Adjö lägenhet, stadsliv och Midsommarkransen

 

I går morse tog jag tåget från Karlstad till Stockholm, pep till Midsommarkransen, hälsade på förbipasserande bekanta som vanligt och gled in på Ringdansvägen. Min gata. Ett par minuter till.
Gick vidare upp i den så bekanta trappuppgången. Kom fram till dörren som tidigare prytts av mitt namn. Nu stod där ett nytt namn på dörren.
Låste upp och klev in.

Vår lägenhet.

Vår tomma lägenhet.
Gick in och förundrades över hur STOR den var och tänkte på allt fint som utspelats här.
Barnen som cyklat racer mellan kök, hall och vardagsrum, köket som fungerat som scen och allsköns uppträdanden.

Den här maffiga pjäsen.

Lägenhetens mest fotograferade vy. Från köket in i barnens rum, där det tidigare stod en säng med sänghimmel.

Fönstret i vardagsrummet som förr var full av prunk.

Den lilla väggsnutt i köket där barn som bott i lägenheten skrivit hur långa de är. Maj, Bosse, Majken och Bodil. Och nu flytta nya barn in som får skriva dit sitt namn.

Utsikten.
Första och sista gången vi förmodligen bodde i era torn.

Köket och “scenen”.

Och den så vackra dörren i hallen. Den som stod uppe på vinden och samlade damm och fick komma ner och sola sig mot tapeten som jag satt upp.

Efter att jag sagt adjö till lägenheten hämtade jag några sista grejer i källaren och sedan gick jag för att lämna nycklar, skriva på de sista papperna och tacka Midsommarkransen för allt. 18 år i Stockholm till ända.

På återseende!
Så snart pandemin är över återvänder jag för att ställa till med Kransenloppis. Var så säkra!

Från och med nu är jag lantis på riktigt.

Loading Likes...

Tidstypiska kök & bad 1880-2000

Innan jul och flytt landade den här boken – en skattkista för byggnadsvårdsintresserade – på hallgolvet hemma i Midsommarkransen.
“Tidstypiska kök & bad 1880-2000” av Cecilia Björk, Gustav Bergström och Laila Reppen.
Nu ligger den i flyttkartongen och väntar på mig, tillsammans med en hög som jag kallar 2021 års läsning. Tänkte ta kort på högen – om jag hittar den!

Det här är en bok som är fullmatad av inspiration och kunskap om svunna tider, detaljer och en ömsint vilja att bevara istället för att riva ut.

Om allt går som vi hoppas så ska vi bygga ett nytt hus i gammal stil och återbruka sådant som av någon anledning rivits ut, byts ut eller lagrats i någon lada. Jag är ju inget fan av att det rivs ut fullt fungerade detaljer som hör hemma i byggnader. Men vurmar ju för återbruk, och vill så klart att de där gamla detaljerna – som en gång rivits ut och stått i någon lada i trettio år – ska få liv igen.

Dörrarna som vi köpt till huset kommer just från en lada, där de stått i många år i väntan på swung. Ett av våra fönster kommer från en gammal kyrka.

Så inspirerande att se gamla badrum. Vårt badrum kommer ju inte alls se ut så här, eftersom vi inte ska ha kakel utan lera. Men ett sådant där badkar är jag bra sugen på. En förhoppning är att kunna ta tillvara på vattnet i badkaret på ett vettigt sätt Gah, ska bli så spännande att nörda ner i detaljer som gör det hållbara livet lätt.
Mycket ingår förmodligen inte i standarden för tillfället. Inser att detta är ett eget inlägg.

Kök däremot! Detta är ju drömmen. Alltså skåpluckorna!
Något som jag saknar i modernare bostäder är stort skafferi. När jag bodde i Hornstull hade vi kallskafferi vilket var toppen! Så himla smart. Och i vår första lägenhet i Midsommarkransen hade vi ett stort gå-in-skafferi som hade plats för att lagra mycket mat. Detta ska jag ta med mig till nya huset.

Skulle vara intressant att se 2020 års köksplanering utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Gissar att vi har en hel del idéer att hämta från svunna tider.

Vilken tidsepok tycker du bäst om på hus? Jag gillar ta mig tusan alla tror jag. Alla epoker har sin charm. Eller ja, nästan alla i alla fall, hahaha.

Och där har vi den! Bidén! Där en kan tvätta stjärten istället för att ställa hela kroppen under Niagarafallen. Resurseffektiva så det förslår.

Vilken av alla detaljer och funktioner från svunna tider tycker du bäst om? Vilka smarta lösningar borde jag ha med i husplaneringen?

Loading Likes...

Jakten på rätt nyans till huset

God morgon! Hur mår ni? Hur har ni det i januari-vardagen?
Jag börjar känna lugnet i kroppen, fast jag har en hel del att göra och lägenheten i Midsommarkransen inte ens är hoppackad, hehehe. Men snart, snart piper vi dit för att köra ett packnings-ryck, för flytten är bokad till den 1 februari. Tidigare än vi tänkt, men det fina är att vi kan samflytta med några andra som flyttar samma sträcka. Hej, resurseffektivitet!

Just precis i dag väntar möten, promenad i snön och så ska vi försöka komma fram till vilken nyans vi ska ha på huset vi ska bygga. Det är så sablats svårt att försöka höfta nyanser när huset inte ens finns. I en vanlig värld hade en ju testat, provat, nött och funderat.
Nu är det mer inspobilder och försök till beslut, för bygglovsansökan bara MÅSTE in nu. Planen var ju att skicka in den vid årsskiftet, och här sitter vi nu …

I förra veckan lät jag alla Patreons rösta fram förslag, och jag de flesta landade i ljusgult hus (ljus guldockra) och fönster i engelskt rött.

Jag tycker det är fasligt vackert så klart, även om jag kanske inte är team rött i så många lägen.

Kolla det här från Visby exempelvis. Så fint!

Visby, Skansen och Gamla stan är mina go-to-plejs när det kommer till kulörter. För att inte tala om internetz! Älskar färgkombinationerna hos UnderbaraClara och LongingforLennon.

 

Så vad landar vi i då? Jo, jag tror att vi landar i …

Det här!

Eller snarare det här huset till vänster. Ljust guldockra (ska höra av mig till Skansen och höra mig för om exakt färgnyans) och guldockra fönster. Fint till falu rödfärg också tänker jag (som vi ska ha på hönshus och uthus).

Vad tror ni? Säg gärna ja, för jag håller på att bli knäpp här av allt velande fram och tillbaka.

Loading Likes...

En bit tomt slöjad i guld

Under höstlovet var vi i Värmland för att förbereda vårt under-tiden-boende och för att ta de första kliven på den nya tomten. Jag har helt glömt att blogga detta, eftersom det har varit en hel del att stå i om en säger.
Så nu kommer ett inlägg från några höstiga dagar i en kommande framtid.

Vi hängde mest av allt utomhus. När vi är i Värmland så bor vi ju i ett litet gästrum på sisådär 8-9 kvadratmeter, så vårt vardagsrum är skogen, trädgården och ängarna.
Vi hjälpte min moster (vår framtida, närmsta granne) att kratta löv i hennes trädgård, och la upp alla löven i högar som barnen hoppade i. Avdelningen saker en inte gärna gör i stan, eftersom jag förstått att lövhögar är populära hund-toaletter (imaginärt extramaterial: tänk er lantisen Emma som ålade runt i stadens lövhögar så som en GÖR, ända till en dag …).

Vi klev in på vår tomt, kikade in i den lilla sommarstugan som står där och började planera för var huset ska stå. Alltså det vi ska bygga. Det står en hel massa småhus på tomten, med betoning på små, och vi ska försöka rumtrera om dem en gnutta. Alla utom detta lusthus. Det står på en väl vald plats, med utsikt över ängarna och en kan till och med få en sjöglimt. Och där nere går vägen.
När jag var liten kallade vi den där vägen “stora vägen”, det var dit vi gick när vi ville åt asfalt (själv är jag uppvuxen längs en grusväg som mynnar ut på denna väg). Där hoppade jag och grannbarnen hopprep, double dutch, och ritade upp rutor för att hoppa hage. Herregud, det låter som jag är född på 1800-talet, haha.

Lusthuset behöver en öm hand, och lite ny färg. Så vårens projekt blir att måla om detta i linoljefärg. Och jag är lite taggad på måla det grönt. Vad tror ni om det?

Vi hittade björnbär på en buske som stack upp i en skreva. Halva busken låg ner (hej enorm!), så här ska det stagas upp.

Vi lyfte över våra trädgårdsmöbler tal nya tomten och försökte tänka oss ett liv här. Det blir nog bra detta.
Och den här vyn är lite av en målbild för mig. Mitt liv är aningen stökigt just nu, men ser fram emot att fika här, under den stora hasseln, när försommaren kommer.

Det finns så många vackra hasselbuskar intill tomten. Här är en av stigarna mellan vår tomt och min moster. Bättre passage får en leta efter.
När min mamma var liten så lekte hon och hennes syskon häromkring, knäckte hasselnötter och smaskade i sig. Hon är uppvuxen på den stora gården intill vår tomt, och slet i både skogsbruk och på jordbruk från barnsben. Det var ett slitsamt liv. Kan tänka mig att knäcka hasselnötter med sina syskon var lite av en fest.

Passade på att gosa med den här lurvbollen också. Han bor hos min mamma och pappa just nu, jagar möss och bjuder på värme och kurr. Och snart är vi återförenade. Fint som snus ska det bli!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny