härligt att längta?

  8. Det tar inte jättemycket längre tid med tåg eller buss istället för flyg (beroende på var man bor) om man också räknar in restid till och från flygplatserna och vara där i förväg för incheckning. Från Mellansverige till Paris kan man ta sig på ett dygn ungefär (okej svårt med weekend-resa men med någon semesterdag så). Flixbus är nog samma pris som flyget om inte billigare. Ja, det är fortfarande lite krångligt att boka tåg jämfört med flyg men det verkar ju förhoppningsvis komma lösningar snart. Och är vi många som väljer tåg är det ju stor chans att fler nattåg kommer tillbaka.

  9. Håller med Jennie ovan. Tänk och känn inte så himla mycket i förväg, bara gör det som bör göras! Sen kan vi inte komma i från det faktum som togs upp i det kloka svaret att vi faktiskt lever våra (lyx)liv i stort och smått på andras bekostnad. Detta, om något, borde vara en sporre i rätt riktning för de flesta av oss kan jag tänka. För inte vill jag i alla fall, leva mitt liv så jag skadar andra, vem det än vara månde ute i världen någonstans. En mus, eller en elefant eller en medmänniska, jag vill inte att mitt liv, mina val skall göra illa världen.
    Varför vill folk ha så himla mycket, det är något jag undrar över då och då. Kläder, och möbler och semester långt borta och nya tallrikar och vem vet vad. Stanna upp där du är och stilla dig ett tag. Fröjdas åt snödroppar och annat som finns här och nu, där du är. Det är här och nu som själva livet pågår. Drömma och längta behöver vi alla, men kanske längta efter snödropparna är nog…och sen efter att göra påskfint och sen efter att gå till majbrasan med familj och vänner och sen efter sommaren… då man kan ligga i gräset och äta småkakor och läsa sagor medan humlorna surrar, eller bo i tält med ungarna i en skog nånstans…Drömmarna och längtan blir friare och öppnare så. Och själv erfar man en frid och en närvaro i livet som är oslagbar. Vill man så kan man undan för undan skifta sitt fokus, sin längtan, sina drömmar. (det här blev långt, sorry för det)

  10. Så fantastiskt bra skrivet! När jag deppar över klimatet behöver jag dina toppeninlägg! Tack!

  11. Såg en reklamsnutt från ett av de större flygbolagen, nu som satsar hårt på att utveckla sina flyg till att bli så miljövänliga det går. Använda moderna lättviktsmaterial exempelvis så planet drar så lite bränsle som möjligt.
    Det blir kanske inte billigaste flygbiljetten att köpa men det lättar på samvetet en aning. Vid bokning av flyg, kolla på flygbolagens miljöpolicy, sträckans längd (kortaste rutten till slutdestinationen) och res med direktflyg om möjligt.
    Just en extra start och landning ger en hel del klimatpåverkan.

  12. Tack för ett jättebra inlägg! Du är så inspirerande och tydlig! Jag har flera nyårslöften i år, bl.a. att inte flyga och köpa 80 % av alla kläder seconhand, detta hade jag inte haft om det inte vore för dig och klimatklubben! Tack för en bra blogg! Kram

  13. Bra inlägg!

    Rent utsläppsmässigt är ju dock barn tydligen destor större “miljöbovar” än flygresor. Tycker ni att de som inte har barn har mer rätt till att göra lite miljöovänliga saker än de som har barn, som ex att flyga? Att vi ska införa något sorts “miljöpoängsystem” där alla har en viss kvot att förbruka på det man vill inom en viss gräns. Kan det vara ett framtida alternativ kanske eller blir det för maktstyrt?

    /en barnfri person som gillar att resa

    1. Hej! Barn är en större utsläppskälla om de lever som vi, men om de (och vi) minskar våra utsläpps så minskar siffran drastiskt.
      Vi ska ju alla ner till 1-2 ton utsläpp per år, så där har vi vår budget.
      Varma hälsningar
      Emma

  14. Hej! Väl formulerat! En fråga bara; det här med att fler företag ger extra semesterdagar om man väljer tåg istället för flyg trodde jag vi på MTR Express var ensamma om. Vad fantastiskt att det har spridit sig, precis som vi önskade! Har googlat lite men får inte fram till vilka bolag, kan du hjälpa mig med vilka det är? Skulle gärna kommunicera det vidare. Med vänlig hälsning, Linda Goldbach, HR-chef MTR Express

    1. Hej! Det är flera som uppmärksammat detta i vårt forum på Facebook. Så himla bra grej och heja er på MTR!
      Varma hälsningar
      Emma

  15. Tack för ett fint inlägg!!

    Jag bor ganska långt norrut i Sverige så vi har längre avstånd att ”kämpa med. Men det har gått 1, 5 år sen jag flög sist.

    Visst drömmer jag om att kanske göra någon resa över Atlanten någon gång. Men som du skriver. Jag kan vänta med det. Kanske kommer det bättre och mer hållbara alternativ i framtiden.

    Men jag tror också att vi måste visa politikerna att vi vill ha alternativ. Det måste till en mer hållbar miljöpolitik.

    Jag känner mig ibland maktlös när det gäller miljön och klimatfrågan. Men jag har på sistone återfått hoppet.

    Vi kan inte göra allt men varje en kan göra något. Små steg är också en början. Som konsument kan vi faktiskt välja bort. Jag har infört ett års köpstopp på kläder för att komma bort från ”lyxkonsumtionen”. Nästa steg blir att ta tag i matsvinnet här hemma.

    Fortsätt inspirera!!

  16. Jag tycker man måste komma ihåg att tågresandet inte heller är bra för miljön. Mycket bättre än flyget men resandet är ju fortfarande en lyxvana som sker på andras bekostnad, först och främst utsatta människor i fattiga länder.
    Jag och min kille är båda trettiofem år men deltidar på i låglöneyrken och har nästan aldrig haft såna jobb där vi kunnat ta ut riktig semester, och knappast samtidigt. Jag har nog sagt i minst fem år att vi inte flyger pga miljön, men det är ju ett lätt val för den som inte har pengar, varken till sistaminuten eller nästa sommar..! Å andra sidan är vi jättebra på att götta oss om vi nångång har råd med en tågresa till kompisar i Malmö några dagar, eller bussen till Oslo. Vi är bra på att promenera, kolla in stadskonst, museum, bibliotek, hänga med kompisar och njuter av att vara i en ny stad och av varandras sällskap. Nu är det ju då ekonomiska förutsättningar som orsakar att vi aldrig kommit till en annan kontinent, men det är skönt att slippa flygskammen. Den enes unna-sig är ju den andres död. Och ibland är det sjukt att lyssna på andra som klagar över att de inte får komma till solen i februari som de brukar, pga klimathotet. När vi pratar om miljön och transporter säger folk ofta att nej, vi kanske måste äta mer säsongsbetonat, vi kanske inte kan få apelsiner till jul, t ex. Men så är det ju med detta också. Vi får nöja oss med den bleka vintersolen om vi ska bo häruppe. Vi måste omvärdera vad det är att ha det bra. Om man inte reser kan man kanske ha råd att jobba lite mindre, och få mer tid till morgonkaffet med sin partner eller eftermiddagssolen på en parkbänk mitt i promenaden. Det är också värt!

  17. Underbart inlägg! Älskar att du tar upp dröm och längtan som vi får alldeles för lite av i dagens “instant gratification” samhälle

  18. Sen är det ju så många fina och härliga städer och platser i Skandinavien (och Sverige) också, dit man kan åka med tåget över en helg. När-resor kan vara alldeles underbara!

  19. För mig handlade det väldigt mycket om en mental omställning. Att först inse hur akut klimatkrisen är och att utsläppen från mina nöjesresor sker på någon annans bekostnad. Sen gjorde jag en utsläppskalkyl och förstod hur mycket även kortare flygresor bidrar till mina utsläpp. Då blev det bara ångestfyllt och inte roligt att åka till flygplatsen. Så nu har jag ställt om förväntningarna. För sådär 10 år sen hade jag en lång lista över drömmer: Söderhavet, Australien, Vietnam osv. Nu har jag accepterat att de resorna aldrig kommer bli av och skaffat nya drömresor som kan göras i Europa med tåg nån dag. Det finns fantastiskt mycket att se och längta efter på nära håll. Den mest exotiska resa jag (som är från södra Sverige) nånsin gjort är med tåg till lappland!

  20. Det kryllar av fantastiska platser i Sverige att besöka. En bra början.
    Själva brukar vi säga till varandra när vi sitter på bryggan om somrarna: “Vem behöver Kreta?”

  21. Strålende innlegg! Takk!

  22. Så bra skrivet <3 Klockrent. Bra tips och bra med perspektiv!

  23. Så inspirerande Emma!!! Kan inte mer än hålla med i alla punkter! Wow! Och jag tror att vi genom detta kommer uppskatta myset hemma mycket mer än vad vi tidigare gjort, för visst är vi lyckligt lottade. Kram

    1. Det tror jag med!

Kommentera

Stäng meny