Förra lördagen åkte hela lilla familjen in till Söder. Medan Majken sov i vagnen åt jag och John gruvligt god frukost på Pom & Flora. Där har jag inte varit sedan jag var höggravid, knallröd i fejjan samtidigt som jag mufflade i mig godsaker och väntade på barn. Jag tog en massa bilder därifrån då, men hann aldrig blogga om det, för ja, Majken kom.
Nu var vi tillbaka. 
Med frukost i magen flanerade vi Bondegatan ner, gick in på Saltåkvarn och köpte kikärtor i mängder. Alltså, jag älskar kikärtor. Äter det … jämt.
Hittade södriga avkrokar som jag aldrig tidigare gått på.
Barnvagnen var fullastad med kikärtor, eterneller från Tellus blommor, ett barn och tusen andra grejer. Alltså hur bar jag mig åt innan barnvagnen? Jag förstår då inte. 
Dagen till ära bar jag min nygamla Beyond retro-klänning och min sönderburna Emmy-kofta. Love it!
Vi gick förbi Katarina kyrka där det ringdes in för bröllop …
Och där och då tröttnade Majken. Hon ville opp, opp, opp medan jag skrålade “Nants ingonyama bagithi Baba!“
Vi traskade vidare över kullerstensgator med Majken i famnen. 
Förbi gamla, nötta hus …
… stannade till på ett barnkalas, blåste ballonger och firade lilla Anita två år. 
När solen började gå ner var det dags att gå hemåt. 
Och vi tog ungefär den längsta vägen hem, men det var så svårt att slita sig. Gick förbi Mariatorget, rosaorangeochröda hus, nya ekologiska matmarknaden Paradiset (hej himmelrike!) och hittade oss därefter …
… på väg åt helt fel håll. Inte alls i tunnelbanan mot Midsommarkransen, utan här. På väg upp mot Söders höjder, fast denna gången Skinnarviksberget. 
Vägen upp kantas av ett brunt 60-talshus på ena sidan och det här på den andra: gamla hus och trädgårdar. Vilken sida skulle du vilja bo på? I ett fult hus med utsikt över de söta husen eller i ett urvackert hus med utsikt över en brun kloss?
Jag skulle välja den här sidan. 
Alltså tänk att bo här. Vilken dröm! Kändes som en innergård i Frankrike. 
Vi letade oss upp på berget och ner igen. John och Majken gick först. Kikade över plank, in på innergårdar medan jag skumpade efter med barnvagnen.
Någon var gaaaaanska så nöjd över äventyret. 
Med trötta ben styrde vi kosan mot Zinkensdamm. 
Sa adjö till alla gamla hus, prunkade trädgårdar och mini-drömvärldar, och så åkte vi hem.
Skepp å hoj, söderskoj.
Elisabet :)
7 sep 2015Känner så väl igen det där – barn som helst vill bli burna. Och det är ju inte något konstigt! Det är väl mycket roligare att se allt omkring sig, än tvingas ligga och bara titta upp i himlen….
Mina
7 sep 2015Hej! Jag undrar lite hur dina funderingar går gällande att köpa Saltåkvarn som ägs av Vidarstiftelsen och därmed stödja deras filosofi? Dels den biodynamsika odlingen men även hur antroposofin är emot vaccination?
Fredrikapåvinden
7 sep 2015Åh vilket fint inlägg! Så mycket fina bilder! Jag kände nu att en barnvagn skulle ju inte va så dumt att investera i även fast jag inte har det minsta lilla barn. Skulle nog bespara axlarna en del….
Jag brukar också fundera över dilemmat bo i ett fint hus och blicka ut över ett fult eller vice versa… jag kan fortfarande inte bestämma mig…
ISA
7 sep 2015Du är otroligt vacker! din stil klär dig såå! hela denna dag kändes bara —> MYS <3
Ellen
14 sep 2015Vilken fin dag ni har haft! Otroligt fin promenad! Läser Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström just nu, så bilderna på Söders höjders gamla hus får mig verkligen att drömma mig bakåt i tiden! Du har väl läst Stadserien?
emmasundh
14 sep 2015Nej, jag har inte läst den. VILL, men har aldrig tagit mig för. Borde jag? Kram emma