Miljövänlig solkräm – vilken ska en välja?

Varje år när temperaturen stiger och solen börjar gassa så fullkomligt rasslar frågor in om solskydd. Hur påverkas miljön av solskydd, är de hälsovådliga, hur ska en tänka kring barn och sol, vilka sorts solskydd ska en välja och vad en ska tänka på. Och hur gör JAG?
Pja, vad jag gör är ju lätt att svara på. Försöker hålla mig och barnen inne mitt på dagen, initiera kojprojekt i skuggan, klä barnen i strumpbyxor och tunn tröja, men resterande tiden? Jo, men då åker solkräm på. Även om en hört att det inte är så fenomenalt för miljön.
Vilken kräm det blir? Varierar. Försöker göra smarta val, men tycker det är sinnessjukt svårt. Så …

… I år tänkte jag nysta ytterligare i kring frågan om solkräm och solskydd, genom att intervjua någon som har koll. Nämligen Andreas Hellohf,  produktansvarig Bra Miljöval Kosmetika på Naturskyddsföreningen. Det blev en intervju i många olika etapper, för att jag skulle förstå. Men något jag blev varse under intervjuns gång var att produkter kan ha en hel massa märkningar som inte har några garantier. Jag hittade exempelvis en solskyddsfaktor som hade en snygg symbol där det stod att den inte var skadlig för vattenlevande djur, men när en sedan läste innehållsförteckningen och googlade en gnutta så insåg jag att det inte fanns så mycket tyngd bakom den snajsiga symbolen.
Hur som helst, jag är sjukt taggad på att snacka mer med Andreas om just märkningar, men det blir en annan gång. Nu ska vi snacka solskydd!
Ps. Hojta gärna om du vill att jag ska snacka märkningar med Andreas, eller om det är något annat ämne du är nyfiken på som berör klimat, miljö och hållbarhet.

Vårsolen är på väg fram, och det är lätt att en bränner nästippen, vad ska en tänka på när en köper solkräm?
– Det viktigaste är att köpa en solskyddsprodukt som ger ett tillräckligt skydd för den tilltänkta användningen. Det är också viktigt att en tänker på att följa instruktionerna och applicera tillräckligt mycket solkräm. För att slippa utsättas för hormonstörande eller allergiframkallande ämnen samtidigt som miljöpåverkan minimeras rekommenderar vi att en väljer en miljömärkt produkt. Med miljömärkt avses produkter märkta med Bra Miljöval, EU Ecolabel eller Svanen.

Är det ytterligare något en ska tänka på när det gäller solskydd för barn? På sommaren så kan en ju försöka hålla sig inne mitt på dagen, men vad ska en tänka på innan en släpper ut barnen i solskenet?
– Det är viktigt att skydda barn från att exponeras från för mycket stark sol med hjälp av kläder samt med solskyddsprodukt på den oskyddade huden. När det gäller barn under ett år ska de skyddas helt från direkt solljus. 

Finns det några ingredienser en ska se upp med?
– Det finns många ämnen som kan vara problematiska ur hälso- och miljöperspektiv i en solskyddsprodukt. Men även för en påläst konsument är det svårt att granska innehållsförteckningar och veta om det är en bra produkt. Därför rekommenderar vi att en väljer miljömärkta produkter. Då är granskningen redan utförd och en kan med gott miljösamvete använda produkten. 

Vad är de största farorna med solkräm – ur hälsa och miljöperspektiv?
– UV-filter kan vara miljöproblematiska och det är därför som endast de med bäst miljöegenskaper tillåts att ingå i Bra Miljöval-märkta solskyddsprodukter. När en väljer solskyddsprodukt är det extra viktigt att en väljer en produkt som innebär så liten belastning som möjligt på miljön, eftersom användningen ofta innebär att produkten hamnar i havet utan att passera ett reningsverk.

Finns det bra, miljövänlig solkräm som inte är hälso- eller miljöskadliga på något vis?
– Alla solskyddsprodukter har en viss belastning på miljön, däremot så kan en vara säker på att den miljömärkta produkten minimerar miljöpåverkan, detta eftersom alla ämnen i produkten har granskats och klarat de hårda miljökrav som ställs i kriterierna.

Jag har köpt en solkräm med märkningen Ecocert (som Andreas fick kolla på), som jag trodde var bästa produkten. Har jag gjort ett vettigt val?
Ecocert är en märkning som ingår i vår märkningstrappa, se här.  Som du ser så rankar vi den märkningen och några till en nivå lägre än Bra Miljöval och Svanen. Detta beror på att dessa märkningar inte har lika hårda krav på miljö och hälsa. Däremot så ställer de krav på vissa andel ekologiskt innehåll, vilket är bra.
Det är svårt att säga vad som är den ”bästa produkten”. Det finns många aspekter att väga in när en utvärderar en produkt; hälsa, miljöpåverkan när produkten hamnar i miljön eller hur bra solskydd produkten har. Beroende på hur en värderar dessa så kan en komma till olika slutsatser. Det är därför vi rekommenderar att en väljer miljömärkta produkter, då är produkten granskad och så skonsam för både för miljön och hälsan som en produkt kan bli.

Jag ser att produkten innehåller zinkoxid, vad är det och är det bra?
– Zinkoxid är ett UV-filter, alltså det ämne som ingår i produkten för att skydda användaren mot solens UV-strålar. Zinkoxid har idag följande klassificeringar:
H400. Mycket giftigt för vattenlevande organismer.
H410. Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter.
Detta är de allvarligaste miljöklassificeringar ett ämne kan ha enligt CLP-förordningen (den EU-förordning som reglerar hur kemiska produkter ska klassificeras och märkas). Zinkoxid är idag inte tillåtet att ingå i produkter märkta med Bra Miljöval av denna anledning. 

Eh, så jag har jag kanske inte valt den bästa produkten ändå. Men då vet jag att jag ska hålla koll efter produkter märkta med Bra Miljöval eller Svanen i fortsättningen! Stort tack för hjälpen!

Som sagt, snårigt. Men kontentan? Se upp med luriga märkningar, använd solskyddsfaktor med försiktighet (alltså håll dig hellre inomhus eller skuggan mitt på dagen om möjligt) och satsa på Bra miljöval, Svanen eller EU Ecolabel.

UPPDATERING: Eftersom detta är ett snårigt ämne som kräver sin genomgång, så skickade jag några av de frågor som dök upp i kommentarsfältet till Andreas Hellohf,  produktansvarig Bra Miljöval Kosmetika på Naturskyddsföreningen. Hoppas detta ämne blev lite klarare, pust!

“Pratade ni något om olika filter, vad de rekommenderar till barn? kemiskt eller fysikaliskt filter? Om jag har förstått det rätt så ska fysikaliskt vara bäst för små barn?”
– Jag tror att det tidigare fanns en rekommendation om att små barn skulle ha fysikaliska UV-filter, då de inte tränger in i huden. Jag tror dock inte att denna rekommendation finns kvar längre. Däremot så finns det en praktisk fördel (med fysikaliskt filter), nämligen att titandioxid när den inte är i nano-form bildar en vit hinna på huden när den appliceras. Detta vill ju ofta inte vuxna ha, varför det ofta är nanoformen som används i produkter avsedda för dessa. Men för barn är det väldigt bra om solskyddet är vitt så att du som förälder kan se att du applicerat produkten överallt och kan se när den försvinner och behöver applicera mer.

“Zink oxide är det BÄSTA mot miljön, så varför står det totalt motsatsen i denna text?! Kan man kolla upp överallt på internet. Det absolut bästa mot miljön och korallreven är zink oxide och titanium dioxide. Fysikaliska solskydd!! “In July of 2018, Hawaii became the first U.S. state to ban the sale of sunscreens containing two common chemicals, oxybenzone and octinoxate, which many researchers worldwide have deemed potentially harmful to aquatic life. ”
“Mineral sunscreens with “non-nanotized” zinc oxide or titanium dioxide (“non-nanotized” means the ingredients are 100 nanometers in diameter or more) appear to be safer for coral reefs than chemical ones, according to the National Park Service.”
Finns att läsa om massa här: https://www.consumerreports.org/sunscreens/the-truth-about-reef-safe-sunscreen/!”
– Zinkoxid har utvärderats av den Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) och funnits ha dessa egenskaper och därför fått dessa klassificeringar. Andra myndigheter/organisationer kan ha gjort andra bedömningar, men vi följer de som har gjorts av EU i första hand.

 

Ps. Vill du stödja Naturskyddsföreningens viktiga arbete, bli medlem vettja! Jag är stolt familjemedlem – bli det du också!

Detta inlägg är inte låst bakom betalväggen. För detta är information som bör nå så många som möjligt. För vår egen och andras skull, men så klart också för miljöns. Tipsa gärna andra!

Loading Likes...

VIDEO: Så tar du hand om dina skor (så det håller längre)

I samarbete med Stockholms Hantverksförening

 

Hur tar en hand om sina skor? Vad ska en ha i sin skovårdslåda? När ska en gå till skomakare? Hur vet en att en skomakare är bra? Varför är det en tandborste med på bilden? Och går även billiga skor att laga? Och vilken sorts skor är mest hållbara?

I förra veckan frågade jag er läsare vad ni vill veta om skor och skovård (såååå många frågor!), och i måndags tog jag med mina skruttigaste skor, laddade med frågor och besökte jag skomakarmästaren Carina på Skomakeri Framåt i Gamla stan. Alltså vilken stjärna!
Kika på filmen här, och hoppas att du får svar på dina mest brinnande skofrågor! Jag har lärt mig MASSOR och känner mig så taggad på att ta tag i operation ta hand om mina skor.
Mina skruttigaste tre skor tog Carina in på reparation. Ska bli så spännande att se hur de ser ut när de är klara (kommer givetvis visa upp här).

Just precis nu är det extra viktigt att lämna in sina skor på reparation, och när du ändå är igång: laga soffan hos tapetserare, lämna in alla trasiga kläder till skräddare, färgsätt ditt hem med hjälp av kunniga byggnadsvårdare, se till att pinnstolen blir lagad av en snickare. Ta hand om det du har och ta hjälp av den expertis som finns – och se till att alla dessa skickliga och viktiga hantverkare finns kvar.

Läget är svårt för många hantverkare i kölvattnet av Corona-krisen. Och vi behöver dem när vi ska rälsa in i omställningen, för att förhindra en annan, värre och mer permanent kris. Därför lyfter jag Stockholms Hantverksförenings grymma initiativ Hållbart Hantverk, där syftet är att uppmuntra fler att ta hand om det vi har,  använda lokala hantverkare och se till att de finns kvar. För vi behöver dem. SOM VI BEHÖVER DEM!

Vilken typ av stad vill vi ha? 
Just nu måste vi fråga oss: Vilken stad vill vi ha? Efter denna kris. Vill vi ha ett städer fyllda med hantverk, antikaffärer och små specialbutiker? Ja, då är det läge att hiva fram portmonnän och visa att vi vill ha kvar dem. För vad blir våra städer om hantverket, det unika och genuina försvinner och bara de med mest pengar kan verka? Vilken typ av stad vill vi ha?
Gynna hållbart hantverk!

Loading Likes...

Vad vill du veta om skor och skovård?

I samarbete med Stockholms Hantverksförening

Nu är det dags för säsongsbyte i skohyllan!

Vårskorna dammas av och vinterskorna ställs undan. Men hur ska en egentligen ta hand om skorna på bästa hållbara sätt? Hur ska en rengöra dem? Vårda dem? Hur ofta? Och hur ska vinterskorna förvaras?

Och nu kommer ett guld-tillfälle!
För på måndag ska jag Skype:a med en skomakarmästare och lära mig så mycket det bara går om hur jag kan ta hand om skor, och ta reda på när det är dags att lämna in skorna för reparation.
Och du har möjlighet att ställa alla dina frågor om skovård, och få svar här i bloggen!
Så kan vi lära oss en hel massa smart tillsammans! Bra va?
In med dina skovårds-bryderier i kommentarsfältet vettja.

Det mest hållbara vi kan göra är att ta hand om och vårda det vi redan har, istället för att köpa nytt.
Reparera, underhålla och renovera för att öka livslängden på allt från soffan till dojan.
Detta är liksom essensen i det cirkulära tänket, det där cirkulära tänket som vi behöver mer av för att sänka utsläppen av växthusgaser. Inte producera nytt, av nytt material och pytsa in mer i centrifugen av prylar.

Men vet ni.
I kölvatten av Corona-krisen går många hantverkare på knäna. Vissa av dem riskerar nu att försvinna helt. Och vi behöver dem när vi ska rälsa in i omställningen, för att förhindra en annan, värre och mer permanent kris. Därför har jag inlett ett samarbete med Stockholms Hantverksförening, och deras grymma initiativ Hållbart Hantverk.
Syftet?
Uppmuntra fler att ta hand om det vi har,  använda lokala hantverkare och se till att de finns kvar. För vi behöver dem.
Kanske är det just nu som du ska laga stolen hos snickaren, klä om soffan hos tapetseraren, lämna in skorna på lagning hos skomakarmästaren? Eller för all del: lämna in kläder för lagning hos skräddaren.
Stötta hållbart hantverk!

Läs mer på hallbarthantverk.se

Loading Likes...

Vill vi tillbaka?

Jag skulle kunna skriva en avhandling om dåliga beslut i företag inför stundande corona-kris.

Listen to this.
I höstas bestämde vi oss för att sälja torpet för att styra kosan åt annat håll. Men äsch,  vi väntar med att sälja. Till våren. Det blir bra dä! Mellan hägg och syrén har vi visning, åh, ljuvligt!
I december sa jag upp mina fasta tidningsuppdrag, eftersom jag hade så många föreläsningar kring klimatet och ville jobba än mer hållbart. I januari betalade jag av mitt CSN-lån i en klumpsumma, för jag hade många uppdrag inbokade så sparkontot skulle återhämta sig – LOL! Jag skrev bok i januari-februari, vilket inte gav någon vidare inkomst, men hey, det skulle jag ta igen under våren när jag skulle rälsa runt Sverige och snacka klimat. Och mellan mars-maj hade jag tre härliga klimatfrukostar inbokade.
Så kul ju, efter två månader av att isolerat skriva bok – ÄNTLIGEN FÅ TRÄFFA FOLK!
På sommaren är det sällan så mycket jobb inbokade för frilansare som jag, desto mer skulle jag jobba under våren. Så det det alltid ut. Jag är lite av en säsongare. Jobbar som fan under hösten, vinter och våren och sedan hovar jag in livet på sommaren. Då är det fest varje dag! Som att några veckor på sommaren kan skapa balans 52 veckor om året? Gah. Någonstans har jag ju gjort en felkalkylering.

Tänk ändå.
Att jag för några månader sedan pratade om att jag ville spendera mer tid med mina barn och gå ner i arbetstid. LOL!
Nu blev det ju så.
Fast inte på det sättet jag tänkt mig. Det blev intensiv vabb i veckor (som jag fick umgås med mina BARN!) och ja, jag gick ner i arbetstid. Fast inte så frivilligt som jag kanske tänkt.
Men är det något som en ändå fått av denna speciella tid är det väl ändå perspektiv. Perspektiv på privilegier, rättigheter, vilka vi saknar när vi inte får träffa dem, hur skört livet är, hur snabbt mattan kan ryckas undan, vilken kraft samhället besitter och hur viktiga samhällsfunktioner som borde avlönas högre.
Samtidigt har den här knepiga perioden vevat igång ett annat typ av perspektiv.
Inget tryck över bröstet när en jäktar mellan möten, en fullklottrad kalender och hundra projekt på gång samtidigt. Känslan när en kan prata och tänka till punkt. Att kunna cykla en timme till ett möte (not the tour the France-version), utan andan i halsen och rusningstrafik. Känslan av att INTE vara på minus. Kunna bygga sandslott i timmar på innergården, för ja, en har ju inte så mycket annat att jäkta till. Och allt socialt är inställt. Centrifugen är avstängd.
Pja, alla har helt klart inte lyxen att bygga sandslott med sina barn en söndag mellan hägg och syrén, helt klart. Inte heller kunna titta upp ur skyddsdräkten och få perspektiv.

Men majoriteten av planer, helgresor, middagar, fester, förströelse och umgänge är satt on hold, så kanske det finns plats för en tanke …

Vill vi tillbaka? Vill jag tillbaka?

Till den där vardagen som balanserade på gränsen. Som var skoj, hektisk och snabb? Bruset konstant?Där insatsen är hög och därför måste standarden hållas uppe? Är det höjden av lycka?
Och hur kan den där post-corona-tiden se ut?
Det råder en så spännande, intressant diskussion om detta just nu, och jag har ynnesten att få dunka huvudet i väggen samtidigt som jag för ett samtal med Maria (som skrivit om en ny livsmix här). Om den perfekta mixen av jobb, ideellt arbete, motion och fritid.
Att jobba mindre om möjligheten finns.
Kanske till och med dela på en tjänst och kunna jobba i team? Dela på tiden?
Ja, istället för att en knappt stå med nästippen ovanför vattenytan i ett försök att ratta ett jobb som tidigare krävt två personer (erfarenhet plockat från mitt eget yrkesliv). Bränna ut och ersätta. Bränna ut och ersätta. Bränna ut och ersätta.

Vad tycker ni? Är det dags att sänka takten?
Att i corona-krisens fotspår inte bara tänka hållbarhet, ur ett klimatperspektiv. Utan faktiskt tänka att en ska hålla som människa. Också.

Loading Likes...

Vevar igång maj med ett erbjudande!

Äntligen maj!
Ljuva, prunkande, väldoftande maj!
Ser så mycket fram emot värmen, picknicks, trädgårdsfix (på innergården i brist på torphäng) och cykelutflykter om snuvan håller sig borta. Ligga på en filt och läsa böcker.

Och apprå på det senare så tycker jag att vi vevar ut ett specialerbjudande. Från och med i dag kan du köpa “Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” OCH “Klimatasken – stora förändringar i litet format” till specialpris 379 kronor (ordinarie pris 429 kr).
Jojominsann!

Erbjudande! Gör skillnad + klimatasken

Detta finfina pris gäller en vecka, fram till den 8 maj, och så långt lagret räcker.

Stor kram emma

 

Loading Likes...

GUIDE: Ett klimatsmart (engångsfritt) badrum

I samarbete med ImseVimse

Hållbart (engångsfritt) badrum – klimatsmart DIY, tips och skönhetsråd

Badrummet är ett slukhål för produkter, engångsartiklar och förbrukningsvaror. 21-stegs-rutiner och konsumtion. Här trängs ansiktsskrubb, tandborste, bindor, tamponger, tvål, schampoo, serum, deo, bomullspads, schampoo, balsam, torrschampoo och allsköns kollijox. Vanligtvis.

Jag när en dröm om att bli fri från engångsprodukter, lätta på trycket på klimatet och samtidigt spara pengar. Särskilt i tider som dessa, när världen är upp-och-ner.
Pö om pö har jag konverterat till mer hållbara alternativ, och tänker att jag inte ska gå över ån efter bindor så att säga (nytt ordspråk).
I samarbete med ImseVimse, detta underbara, gotländska företag som erbjuder flergångsartiklar har jag satt ihop en guide till mitt klimatsmarta, engångsfria badrum.
Detta är ett stolt samarbete med ett företag som gör det lätt att göra rätt – för både klimat, miljö och plånbok.
Och innan jag glömmer det: Fram till sista maj får du 15% rabatt på ett helt köp om du uppger koden emma15  (gäller inte på reavaror eller tillsammans med andra rabattkoder) hos ImseVimse.

Så låt oss ta en titt, vad finns i mitt klimatsmarta, hållbara badrum just nu?

Tandborste
Från neonflashig tandborste i plast till en tandborste gjord av bambu (inte samma sorts bambu som pandor äter). Tandborsten går dessutom går går att kompostera! Klimatet gillar, miljön likaså. Och komposten! Tandborstarna finns i olika varianter, och för både barn och vuxna.

Tamponger, bindor, trosskydd
Den största utgiften bland alla engångsartiklar jag använt måste ju ändå vara tamponger, bindor och trosskydd. Jag har förärats med riklig mens (thank you, no thank you), så det har ju gått åt en hel del mensskydd genom åren. Först var jag skeptisk till menskopp, och visste liksom inte HUR detta skulle gå till, hahaha. Men sedan ett par år tillbaka är det en vana. Hur smidigt som helst. Än mer skeptisk var jag till tygbindor och tygtamponger, och tänkte att det var ju extremt. Så himla nära min … gröna-vågen-uppväxt, haha. Men så hörde vettiga ImseVimse av sig och frågade om jag ville testa, och jag sa tydligen ja. Och sedan i somras är jag hooked. Har inte köpt ett menskydd sedan dess! Och när jag stolt berättar det för andra, att jag är en tygbinde-användare, då kryper det fram att var och varannan vän har kört det i evigheter (insert utebliven early adopter-feeling).
Det var dessutom enklare än jag trodde att använda tygbindor. Jag använder tygbindor i kombination med menskopp, och efter användning sköljer jag bara ur dem noggrant och låter dem hänga på tork i en luftig nätpåse. Tror ingen i familjen ens noterat detta. Sedan tvättar jag hela nätpåsen, torktumlar och lägger in i klädlådan. Och så börjar jag om nästa månad. Smidigt, billigt och omtänksamt för klimatet. Tygbindorna, som är gjorda av ekologisk bomull och är certifierade med OEKO-TEX® Standard 100 klass 1, har 10 års garanti.

Ansiktsskrubb
Det går ju att göra exfoliating för ansiktet på alla möjliga sätt. Bland annat genom att använda kaffesump (!?). Kommer lätt laborera mer kring detta! Själv har jag också två ansiktsborstar, en hård och en lite mjukare variant. Hur bra som helst!

Kroppsskrubb
Och samma sak med kroppen! Jag vet inte hur många olika produkter med namnet kroppsskrubb jag fått skickat till mig, men jag använder skrubborste för kropp. Som håller pja … en evighet. Kan med fördel varieras med hemmagjord skrubb av exempelvis socker.

Deodorant
Jag har använt samma sorts deo sedan jag gick i gymnasiet, när jag fick låna en skitbra variant av en kompis på gympan. En creamdeo som fungerade finfint. Däremot så räckte den inte särskilt länge, och så gav den märken på kläderna. När deon tog slut samtidigt som det gapade tomt på kontot, så tänkte jag att jag skulle testa det här med … bikarbonat. Min mamma har kört det i evigheter (hej gröna vågen). Medan jag varit lätt skeptisk. En vill ju ha något jädrigt effektivt, är verkligen bikarbonat tillräckligt … bra? Eh, ja.
Med kemikaliedeon svettades jag … aldrig. När jag slutade svettades jag som en kran och luktade inte direkt nyponros. Lätt att ge upp, helt klart men jag hade hört att armhålorna behövde en detox, eftersom antiperspiranter täpper till svettfunktionen i armhålorna. Efter ungefär två-tre veckor hade allt skit som jag täppt till armhålorna med svettats ut, och jag var liksom … fri. Svettades knappt, luktade inte och slapp kostnaden av ett nytt deostick i plastförpackning var och varannan månad. Nu för tiden pudrar jag armhålorna med bikarbonat, direkt efter jag duschar. Eller häller ut något kryddmått bikarbonat i handflatan och tillsätter några droppar vatten. Sedan smörjer jag armhålorna med krämen som blir. Lätt som en plätt! Och bikarbonat går att köpa som storpack.
Räcker en evighet och sparar in många kronor och plastförpackningar.

Torrschampo
Jag älskar torrschampo. Pja, det torrschampot som jag använder alltså. Nämligen helt vanligt majsmjöl, typ Mazeena. Har använt denna typ av torrschampo i en evighet, efter jag blev tipsad om detta trick av min frisör. Allt behöver inte vara en produkt i snofsig förpackning för att vara effektivt.
Jag har en burk majsmjöl i badrummet som jag pudrar håret med när det behöver en extra fräschör. Borstar igenom håret och vips – fräscht igen! Funkar även med kakao för mörkare hår har jag hört.

hållbar tygbinda tygbindor badrum engångsfritt tygtamponger DIY deodorant bikarbonat

Pads 
Bomullsrondeller för att göra ren ögon från makeup eller ta bort något jox ingår i en skönhetsrutin. Det är sedan gammalt. Nä. Det finns så klart flergångspads från ImseVimse, som går att tvätta flera gånger om.

Näsdukar
Om det är något som skulle gått åt den här våren så skulle det varit näsdukar i det här hushållet. Men vi är ingen hushållspappersfamilj så att säga. Än mindre näsduksfamilj. I alla fall inte engångs. Istället har vi supermegamjuka näsdukar i flergångsvariant från Imse Vimse som vi tvättar titt som tätt. Perfekt för känslig barnhud.

Mjällmedel
Jag har aldrig haft problem med mjäll, men fick huxflux skitmycket mjäll för ett par veckor sedan. Antar att det var corona-stressen som ville ut på något vis. Testade att skölja håret med äppelcidervinäger som ska vara så bra. Lät det sitta i en kvart och sedan sköljde jag ur det. Mjällen gone with the äppelcidervinäger så att säga. Äppelcidervinäger kan även användas som balsam!

Rengöring
Är du, liksom jag, team hårdtvål? Istället för att köpa utspädd tvål på flaska, så är det ju både snällt mot klimatet och plånboken att konvertera till team hårdtvål. Komsi, komsi! Håller en evighet, och kräver inga plastförpackningar gjorda av råolja. Det går dessutom att göra egen om en gillar att DIY:a!
Aleppotvål är skonsam om en vill ha en hårdtvål som ansiktsrengöring, och fungerar även prima som schampo!

Fler klimatsmarta badrumsfavoriter?
Det går så klart att gå loss ytterligare på klimatsmarta alternativ, och eftersom jag är nyfiken i en strut så kommer jag så klart fortsätta med detta projekt.
Och pja, råkar en ha barn så finns en hel värld av flergångs här: Tygblöjoramningsinlägg och tvättlappar.

Vilka är dina klimatsmarta badrumsfavoriter? Har du något tips som måste testas?
Eller saknar du några flergångsprodukter som ersätter engångs?
Själv drömmer jag om en tandtrådsbygel, där en bara byter ut själva tandtråden.
Finns det?

Hållbart (engångsfritt) badrum – klimatsmart DIY, tips och skönhetsråd

hållbar tygbinda tygbindor badrum engångsfritt tygtamponger DIY deodorant bikarbonat

Loading Likes...

emmasundh.com 2.0!

Nya tider kräver nya idéer.

För ungefär ett år sedan började jag fnula på hur jag skulle kunna jobba mer hållbart, och närmare mina värdegrunder. Kunna skapa mer material som efterfrågas, komma närmare mina läsare, avsätta tid för ett göra mer rörligt och samtidigt inte vara helt beroende beroende av samarbeten. Och framför allt: hinna med. Andas mellan varven.

I och med de nya corona-omständigheterna så fick jag lite eld i baken så att säga.
Jädrar ved hett det blev mellan skinkorna.
Och nu är jag taggad på att testa nytt, förverkliga drömmen som började ta form för ett år sedan.
Den här förändringen innebär MER tid att lägga på att ta er med på äventyr och skapa material som jag vet att ni vill ha (och som jag älskar att göra!). Som tar TID att göra.

Jag tänker så här. Jag har närmare 20 000 följare på instagram. Och jag känner mig ganska nöjd så, för det gör att jag hinner svara på era mejl och DM:s, se era kommentarer och göra det som jag tycker om: ha kontakt mer er <3
Samtidigt ser verkligheten ut så här: En ska satsa stort och växa brett. Ju större läsarskara desto bättre samarbets-deals och förhandlingsläge.
Jag må vara efterfrågad eftersom jag har en tydlig, hållbar nisch, hög kvalité och ett snävt nålsöga kring samarbeten. Men jag vill göra nålsögat ännu snävare. Och framför allt göra material för er, utan mellanhänder. Större projekt har ju ofta ett samarbete i ryggen, för att tiden det kräver tar tid.

Nu tänkte jag nog gå mot strömmen.

För att kunna dra ner på reklam och samarbeten, snäva åt nålsögat (väga och välja samarbetspartners ännu mer noggrant) och avsätta tid för att göra rörligt och skapa mer material som ni efterfrågar (och fortsätta jobba ideellt med Klimatklubben och klimatfrågor), så har jag infört en betalvägg. Det finns olika nivåer, så det ska passa alla. Någon kanske bara vill supporta för de gillar att jag lyfter hållbarhet och klimat, någon annan kanske vill ha tillgång till mer exklusivt material.
Vissa inlägg, som berör hållbarhet, klimat och miljö, kommer att vara fria, medan annat material som DIY, steg-för-steg-videos, guider och förhandstitt (kanske när jag hittar drömhuset!) kommer finnas bakom en betalvägg.

Det är inte en lätt ekvation. Och det är ett svårt val. För jag älskar det demokratiska, det fria och tillgången till allt, men som läget är nu har jag inte direkt något val.

Majoriteten av vårens samarbeten har frysts och föreläsningar om klimat och hållbarhet har ställts in. Några workshops har styrts om till digitala webinars, men mattan rycktes undan på ett abrupt sätt. Något som många säkert känner igen sig i.
Jag och Maria har testat konceptet #klimatlunch som var råpoppis när det var gratis, men betalningsviljan fanns inte när vi skulle ta betalt. En får testa sig fram. Och kanske var det den extremt dåliga timingen (en måndag innan löningen i corona-krisens kölvatten). Kanske kommer konceptet tillbaka, men ingen hyra kan betalas på att lägga alla sina sparpengar på samma galopphäst.

Så nu är frågan. Hur kan jag fortsätta med att snacka klimat, göra DIY:s, bygga, tipsa och dela med mig i mina försöka att leva mer hållbart i sociala medier, och samtidigt jobba ideellt med att lyfta och paketera om klimatfrågan i Klimatklubben? Hur kan jag möta de som vill ha mindre samarbeten i mina kanaler, samtidigt som jag ska ha något att leva på?
Kan detta vara lösningen?
Ja, men vi får testa tänker jag.

Någonstans tänker jag på allt jobb som läggs ner. Kreatörer, receptmakare, odlingsproffs, fotografer, teknikbloggare. Ofta kvinnor. Som skapar, sliter och lägger ner timmar på material som delas gratis. Så jädra fint. De som ofta får skit för att de tar betalt för att dela med sig, genom samarbeten. Men de där som vi ändå följer, vars liv vi konsumerar.
Men vet ni, jag tänker OCKSÅ att kvinnor redan har gjort sin beskärda del av obetalt arbete. Kanske är vi mogna att ge kvinnor betalt för det jobb de lägger ner.
Jag är utbildad journalist med lång erfarenhet, och jag skriver, skapar, stylar, fotograferar, filmar, redigerar, skapar kampanjer och nördar ner mig i hållbarhet. Det här är yrken.
När jag tidigare jobbade för tidningar var det ju just detta jag gick betalt för att skapa. För dem.
I sociala medier har företag betalat lönen för arbetet.

När allt fler företag fryser sina budgetar, så ryker lönen. Jag hade ju en så satans vattentät plan, haha, där jag inte var helt beroende av samarbeten.  Genom att skriva böcker, föreläsa om hållbarhet och anordna klimatfrukostar gick jag runt utan att vara beroende av samarbeten. Böcker om klimatet blir en inte rik på (även om de säljer som smör), men föreläsningar och klimatfrukostar går en runt på. Men corona-krisen gjorde att vatten läckte in. Och nu är även den vattentäta planen – att stå på fler en ett hållbart ben – vattenfylld.

Jag kommer absolut inte tjäna lika mycket på att skapa och plåta ett DIY för den här kanalen, som om jag skulle sälja det till ett företag eller en tidning. Eller göra det genom ett samarbete. Men jag värderar att äga mitt material, kunna dela det hur jag vill och samtidigt låta er vara med i processen. Vill ni ha en video som visar hur en bygger en myggdörr, hur en gör ett tofsparasoll eller gör en snygg återvinningsstation? Ja, men då ska ni får det också så klart. Efterfrågar ni en hållbar guide till badrumsskåpet eller hur en städar mest klimatsmart, ja, men då nördar jag ner i det. Tar tiden.
Tanken är inte att den här lösningen ska ersätta mina samarbeten, och att lönen ska betalas av er läsare. Långt ifrån. Men detta blir ett litet komplement, till alla andra ben jag ska uppfinna. Och ett sätt att ha sociala medier-benet kvar.
Allt fler medier inför betalvägg. DN vill fortsätta göra bra journalistrik, och insikten att tid och expertis faktiskt kostar börjar sjunka in.
Kanske är tiden inne, då vi konsumerar mindre prylar. Men mer … liv, tips, kunskap, njut och sådant som går själen att göra hoppsasteg. Allt det där som magasin har tagit betalt för i alla tider.

Planen är att göra fler (reklamfria) videos där jag visar allt från hur en gör en sänghimmel av en lampskärm till hur en syr en kimono av en gardin (med hjälp av en kompis!). Att kunna lägga tid på att researcha kring hållbarhet. Och när jag hittar mitt hus i Värmland, då ska ni få följa med på den resan – var så säker! Förhoppningen är också att jag ska kunna fortsätta jobba ideellt med klimatfrågor.
Drömmen i framtiden? Kunna bjuda in de på guldnivå till exklusiva meetups, när en får träffas. Och hitta på spännande projekt. Bjuda in till min värld, och ta del av deras.
Tusan så fint det skulle vara.

Det lilla ego som finns kvar efter denna omtumlade period säger att jag är viktig att ha kvar i bruset, med min hållbarhetsnisch. Hoppas ni vill vara med mig <3
På måndag kommer jag att införa betalvägg, och börja skapa content som är exklusivt. Testa mig fram. Men redan nu kan du gå in och bli prenumerant om du vill.
De högre nivåerna kommer ha ett tak, alltså bara ett visst antal personer kommer kunna komma åt materialet.
Ju fler prenumeranter, desto mer materail kan jag producera så klart.

Inom kort kommer jag berätta lite mer om framtiden och planerna!

Några som redan har betalvägg är grymma Teknifik och Skillnadens.
Vad tycker ni om betalvägg?

Läs mer hos Husligheter: Hur länge är det rimligt att allt är gratis?

Loading Likes...

På fredag kör vi igen – #klimatlunch om rättvisa!

Alltså vilken pang-grej nya konceptet #klimatlunch blev i fredags!
Tack alla underbara som var med!

Eftersom denna första klimatlunch blev så poppis, men endast hade ett begränsat antal platser, så tänkte vi att vi kör igen. Så på fredag klockan 12.00 rullar vi ut en ny klimatlunch!

Du köper din biljett här (kostar som en utelunch) för att säkra din plats (antalet platser är begränsade). Innan webinaret drar igång får du en länk via mejl som är din biljett in i webinarrummet online.
Vi har ett minium på 20 deltagare, så tipsa en vän, kollega eller boss!
Ju fler desto härligare.

Temat för klimatlunch #2 är: “Klimat och rättvisa – stad vs landsbygd, klass, kön och makt” som bygger på den spillans nya boken “Rättvisekompassen – 32 sidor om klimat, makt, kön & klass” (Novellix). Vi kommer att snacka stad vs landsbygd, varför klimatet blir en jämställdhetsfråga, bristen på mångfald i klimatkampen och så klart hur klassfrågan spelar in när vi ska försöka leva hållbara liv.
Alla som är med på vår #klimatlunch får också en liten “freebie” att ladda ner, men också en rabattkod om du vill slå till på ett ex av Klimatasken eller vår förra bok Gör skillnad (eller båda!) till bra pris.

Vad är #klimatlunch?
#klimatlunch är en digital föreläsning med eftersnack som vi kör live för alla som jobbar hemifrån, vill möblera om lite tankar i huvudet, få ny inspiration eller som vill passa på hänga lite med oss över en lunch!
#klimatklunch är ett webinar där vi snackar om ett visst ämne kopplat till klimatfrågan, du hänger med via din skärm och du kan ställa frågor eller lufta dina egna tankar kring detta ämne i chattkanalen i vårt webinarrum.
Vi snackar i ungefär 30 minuter, och sedan hänger vi kvar för att diskutera vidare med er, höra vad ni tycker och tänker om ämnet.

Så här funkar det!
1. Köp din plats biljett här.
2. Du får en länk till webinaret via mejl.
3. På fredag strax innan 12 bänkar du dig framför din datorn, telefon eller skärm tillsammans med smarrig lunch.
4. Du följer länken du fått via mejl in i  webinarrummet. Du medverkar genom att chatta och ställa frågor (men syns inte i bild själv).

Ses vi på lunch på fredag? Säg jaaaaaa! Älskar sällskap!

 

Nyfiken på kommande klimatluncher? Signa upp dig här vettja.

Signa upp dig för info om #klimatlunch


Loading Likes...

Nyhet! Signa upp på digital klimatlunch om rättvisa!

Här bubblar det minsann! Inte nog att det var boksläpp i går, nu langar jag fram en till nyhet!

Eftersom vårens alla klimatföreläsningar och klimatfrukostar ställdes in på grund av Covid-19, så har jag och Maria Soxbo  kokat ihop en hel arsenal av nyheter anpassade efter nya omständigheter (vår tredje part Johanna är föräldraledig). För klimatkrisen sätts tyvärr inte på paus bara för att strålkastaran riktades åt ett annat håll. För att klimatet (och omställningen som vi behöver göra för att undvika en större, permanent kris) inte ska hamna i skuggan så tänder vi strålkastarljuset och lanserar konceptet #klimatlunch.

#klimatlunch är en digital föreläsning med eftersnack som vi kör live för alla som jobbar hemifrån, vill möblera om lite tankar i huvudet, få ny inspiration eller som vill passa på hänga lite med oss över en lunch!
#klimatklunch är ett webinar där vi snackar om ett visst ämne kopplat till klimatfrågan, du hänger med via din skärm och du kan ställa frågor eller lufta dina egna tankar kring detta ämne i chattkanalen i vårt webinarrum.

Första klimatlunchen vevar vi igång på fredag klockan 12, och då är temat: “Klimat och rättvisa – stad vs landsbygd, klass, kön och makt” som bygger på den spillans nya boken “Rättvisekompassen – 32 sidor om klimat, makt, kön & klass” (Novellix). Vi kommer att snacka stad vs landsbygd, varför klimatet blir en jämställdhetsfråga, bristen på mångfald i klimatkampen och så klart hur klassfrågan spelar in när vi ska försöka leva hållbara liv.

Vi snackar i ungefär 30 minuter, och sedan hänger vi kvar för att diskutera vidare med er, höra vad ni tycker och tänker om ämnet.

Hur funkar #klimatlunch? 
Du anmäler dig här för att säkra din plats (antalet platser är begränsade). Innan webinaret drar igång får du en länk via mejl som är din biljett in i webinarrummet online (du får också en påminnelse på fredag!).

På fredag strax innan 12 bänkar du dig framför din datorn, telefon eller skärm tillsammans med någon smarrig lunch. Varför inte en restfest-lunch!? Du medverkar genom att chatta och ställa frågor (men syns inte i bild själv). Är du anmäld får du också en länk till sändningen i efterhand om du vill se en gång till eller inte hann hänga kvar hela timmen.

Det första webinaret är helt gratis, som ett slags genrep och VIP för er som läser våra bloggar. Vi hoppas att ni som nappar också kan tänka er att ge oss lite feedback efteråt så att vi kan finslipa detta splitternya koncept.
Tanken är att vi under våren kommer ha en hel serie av av klimatluncher, med olika teman och ämnen – alla till priset av en utelunch (på en höft), det vill säga 125 kronor.

Hoppas vi ses!

Och du, har du önskemål kring ämne på kommande klimatlunch-webinars – hojta!

Nyfiken på kommande klimatluncher? Signa upp dig här vettja.

Signa upp dig för info om #klimatlunch


Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny