December 2013: Barndomsbilder, önskelistor, julmarknad och Värmlandsjul

River av sista månaden av 2013 i en rasande fart (för sedan har jag något alldeles extra att visa er! Peppilipepp!) och säger hejdå till ett boksläpparår, med världen mest fantastiska roadtrip-semester, dopp i havet och Vintagefabrikspepp.

Så här såg mitt 2013 ut (hej då och vinkvink):
– retronostalgiska rosettfrisyrs-januari
– jazzande födelsedags-februari
– virvlande Vintagefabriks-mars
 boksläpps-april med nattlinnesfotografering
– ett vårvackert maj med nagg i kanten
– midsommardoppat, Paris-toppat juni.
– roadtrippat fransos-juli – med lite Italien på
– salta augusti med gryningsfester och guldskor
– höstlängtande dim-september
 bittersweet symphony-oktober
– stapplande steg-november med remake och DIY

December börjar snölöst, men projekten haglar. Hoppar in på mitt gamla kneg Bonnier när de ska relansera Damernas.se, arrangerar julmarknaden En snällare julmarknad och river av lite frilansjobb däremellan.


Följer Emily Dahls berätta om-julkalender slaviskt och visar bland annat upp en väl tilltagen dröm-önskelista. Saker som jag önskar att jag behövde så att säga.

Publicerar bilder från E-festen i en rasande takt. På Edie Sedgwick.

Och min kära vän Mick som är utklädd till mig. Gotta love him.

Och dessa tu.

Knåpar ihop en adventsljusstake av en sockerkaksformen. Idén snor jag hänsynslöst från ett DIY-jobb från tidningen Älskade hem som mina ladys Linda och Lollos gjort.

Köper mig en ny (?) bricka på Emmaus – där jag också passar på att inhandla ungefär alla mina julklappar.

Låter er följa med under showmattan, under ett viktigt performance hemma i Värmland.

Inte helt nöjd. Någon i familjen fick teatergenen, den andra fick scenskräck och försöker springa ur bild.

Myser in med näsan i den här pälsen och får ett kurr som tack.

Pyntar med adventsstjärna i sovrumsfönstret. Tok för sent, men ändå.

Fullkomligt väldrar mig i sommarbilder och längtar efter sommaren så mycket att jag tar på mig den somrigaste (och tunnaste) klänningen jag äger. Ångrar mig utanför ytterdörren.

Vintagefabriken anordnar En snällare julmarknad tillsammans med Stockholms stadsmission – till förmån för personer i hemlöshet – och det blir en enorm succé! Flera hundra vallfärdar till Midsommarkransen och hjälper till att skapa en varmare högtid för de som inget har att fira.

Överraskar Lina med ytterligare en möhippa. Hon stack nämligen till New York för att gifta, och vi hann bara överraska henne med en möhippe-brunch. Möhippa – andra delen – går av stapeln på Vintagefabriken där jag och Lollo rattar upp vår möhippe-reportoar och håller en kurs i hur man skapar vintagefrisyrer.

Våra vänner lyssnar noggrant när vi berättar om frisyrhistoria och ger våra bästa knep för att få de där perfekta lockarna i håret – som håller hela dagen.

Efter frisyrkursen (behöver jag säga att jag inte hann att fixa mitt eget hår? Hej babyhårsfason) kilar vi hem till Lisa och avnjuter en underbar middag.

Droppar en liten bomb om att jag, Retroella/Sarah Wing och Martina Ankarfyr släpper boken Vintagefrisyrer i mars 2014.

Tar på min prickiga strumbyxor från det apabraiga EKOLOGISKA (!!!) Swedish stockings. Alltså älska ekologiskt.

Och den årliga lilla julafton-kreationen.

Med tyll upp till halsen hastar jag i väg hem till Lisa och Per, där jag traditionsenligt firar lill-jul tillsammans med några av mina vänner.

En kväll går jag genom snöstorm för att äta vegetarisk julbord, där pysselproffset (och tillika min vän) Lollo visar hur man gör hållbara juldekorationer. Här tillsammans med Silversaga.

Några dagar innan jul åker jag hem till Värmland och pustar ut efter en hektisk höst utan andningspauser.

När jag kommer dit har min syster inrett gästhuset för mig, John och lilla Sockan. Vi som har trängt i hop oss i mitt gamla rum i stora huset har helt plötsligt lite mer svängrum. Och Sockan kan springa fritt utan att pälsa ner för allsköns allergiker.
I gästrummet luktar det vilsna somrar och förhoppningar. Hit flyttade jag ut när jag var 12 år och började känna mig som tonnis, och så bodde jag här varje sommar tills jag fyllde 16 år och flyttade in till stan. De där somrarna alltså. Sov med öppen dörr, lät dörrens draperi blåsa i vinden och katterna komma och gå som de ville. Jag hade en TV som jag kunde se läskiga nattfilmer på, en stereo som skrålade långt in på natten och en hög med dagböcker som låg helt öppet på nattduksbordet. Det här var min borg.

Tar på mig lantis-jackan, kvistar ut i skogen och hugger mig en gran. Sedan firar jag julafton. Men det är en annan historia.
Kram och tack alla ni som har följt, kommenterat, tjoat, hurrat och gett mig pepp och stöd genom ett berg-och-dalbane-år med spetsiga sopbubble-toppar och svarta fis-dalar som nu är till ända. Ni är bäst. Sådetså.

Loading Likes...

Detta inlägg har 3 kommentarer

  1. Tack själv, Emma, för en underbar blogg-karamell som är en ny och given favorit som jag besöker varje dag (nästan). Det som gör den så fin är att du delar smått och stort, glatt och sorgligt. Precis som livet är!
    Kramar
    Martina

  2. Så väldans fint och underbart alltihopa alltså. kramar

  3. alltid lika fint! jag har totalt kärat ner mig i luftballongspostern i början av inlägget nu, var kan jag få tag i den? :))

Kommentera

Stäng meny