En mops, ett vabb och ett tack!

Halloj! Gissa vad jag gör?
Vabbar så klart. Surprise, surprise.
Omhuldar den sista naggande hostan och snuvan hos barnen och tar hand om den här gullisen i samma veva:

Jojo, minsann! Hela långa veckan bor våra kompisar lilla mops hos oss. Bodil har redan proklamerat att det är hennes hund.

Just nu. Det är fullt ös medan de är vakna så nu har jag några gyllene minuter att skapa en stig bland alla flyttkartonger, lego och pusselbitar.

Passar på att göra mig i ordning också – byter pyjamas och sovtofs till det här. Ska i väg lite senare nämligen. 

Och passar på att ge er en stor puss för alla hejarop och fina ord som jag fått den senaste tiden. Ni är bäst!

Loading Likes...

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. Fy för sjukdom men hurra för mopsmys! Och stort tack för ditt bjussiga kroppsinlägg. Det är den typen av texter som gör att jag följer och läser dig!

  2. Hej Emma! Jag har aldrig kommenterat nån blogg förut, men känner att jag bara måste säga TACK för dina senaste inlägg, både om kroppen och om att sluta flyga. Din blogg lyser verkligen klar i ett vimmel av konsumtionshets, utseendefixering och okunskap kring klimatkrisen. Och dessutom så inspirerande inredningsknep och tips på Sverigeresor (dagdrömmer just nu om en Gotlandssemester i sommar)! SÅ bra!!
    Kram till dig!

  3. Vilken gullig mops så söt. Avis att jag inte har en här hemma kram.

  4. men wow, vilken söt mops!! smälter. hoppas barnen piggnar till snart!

Kommentera

Stäng meny