Fem skitbra saker en onsdag

Hej på er!
Hoppas allt är bra med er! Och tack för de MÄNGDER av hejarop som väller in via mejl och kommentarsfält.
De betyder SÅ mycket ska ni veta. För att kliva ur den här bubblan av smarta, klimatsmarta läsare och höja rösten utanför den med orden: “vi måste göra något åt klimatet nu – och vi behöver hjälp att göra det enkelt att göra rätt och svårt att göra fel”, det var en spännande upplevelse.
Att vi inte kommit längre, trots att vi vet så mycket.

Därför är jag extra glada över de hundratals hurrarop som kommer in. För då kommer jag håg att alla ni vettiga (om än oroade) är så många. Så otroligt många fler är några enskaka förvirrade därute. Och att det finns hopp om att vi ska våga diskutera de stora frågorna (som ju rör oss alla), istället för att peka åt ett annat håll.

1. Annika Norlin. I dagens DN kan en i dag läsa som Säkerts klimatoro. “Nu kan jag inte sova om jag inte försöker göra något”. Hatten av!

2. Att jag fick prata hållbart mode tillsammans med Myrorna i kväll på The Lobby! Har blivit en hel del paneldebatter den senaste tiden och jag tycker det är så kul! Men nu ska jag försöka ta det lite lugnt, för att kunna ro boken i hamn tänkte jag. Mindre än två veckor kvar till deadline.

3. Jävligt gott i Expressen.  Fantastiska Jävligt gott-Gustav (som var en av de som skrev under vår debattartikel) har skrivit ett sakligt svar på Rebecca Weidmo Uvells kritik i dagens Expressen. Ett tips är att följa Jävligt gott på Facebook (förutom Instagram), för han pulvriserar sina debattmotståndare minst sagt.

4. Maria och Johanna. Förutom mina allra bästa som alltid håller mig om ryggen (och som ständigt skickar uppmuntrade meddelanden) så är jag så evinnerligt tacksam för Maria och Johanna. Deras klokhet, enorma kompetens och kloka tankar  – och att vi tillsammans kan så jädra mycket. De har båda för övrigt skrivit oerhört bra om både kritiken som kommit in och om den så kallade dubbelmoralen inom klimatfråga (kan en flyga och bry sig om klimatet – samtidigt?).

5. Paus. Imorgon tar jag en paus från debattsoppan och så kommer det önskeinlägget om mina odlingsplaner, hehehe. Men innan dess så måste jag säga att jag är så sjukt stolt över de 87 influensers som vågade höja rösten i klimatets namn. För det är så enkelt att ducka, jobba på som inget har hänt under radarn. Och kom i håg: att alla har rätt till en åsikt. Alla måste få uttrycka en åsikt och vara oroade, oavsett var på klimatstegen vi är. Eller om vi är en del av problemet, men ändå kan se problematiken och inte är fläckfri. Risken är ju att det kommer bli tyst – väldigt tyst – och det snabbt om bara de som lever i enlighet med FN:s klimatmål som får höja rösten. Jag skulle behöva hålla snattran BIG TIME. Så fortätt peppra med hyllningar och LYFT de som vågar och peppa de som inte vågar (ännu), istället för att mota dem längre i hörnet. Vi kommer behöva alla om vi ska ro skutan i hamn, right?

Och detta hade ju noll med bilden att göra. Men jag jobbade hemifrån i dag och fångade den här bilden från barnrummet. Det känns liksom lite tryggt att gå in där när en är mitt i stormen. Samla lite perspektiv och påminnas om varför jag måste fortsätta babbla om det här.
<3

Loading Likes...

Kommentera

Stäng meny