Vallmo, Bergenströms Rekvisita och Skulpturfabriken

Förrförra veckan längtade jag efter regnet, spenderade varma dagar med stråhatt i trädgården. Det var så varmt, så varmt. Trädgården började sloka och en fick flashbacks till förra sommaren när allt jobb trädgårdslandet var förgäves – allt bara dog. Thank gaaaad att regnet kom lite senare.

 

Gick runt i tunna blusar – eller för all del: byxlöst.

Ärtorna började kika opp, så John och Majken började skörda så smått.

Plåthuset-Therese hörde av sig och frågade om vi ville följa med på loppis. Eh, JA!
Satte buketten i en vas och pep i väg …

… till Bergenströms Rekvisita i Vallstena som ligger nästgårds. Öppet torsdag-söndag 11-17. Världsfin butik och god mat i husvagnen. Vi kikade i butiken, åt lunch och pratade med trevliga Fanny Bergenström.

Så himla mycket fint!

Och tidernas läckraste bricka (som jag inte köpte). Men fick med mig en massa annat fint hem.
Men innan hemfärd tillbaka till Dalhem tog vi en tur till Slite för att handla mat och kika in på …

Skulpturfabriken! Det är en sådan inspirerande miljö här. Trädgården i bakom ladan, växthuset till vänster och alla stockrosor och bolltistlar på väg upp.

Goa vänner!

Efter en heldag tillsammans med plåthus:arna kom jag hem med det här.
Verktygslåda, tumstock, shaker, glassform (eller egentligen puddingform), cykelkorg, skål och en färgskrapa!
Precis allt det där som jag behövde. Och fint som snus här på bordet vid klematisen va?

Loading Likes...

Visby, Hållbarast i Almedalen och hästvakt!

Förra veckan äntrade jag Visby för att delta i Almedalsveckan! Jag hade ju blivit inbjuden att delta i en rad panelsamtal kring ämnet klimat och hållbarhet, vilket kändes som en viktig grej att kila in mitt under brinnande semester.
Jag har aldrig varit på Almedalsveckan, bara kikat in i stan (svängde förbi en kiosk) precis innan jag födde Bodil, men annars har Almesdalsvecka varit obesökt.
Men vilken grej det var! Lite som en festival, fast istället för band så föreläsningar, tal och seminarier. Och istället för suddiga livserfarenheter, så kunskap på burk. Lite så. Jag har alltid varit en rätt katt så festivalkonsertbesökare, blev alltid kvar i tältet på camingområdet på grund av så härligt häng och intressanta samtal, så detta passade mig ganska bra.
Fast kanske lite för nyduschat och tillrättalagt för min lunkiga smak, hahaha.

Varje dag hoppade jag på hojen, cyklade till bussen och pep in till Visby. Mellan mina egna hållpunkter passade jag på att gå på en rad seminarier på tema hållbarhet och kika runt i Visby. Det var så otroligt vackert över allt. Stockrosor och rosor precis överallt.

Jag hade helt glömt att packa ner Almedalen-outfits, så jag gick i typ samma kläder varje dag. Favoritkjol eller jeans, tillsammans med blus eller knyttopp.

Det är ju vara att bestämma att det är ett hållbarhets-statement tänker jag.

Eftersom alla seminarier och mingel är utspridda över hela stan så får en se ganska så många fina hörn och avkrokar. Särskilt om en går på känn, snarare än Google maps.

Inte mig emot.

Första dagen deltog jag i en rad samtal om hållbart mode – så kul och intressant. Och så hittade jag en ny, himla fin bekantskap. Karin från Erikshjälpen. Fick henne inte på bild vilket grämer mig. Vi hängde trots allt ganska mycket under Almedalsveckan, men vi hade fullt upp av att babbla, gå på seminarier och vara med i radio. Nåväl, NÄSTA ÅR!

När klockan blev eftermiddag tog jag bussen hem och kom hem lagom till middag och veckans kanske viktigaste uppdrag: HÄSTVAKT! Yup, grannen var på semester och vi hade fått det ärofyllda uppdraget att ta hand om deras hästar. Hej dröm!

Så varje morgon och kväll såg det ut så här. Vi bytte vatten, klappade och såg gav dem lite mat.

Sedan lunkade vi hemåt, vi la barnen för att sova och jag satte mig för att jobba och förbereda mig inför kommande dag.

Andra dagen på Almedalen såg ut så här. Ja, det blev en bild innan det blev regn och storm. Det regnade så in i vassen och jag hukade under min regnjacka en hel dag.

 

 

Det bästa med Almedalen – förutom allt intressant jag lärde mig – var LÄTT alla bra:iga människor som var där. Erikshjälpen-Karin så klart, sedan sprang jag in en rad Klimatklubben-medlemmar, Naturskyddsföreningen-finingar, Jävligt gott-Gustav, mötte upp med Therese Zätterqvist som testade mina klimtaglasögon (hennes egna är ju redan sjukt skarpa, men visst klär hon hon i dem?). Och tog en fika med mina kompisar Carro och Frida som var där i jobbet.
Och appråpå klimatglasögon så kikade jag ju runt Almedalen efter hållbara initiativ att prisa med “Hållbarast i Almedalen” – ett pris som Klimatklubben har instiftat tillsammans med Juno PR.

På onsdagen, efter jag träffat Therese, pep jag till Juno PR för att  tillsammans med de andra jurymedlemmarna utse finalister till “hållbarast i Almedalen”.

Och på torsdagen samlade vi alla nominerade: Oxfam, Move by bike och Almedalsgarderoben. Och priset “Hållbarast i Almedalen” gick till Almedalsgardeoben som lånar ut kläder till besökarna. Vet inte hur många seminarier jag var på där paneldeltagarna stolt sa att de bar kläder som var lånade hos Almedalsgardreoben. Snacka om normförskjutning!
Motiveringen till priset löd så här:
“Almedalsgarderoben belönas för sitt långsiktiga arbete med att visa upp delningsekonomin i praktiken. Almedalsgarderoben bidrar till att lyfta de beteendeförändringar som måste ske när det gäller konsumtion i allmänhet och av mode i synnerhet, och har lyckats göra hållbara val konkreta, lustfyllda, och attraktiva under Almedalsveckan.”

Tadaa!

Klimatglasögon alltså! Bästa accessoaren.

Mattias Goldmann, vd Fores, som satt med i juryn tillsammans med mig, Elin Larsson, hållbarhetsstrateg, och Désirée Maurd, medgrundare av Juno PR.

När priset “Hållbarast i Almedalen” var utdelat var jag officiellt färdigjobbad.  Mötte upp John och kidsen, mätte oss med stockrosorna och åt glass.

Gick på upptäcktsfärd genom Visby …

Och lånade lite trappa för att klättra i.

För övrigt SÅ fint hus.

Sedan åkte vi hem till hästarna, de kalkvita vägarna …

Majken drog Bodil i skrindan <3

… ett tag.
Sedan skålade vi för att det var semester!

Loading Likes...

Tvagnig och dopp i plurret!

Förra söndagen, innan stundande Almedalen och temperaturdipp, pep vi till Katthammarsvik för bad. Det bästa jag vet är trots allt att slänga mig i vattnet från en brygga, inget mjäk, utan full blown dopp bara.

Jag hade laddat upp med skärgårdstvål och kroppsborste. Här skulle tvagas!
Tvåla in, borsta och sedan …

DOPP. Kidsen är en så bra hejaklack. De sätter sig på brygga och gastar ut: HEJA MAMMA!
Och ju mer de hejar, detso fräsigare hopp vill en ju göra. Mer plask och spex. Det är sedan gammalt.

Efter bad i flera timmar så hamnade vi här. På bryggan invirade i handdukar. Efter mången tjat fick vi med oss barnen för middag på fiskrestaurangen som ligger intill badplatsen. Vi åt middag, pep vi hem till torpet igen och förberedde operation Almedalen.
Mer om detta spännande, intressanta och utmattande inom kort.

Loading Likes...

Utflykt, fint o fult & bad på bungenäs

Åh, tillbaka in mitt vanliga lunk. ÄNTLIGEN!
Medan stormen river utanför fönstret så tänkte jag visa vad jag gjorde förra måndagen. Jojominsann, vi lämnade ogräs-rens och drog i väg på utflykt norröver.
Fint o fult öppnade för säsongen och det vill en ju inte missa.

Eftersom jag gillar sällskap så frågade jag även Elsa, Pontus och Lynn om de ville haka. Och det ville de!

Underbara Monica, som driver Fint o fult,  har gjort så här snajsigt! Skapat rum i sin butik med hjälp av gamla fönster. Bästa formen av återbruk, eller hur? Den här bilden hamnar direkt i inspo-mappen.

Barnen letade sig till bokhörnan. Medan de valde och lyssnade till allsköns böcker …

Så kikade jag runt bland pinaler, järnsängar, nattduksbordet och barnkläder. Det fanns mängder av det senare, från Fluga barnvintage.

Med fina fynd i väskan begav vi oss på lunchjakt … och hamnade här. I Bungenäs!

När vi kom ner till Kalkladan så satt Lina och Filip Adamo där, så vi slog oss ner med deras sällskap.

Det var full blown härj i hettan, men när glassen hivades fram blev det ljuv stämning, hahaha.

Sen var vi bara tvungna att gå ner till stranden …

Och slänga oss i badet. SÅ VARMT!

Gillar den här badstranden så mycket, även om en halkar i plurret av de hala stenarna, hahaha. Eller kanske just därför.

Här blev det lite fason på barnhärjet också.

Det blev sen eftermiddag och vi vinkade hej då till det här gänget.

Så himla gullig bild tycker jag.

Vi dröjde oss kvar, för våra ungar ville bestämt inte lämna stranden. De vill klättra, kasta sten och härja loss.

men till slut, TILL SLUT, lyckades vi med konstprojektet att lirka ur dem en hemfärd.

Plockade smultron på väg till parkeringen, och några ben slutade fungera, men sedan åkte vi hem till torpet igen.

Loading Likes...

Post Almedalen

Pjuu.
Almedalen alltså. Som Roskilde eller Hultsfred, bara att konserterna är utbytta mot seminarier och intervjuer. Och det är fler kavajer.
Jag är HELT slut, men det har varit väldigt lärorikt! Jag har träffat så många fina människor, lärt känna den ena fantastiska efter den andra. Skakat hand, lyssnat och talat. Räckt upp handen, tagit micken och ifrågasatt på panelsamtal.
Framför allt har jag lärt mig mycket om jordbruk och klimat. Det är ett ämne som jag vill lära mig mer om, så jag kvistade runt på var och varannat panelsamtal på ämnet, snackade med bönder, frågade om lösning, utmaningar och tror att jag blev lite smartare på kuppen.

Och så har delade jag och Juno PR ut priset “Hållbarast i Almedalen” – ett nyinstiftat pris som verkar för att skruva upp skärpan på klimatglasögonen. Priset gick till Almedalsgarderoben som lånar ut kläder under Almedalsveckan, istället för att folk ska köpa nytt. Så bra!
Särskilt uppskattat efter skyfallet som kom i tisdags kan jag säga.

Almedalen var kul, men som jag längtat efter att komma ner för berget som skulle bestigas. Och nu är jag nere.
Imorgon ska jag rensa ogräs i trädgårdslandet, bygga på hönshuset och leka med mina barn.
Till helgen får vi gäster (älskar besök!) och så ska vi njuta in i det sista av veckans uppdrag: att vara hästvakter. Så mysig rutin, att varje dags efter frukost, gå till hästarna, se till att de har vatten, klappa på dem och se till att de har det bra.
<3

Nu? Handmaids tale.

Loading Likes...

Loppis, panfynd och fika-turné

God morgon!
Innan jag vevar i gång den här måndagen och kuskar runt på Almedalen så tänkte jag visa ett par bilder från förra söndagen. Det var pötthett i trädgården, jag gled runt i svalaste blusen (läs genomskinlig) och plockade blommor tillsammans med barnen. Det är en sådan lyx för stadsbarnen, att FÅ plocka. På innergården är alla blommor allas, och alla ska få njuta av dem och i parkerna är de ju också till för att alla ska njuta. Vägkanter är det fritt fram, men förklara det för en 2-åring!?
Här på torpet däremot – här finns det inga lagar. Ena barnen plockar blommor med sax och klipper bort ALLA gröna blad, hahaha.
Naket så det förslår.

Efter 10-fikat pep vi väster ut för att handla mat, och passade på att svänga förbi en loppis.

En pangloppis av så många anledningar, särskilt för att de hade rejält gamla grejer och en byggavdelning. Inte direkt ett minus att det fanns en leklekstuga  i trädgården där barnen lekte medan jag kikade runt. Jag fyndade så bra grejer! Ska visa i nästa inlägg.

När vi ändå var på västra sidan kikade vi förbi Leva kungslador, läste böcker i hängmattan …

Och åt lunch. Jag hade helt missat att Leva kungslador hade bytt ägare, så deras pannkakor och fantastiska vego-kittande buffé var no more.

Kikade in i gårdsbutiken. Så himla mycket fint (men nyproducerat). Tänk om de skulle slå i slang med någon vintagebutik eller återbruks-aktör som kan ha ett rum här i deras butik, jämte de fantastiska boklådorna med begagnade böcker. Det skulle vara grejer det! De är ju så fenomenala på att paketera, så det skulle ju bli en hit!

Fastnade för den här fina takkronan, som jag ska försöka göra själv av returglas. Vad tror ni?

Och från en takkrona till en annan. På vägen hem kikade vi förbi Berså, hälsade och fikade.

Så vackert och prunkande här.
Sedan gjorde vi alla vänstra-sidan-ärenden och pep hem.
Är ni nyfikna på vad jag fyndade på loppis?

Loading Likes...

Ut på tur (med buss!) till Katthammarsvik

Förra veckan premiär:ade vi bussutflykt!
Sommarens mission är att använda vår hyrbil så lite som möjligt, och istället klumpa ihop ärenden, cykla och använda busstrafik. Så tidigt en morgon kastade vi oss upp på våra cyklar med badkläder, fika och parasoll under armen och cyklade till busshållplatsen.
Både jag och John var nog lite nervösa inför detta eldtest, hahaha. Hitta busshållsplats, hålla tiden och sedan operation vänta på buss vid vägkanten med två vilda barn. Försökte joxa med bussappen, fick ett bryt, för att sedan komma i håg att jag ju hade köpt ett busskort på båten, hahaha. Älskar min hjärna extra mycket ibland, i detta här extra mycket.
Så kom bussen och en hade det där Stockholms-stress-vi-måste-fort-in-på-bussen-annars-åker-den-mentaliteten. Men där tog en glad gotlänning emot oss, sa att hen var urbota sen men att det inte gjorde något och frågade var hen skulle köra oss. Jaja, busshållplatser hit och dit, “var passar det att jag släpper av er”.
Jag blir så ödmjuk – och samtidigt irriterad – över att jag blir förvånad över den totala vänligheten och hjälpsamheten. Vi satte oss på bussen och där och då släppte allt. Den där hinna-med-stå-still-sluta-härja-stylen en hade haft mot sina barn sköljdes av och då blev ju de som små ljus också.
De känner ju av prick allt. Och det här är ju inte Stockholm. Det här är Gotland.
Busschauffören släppte av oss utanför Tempo i Katthammarsvik, log när vi tog tid på oss när vi joxade ut alla ungar, parasoll och fika. LOG! Inte suckade och stönade, LOG! Hen hade ju ingen stress i världen den människan, och det smittar ju av sig.
Vi handlade lite fika på Tempo i Katthammarsvik, hivade upp en varsin unge på axlarna och gick ner mot stranden.
Så många gånger jag gått här om somrarna, när min kompis Mick anordnade sommarkollo för alla kompisar här. Varje sommar. Saknar det så enormt mycket. Alla kompisar, hänget, de långa middagarna, spelkvällarna och det extremt oplanerade.

