Tänk va, för fyra år sedan kom lilla Bodil till världen.
Den här bilden tog jag förra året, när det firades i rosa bussen.
Denna fjärde födelsedag firas med efterlängtat besök på Kneippbyn och tårta.
Goa, roliga unge!

Den här onsdagen alltså. Har hängt i trädgården, legat i hängmattan, sått rädisor, sallad och spenat, fått hjälp av kidsen att dra upp ogräs (i ungefär fem sekunder). Så sent ute med odlingarna, pga rådande världsläge, men kanske, kanske att vi hinner ta en bit sallad innan vi lämnar torpet i augusti. Längtar som en TOK efter sallad, eftersom jag försöker äta i säsong.
Tog upp potatis i hopp om storvinst, men svettgrävde fram tre, sketna ena. Men SOM JAG NJÖT till lunch, då jag åt upp sillrester från midsommar och klippte den sista gräslöken över gräddfilen.

Mitt i allt detta så ringde John och la ett bud på en tomt i Värmland. Hjälp! Vet inte om ägaren till tomten är intresserad, men lite svettigt … och spännande.

Klappade katt mellan varven.

Och så klippte jag ner kattmyntan så den kan blomma en gång till i sommar. Gör så ont att kapa, men kommer bli fint … sen.

Vad har du gjort i dag?

God morgon!
I dag ska jag och familjen elbila upp till Bungenäs, möta upp våra vänner Jens och Mallan och besöka Fint o fult. Men innan vi piper i väg, så tänkte jag visa bilder från vår midsommar här på torpet. Den sista midsommaraftonen här.
Vår tanke – pre-corona – var att bjuda in ALLA vänner och skåla ut torpet med en pangfest. Så blev det inte.
Men det blev en av de finaste midsomrar jag varit med om.

Morgonen började med kransbinderi. Jag gjorde en krans av kattmynta, för att locka till mig katten med mitt knark.

Tog på min finbrallan, en kär favorit från förr. Men det var ju potthett, så någon timme senare åkte den av till förmån för sjoket. Har en levt i ett sjok sedan Dackefejden (läs: maj), så är det gaaaaanska svår att ge sig på detta halvfodral.

Medan jag dukade upp bordet under äppelträdet, John lagade all maten, så jobbade barnen i stallet.

Och gosade med stallkatten.
Lite väl snofsilisnofs för att vara en stallkatt kanske.

Vid lunchtid kom Visby-kompisarna!

Vi åt sillunch under äppelträdet.

Till och med katten var med. Inte på grund av min krans (TYVÄRR) utan för att det finans räkor på bordet.

Nyponrosor i äppelträdet!

Efter lunch körde vi femkamp. Körde varandra skottkärra, prickade med boll och balanserade på “häst”.
Två minuter skulle en stå.

Mallan balanserade med drink.

På eftermiddagen spelades det krocket …

… medan John fixade middag.

Middag under äppelträdet.

Och sedan tjofftårta!
En sådan där tårta där en bara tjoffar ihop alla goda ingredienser en har och så blir det som det blir. VAD KAN BLI FEL?

Åt under äppelträdet. Så klart!

Vi lekte dunkkurragömma i trädgården. Och någon involverade även katten (som bars i väg).

Efter en dag med massor av lek, fir och häng så svalkade sig några av barnen i badkaret.

Lapade sista kvällssolen och sedan blev det sällskapsspel för hela slanten.
Världens finaste midsommar!

En kanske kan tro att vi har semester här på Gotland, men nja, det är ganska långt från verkligheten. Däremot flikar jag in lite semester mellan varven.

Jag och Maria jobbar som attan med att få ut första avsnittet av vår podd, samtidigt som jag ska göra ett par samarbeten med odling och trädgård i fokus. Pja, med den lilla detaljen att det jag hade tänkt att förbereda i april och maj måste göras i ett huj. Så det har grävts, rensats ogräs, odlats, rensats igen, och slitits.

Men imorgon tar jag spontan-ledigt från allt slit med hänvisning till värmebölja. Det ska bli nära 30 grader här, så jag ordinerar mig dopp i havet. Jag tänker att en får passa på, för snart är algblomningen igång och i nästa vecka ska det bli svalare.

När jag jobbade på Bonnier så hade alla anställda rätt att ta ut en baddag (om jag minns rätt), och det konceptet ska jag kopiera rakt av till mitt företag (ps. vore spännande att sätta upp hållbara mål, riktlinjer och spännande anställningsförmåner för mitt lilla företag!?).
Prima ju!
En får passa på helt enkelt!

Försommar, duk på bordet (den brukar mest av allt vara bortskynklad i ett hörn av bordet, så vi kan söla dukfritt) och syrener och hundkex i bukett. Vid den här tiden vanligtvis brukar jag vara någon annanstans. På Gotland ellr i Värmland, Men i år har jag plockat in syrén från en bortglömd buske vid Essingeleden.
Det går bra det med.

Och just ja, jag gar fyndat en ny, grön stol! Ska visa er närmare någon dag.

Det händer en del i Midsommarkransen där jag bor just nu. Det byggs, sprängs och härjas i en del av stan som annars brukar vara lugnet självt. Så kommer det så klart inte vara i all framtid, men en längtar tills grävmaskinerna rullar ut.
Och i morse hände något himla fint.
I månader (år?) har parken utanför vårt hus rustats upp. Men i morse, när jag lämnat barnen på förskolan, och jag traskade förbi parken så började de lyfta bort avgränsningarna. Och jag smet in!

Det var så fasligt vackert att jag var tvungen att springa in och hämta kameran. För från och med i dag och för all framtid kommer det ju förmodligen vara massor av folk här.

Huset där jag bor, eller ja, ena änden av det, där borta.
Och min favoritplats, under det lilla trädet.

Traskade ut i det ännu inte klippta gräset (hoppas jag inte fick någon fästing), och plockade en hel massa maskrosor (som förmodligen kommer att klippas bort).

För i helgen ska det bli maskrosmarmelad!

I fredags målade jag loss hemma, för snart ska vi plåta av lägenheten i fall att vi får feeling att flytta från stan. För att slippa bo i lukten av målarfärg, eftersom jag har gått loss på alla väggar hemma med bättreingsmålning, så pep vi hemifrån. Lånade Johns föräldrars lägenhet i Solna, eftersom de bor i sin sommarstuga sedan ett tag tillbaka. Vi cyklade från Midsommarkransen till Solna med lådcykel full med barn, katt och pizza (helt och hållet galen idé) och nu känns det som att vi är på semester. Jag kallar John för låren, för det är han som cyklar lådcykeln. Överallt. Han kommer förvandlas till två stora lår. EN kommer inte kunna se resten av kroppen på han.

I alla fall. I dag pep vi ut på en utflykt. Dels förbi Mulle Meck-parken (hit) och därefter till Ulriksdals slott.

Barnen balanserade på fontänkanten och jag tittade bort. Grund fontän, men kampen mellan “barn måste få vara barn” i samklang med panik-överslagsräkningen i antal minuter hem till torra kläder i fall något barn föll i.

Pja, gick ju bra. Majken höll på att dratta i, men denna krabat höll sin på kanten.
Detta slott alltså. WWF sitter ju därinne, och när jag blir stor ska jag härma deras badrum. Världsfint! Om jag blir inbjuden dit igen ska jag ta en bild.

Slottsparken. Äääälskar den! Så många vackra, gamla träd – både stående och liggande.

Försöker hålla kjolen oppe, hehehe. Jag opererade bort en prick på magen förra veckan, och har lite lätt ont. Och pricken satt precis i midjan. Aningen svårt att klä sig när hela ens garderob bygger på ordet “markerad midja”. Nåväl. Kjol på halvstång är också en klädstil.

Knatade efter den här på alla stigarna. Och ut på ängarna, ända tills jag råkade ropa något om att se upp för ormar. Då ville hon bli buren. Har i och för sig aldrig sett en orm i Stockholms region, men däremot ofantligt många just soliga vårdagar hemma i Värmland. Och höstdagar.

Majken njöt (skulle kunna vara trots också, men just här njöt hon och kastade sig i gräset varje gång någon ropade hennes namn).

Låren fick blommor!

På vägen hem cyklade vi förbi Överjärva antik. Så länge sedan jag var här!

Tur att lådcykeln var full så att säga.

Hittade för övrigt cykelns cykel!
Efter att vi stökat runt i norrort var det dags att cykla “hem” till Solna igen. Barnen somnade i lådcykeln och väl hemma i svärföräldrarnas hem blev det bad i badkar, makaron-middag och Sommarskuggan.
Imorgon trampar vi hem till Midsommarkransen igen!