En liten vecka.

Förra veckan flängde jag runt värre än Gröna lunds slänggungor i allt det novembergrå.
Sprang på möten, gjorde intervjuer, jobbade i hundrafyrtio och så tog jag tåget till min hemstad Karlstad en morgonkvist för att vara med i SVT Värmland. Innan jag gluttade in i TV-kamera mötte jag upp mitt värmländska gäng för lunch!

Marie (på bilden), Fatima, Emma och Sara väntade i mina gamla kvarter, Klara.

Förutom att käka lunch så var vi ju bara tvungna att gå förbi min gamla lägenhet på Södra Klaragatan 10. Hit flyttade jag när jag var 16 år och bodde genom hela gymnasiet.

Det var den totala friheten. Eller ja, jag var tvungen att sköta skolan annars var det adjöss med egen lägenhet. Det var dealen. Men jag lyckades ratta den där friheten ganska bra ändå. Det var förvisso ofta fest där, i min lilla etta på Södra Klaragatan 10, och en gång blev jag inbjuden till min egen efterfest. Kom fram till efterfesten – som visade sig vara i samma hus som jag bodde! Det var kö utanför och när vi gick in i porten visade det sig att efterfesten var … hos mig.

Fatima flyttade in också. Hon diskade sällan minns jag, men jag iddes inte ta upp det med henne för hon var ju så härlig i övrigt. Det var som att jag glömde bort alla diskhögar så fort hon spexade in i min vardag. Och vad gör väl lite disk i jämförelse med den här människan?

Kom hem till Stockholm och lunkade fram i allt det jämngråa i gula skor, roströda byxor och rosa kappa. Som en karneval i morgondimma!

Jobbade från Pom o Flora, blev plåtad för en intervju och kuskade runt på tusen spännande möten.

När torsdagen kom satte jag mig på tunnelbanan söderut. Amanda, som jag lärt känna via ödehuset på Gotland (visst har jag berättat att jag fått en vän via ödehuset?) bjöd med mig på en förmiddagstur i skogen på sina islandshästar.

Jag var helt slut efter möten, fläng, jobbiga besked och grin, så det här var som att åka på spa. Vi red genom snårig skog, töltade genom regnstril, galopperade och sedan bjöd Amanda på termoskaffe <3
Som jag behövde kavla ut hjärnan och tänka på något annat en stund.

Det här <3 Typiskt fin häst och färgstark människa!

Med kaffekopp i högsta hugg plockade vi grönkål också!

Kikade ut några riktigt bra exemplar …

Och kom hem med det här. Helt lycklig i själen.
Sedan kom helgen, men den får ett eget inlägg, för nu börjar det här inlägget bli tok för långt.

Loading Likes...

Detta inlägg har 6 kommentarer

  1. Ha ha, hade inte utvecklat mitt diskande på den tiden. Lovar att jag är bättre nu! Jag var desto bättre på att sno toarullar och agera festvärdinna med dig.

    1. HAhaha, det gjorde inget. Jag älskar dig ändå!

  2. Åh vilken fin tröja med hästar på oket! Om den är hemstickad skulle jag bli hemskt hemskt glad om du kunde fråga var mönstret finns – har en hästtokig tioåring hemma.

    1. Ska kolla!

Kommentera

Stäng meny