Dan före dopparedan, frostiga fönster och en liten pianist

Dan för dopparedan var mitt gamla Värmland lite extra fint. Fyllt av frost och is.
Jag har inte varit här på så länge (ett halvår), så allt som var naggat av juli, sommar och pion sist var nu som ett Narnia-landskap.

Jag kanade runt på isen i tjocktröja och halsduk, körde barnen i pulka och sladdade runt. 

Tog kort på det gamla glashuset som vi inte använt på så många år. Det är fyllt av gamla möbler, men när sommaren kommer ska vi återta det!
Här åts det tusen middagar regniga sommardagar och stormiga höstkvällar och efteråt spelades det kort under fotogenlampan …

Sommarens humle dignar fortfarande. På sitt lilla vis.


Mellan varven landade vi inomhus.

Spelade piano och stökade runt i mitt barndomshem.


När barnen sov lunch gick jag runt i trädgården och ville föreviga varenda litet steg.  

Årets julgran på vänt utanför verandan. 

Det blev skymning och det var också det sista vi såg av frosten. Sedan kom regnet. Och julafton.

Loading Likes...

Detta inlägg har 2 kommentarer

  1. wow, magiska vyer! och du, bilderna på dig kan vara de finaste jag sett. färgskalan, min bästa!

  2. Såå vacker utan smink 😀

Kommentera

Stäng meny