En ruggig måndag, projekt ordning och storstilat besök

Så här såg det ut förra måndagen, när rugget vältrade sig utanför fönstret och lägenheten var nystädad.
Det var också dagen som började med något stort. Projekt hålla-i-ordning. Vi är ju en stökfamilj av rang, dräller grejer omkring oss och vips så är hela lägenheten som en rotvälta. Jag lider egentligen inte av det, men en kommer alltid till en gräns. Där stöket blir … överväldigande.
Så nu tänkte vi att vi kanske ska testa att vara sådana där ordnade människor (fast med hemligt stök inuti)?
Kan vi hålla i ordning om vi bara tar oss tiden att några minuter varje dag stöka undan och städa, istället för att städa JÄRNET en gång i veckan och bli helt utmattade av Det Stora Projektet?

Alltså … ja. Det kan vi banne mig. Eller vi ska inte ropa hej kanske, men det är undanstökat (i våra mått mätt ska tilläggas) och vi har till och med fått barnen att plocka undan i sitt rum (!?) med ett “nu kör vi ett gemensamt ryck”. Jag tror fortfarande att det är en liten ordningsam smekmånad, men hoppet finns där, hahaha.
Det kanske, kanske finns ett ordnat hopp för mig, eller vad tror ni? I alla fall i lagom dos?

Fönstret vid köksbordet är lite hej å hå, men så ska det vara också. Tomatplantorna växer så det knakar, och om en och en halv vecka drar vi till Gotland med hela det här ekipaget. Allt ska med!

När morgonens mörker lagt sig och det största jobb-rycket var gjort dukade jag fram koppar, liljekonvaljer och kakor. Jag väntade nämligen storstilat besök …

… Av en av landets mest inspirerande duo (om du frågar mig). Mokkasin-Sofia och Babes_in_boyland-Nathalie. Åh, jag gillar de här människorna så oerhört mycket. De sprider sådan värme omkring sig, och det är liksom en ynnest att få värma sig lite där i sällskapet.
Sofia gick loss med kameran inne i barnrummet och jag och Nathalie babblade vid köksbordet. Det var så himla mysigt och trevlig att babbla i vägen en eftermiddag. Inte direkt sådant en gör (eller unnar sig) som frilans, när en på pappret kan lägga upp tiden som en vill, men det är så många papper som ska hanteras att det inte hinns.

Innan barnen ramlade in efter förskolan sa vi adjö och jag liksom njöt av en städad lägenhet.

Loading Likes...

Kommentera

Stäng meny