Väl nere på stranden var det en i familjen som var trött. Vi parkerade oss här ett par minuter …

För att därefter sätta oss på den folktomma stranden.

Det var vi och en segelbåt.

Barnen badade vid strandkanten, kastade sten från bryggan, tittade på fiskar och hejade på mig och John när vi turades om att slänga oss från bryggan. “Heja mamma, heja mamma”.

Det var lagom piggna-till-kallt i vattnet.
Efteråt började jag hemnet:a hus i Katthammarsvik och drömma om ett annat liv. Som innehöll mer av sådant här.
Så svårt att få ihop allt i livet just nu. Jag drömmer om ett ställe, men behövs på ett annat. Så jag bor mittemellan. Vill och behöver vara på två ställen samtidigt, som geografiskt är sina motpoler. Jag tycker stundvis att livet är svårt att få ihop på så vis.
Men jag njuter av det här nu, för jag vet inte riktigt var livet kommer att lotsa mig. Och jag är ganska öppen för att det kommer att förändras.

Efter en hel dag på stranden packade vi ihop alla grejer, hivade upp ett varsitt barn på axlarna och började promenera mot busshållplatsen. Slog läger i skuggan och snart kom bussen, med en trallande busschaufför som frågade: vill ni åka lite buss idag?
Och som så vänligt släppte av oss där det passade. Gotlands kollektivtrafik alltså. Jädra fin om du frågar mig. Med busskort.

Loading Likes...

En midsommarafton i en hel massa bilder

Nu så.
Vi ska kika på min midsommarafton.
Den började oplanerat. Vi hade nämligen planer först vid klockan 14, så himla skönt att bara dra benen efter sig en förmiddag.
Så det gjorde jag. Det blev en midsommarförmiddag som innehöll en liten promenad med kidsen, förbi grannen, hälsa på hästarna, få lite instruktioner inför att jag ska vara HÄSTVAKT (okej, okej, okej), plocka blommor i vägkanten, käka rest-lunch under äppelträdet och sakta packa väskan. Försöka samla flocken. Inte helt lätt alla gånger om en säger.

Medan barnen tittade på sommarlovsmorgon på TV så band jag blomkrans av vad jag hittade i trädgården.

Tadaa! Ålade i mig min tänkta vita klänning, och fick panik. Det var för varmt. Den satt för hårt. Det var för svårt att röra sig för dagens kropp. Kunde orimligt ägna en midsommarafton inbunden i just den.

Så jag sprang in, drog av mig klänningen, provade loss bland garderobens alla ingredienser …

 

Och kände: DET HÄR. Ingen sommarklänning i ljuvlig spets. Utan linneshorts och off shoulder-blus.

Lite lagom skrynkligt.

Nu blev det bråttom, bråttom.

Packa väskorna, lägga blomkransen i cykelkorgen, spänna fast barnen och bajka i väg till grannsocknen.

Och så svänga in på en väg, kantad av vajande fält och gudomliga kåkar.

Till Plåthuset-Therese och John, och deras gulliga kids. Prick 13 minuter tar det att cykla från vårt lilla torp hem till dem, i lagom semester-fart. Ett stenkast från deras hus hade socknens invånare ställt till med midsommarfirande på en helt magisk plats.

I en glänta samlades folk med den ena magnifika jordubbstårtan efter den andra. Kidsen balanserade på omkullvälta träd, kutade runt och lekte. Bodil bar hatt och tofs dagen till ära, Hon vill annars helst gå runt i sin alldeles för långa page, så att en inte ser henne därunder. Men nu var det som att hon klev ur skägget så att säga.

Det blev fikornas fika.

Therese sladdade ihop det här tillsammans med sitt barn Harry.

<3

Efter en slurp kaffe joinade vi detta lilla projekt.

När klockan två helt plötsligt hade blivit fyra, vi hade dansat små grodorna och babblat om ditten och datten, så cyklade klanen Sundh hem.

Dukade upp till middag under äppleträdet och tände grillen.

Och snart anslöt Plåthuset-gänget.
Majken, hon ÄLSKAR verkligen bebisar. Kan inte få nog.

Majken, Bodil och Harry kuskade runt i trädgården tillsammans med katten. Sådan trio!
Vi åt grillad spetskål, färskpotatis och tusen goda grejer.

Sedan hivade Therese fram det här: Egen glass! Så ofantligt gott.

Och där, under äppleträdet, satt vi tills mörkret föll och barnen antingen somnade eller började gorma.
Så jädra fin midsommar!
Nästa år bjuder vi igen!

Loading Likes...

Jag och min äng!

Vi har inte ens varit på torpet en ynka vecka och vi är redan i tankarna att testa bo här året runt – i alla fall något år. Det vore något det.
Ska marinera tankarna hela långa sommaren, mangla genom ängsgräs och mixa med all annat bör som ska vägas in.
Och ja, jag har en äng! Den här ängen låg torkad förra året, men nu prunkar den på ett orimligt sätt. Inget regn i sikte, så snart vissnar den förmodligen ihop. Men än så länge prunkar det!

Dagarna lunkar på. Vi äter frukost under äppelträdet, rensar ogräs och fixar och donar. Jag känner mig lite som min mamma, alltid med en rumpa som sticker upp ur trädgårdslandet. Rensandes ogräs eller grejer.

Imorgon ska vi pipa in till Visby för att göra ett gäng ärenden, handla mat och så ska vi ta med kidsen till något mycket efterlängtat. Kneippbyn. Sist jag var där var jag höggravid och fastnade i en hoppborg (för dit skulle jag ju givetvis in, fem dagar innan BF, hahah). Aningen smidigare denna gång om en säger så.

Loading Likes...

Utflykt till Ulriksdals slott

Hej sent på kvällen! Jag har precis kommit hem till Stockholm, pustar ut några ton och ska alldeles strax krypa till kojs. Men mitt i allt turbulent komma-hem så hittade jag ett par bilder från förra helgen och bara måste visa er.
Jag och min lilla familj stökar alltid runt i närmaste kvarteren, men just denna dag satte vi oss på pendeltåget och drog till Ulriksdals slott! Eller ja, vi skulle egentligen till Ulriksdals slottsträdgård som är så vacker, men det blev liksom en parantes mot slutet. Istället så la vi alla timmars krut på att kuska runt bland alla pampiga plejs runt slottet.

Gick tjugo varv här, och undrade varför vi inte hade gift oss här!?  Bland tusen syrener, knastrande grus krattat i fina rader och fasader i vackra nyanser.

Kutade runt i den sprakande naturen, bland åar och broar.

Hundkex och maskrosor. Och min unge som återanvände mina gamla diadem från tidigt 2010-tal.

När vi närmade oss slottet fick vi syn på en liten ö och gick dit.

Slog oss ner en liten stund.

Vissa mer än andra.

Kikade in genom fönstren till orangeriet. Och suktade efter att börja jobba åt WWF som liksom sitter här i krokarna.

Stadsbarn alltså! För dem är en trädgård utan bilar, men med blommor överallt, en exotisk upplevelse. Att få springa fritt!

Luktade på kastanj. Och dubbade just kastanj till mitt favoritträd.
Så jävluskt vackert.

Vi åt lunch i Ulriksdals slottsträdgård under härj och rullade därefter hemåt, mot pendeltåget, med vagnen full av sovande barn med trötta ben.

Så där ja, visste väl att det var något som saknades, hehehe.
Nu blir det go katt!
Sov gott!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny