Anlägg en blomsteräng & gynna biologiskt mångfald

– I samarbete med Granngården

Vi äger (eller pja, ägde för nu är ju hela schabraket sålt) en stor tomt, varav en del är lummig trädgård med fruktträd, pallkragar och perennrabatt, en annan del används som hage av grannen och en tredje del är … oanvänd.
Sedan vi köpte torpet så har vi pö om pö tagit över ytterligare lite av denna oanvända plätt. John har planterat ett gäng fruktträd, vi har anlagt trädgårdsland och varje år tar jag mig an projekt blomsteräng. En liten plätt i taget.
I samarbete med Granngården berättar jag hur!

En blomsteräng full av vallmo, prästkragar och rödklöver är ju inte bara fasligt vackert att se på, den är också en viktig spelbricka för att hjälpa och ta hand om vår natur och den biologiska mångfalden (alltså att det finns ett mångfald av arter, eftersom allt hänger ihop i ekosystem). Och rent krasst: Oss själva och vår matförsörjning (aldrig tidigare har det varit mer klädsamt att vara egoistisk).

För så här ligger det till.
I vår natur surrar det omkring små trädgårdsmästare, pollinatörer som bin, humlor och fjärilar.
De har ett enormt viktigt jobb eftersom de pollinerar växter och fruktträd (de suger i sig nektar och äter pollen som mat, och samtidigt flyttas pollen från ståndare till pistill and the magic happens), och hjälper till att ge rikligare skördar. Vi har dessa små surrande varelser att tacka för en tredjedel av vår mat. Om flera olika biarter pollinerar odlingar så blir det bättre frukt och fler frön hos exempelvis kaffe, äpple, tomater, jordgubbar och körsbär. Vi behöver många olika arter med andra ord.
Vi är beroende av pollinatörer, men behandlar dem sisådär.
Genom att anlägga kompakta städer, stenlagda trädgårdar, välklippta gräsmattor, använda bekämpningsmedel och normalisera försvinnande grönområden så gör vi precis tvärtom än vad vi borde. Vi gör det ogynnsamma för de små trädgårdsmästarna att bo och äta. Lägg till det storskaliga jordbruket och ohållbart skogsbruk, så får de viktiga pollinatörerna allt svårare att hitta mat och boende.

Så hur gör en för att hjälpa våra viktiga trädgårdsmästare?

1. Skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörerna genom att så smarriga blommor, anlägga en äng och sätta upp bihotell.
2. Handla ekologiskt. Alltså obesprutat. Inte besprutat. Finns det bara besprutad sallad? Skippa den och efterfråga samtidigt mer ekologiskt hos din handlare. Varför? Ja, förutom att det är pretty bad för pollinatörer? Ekobonden bidrar inte bara med att erbjuda ekologiska produkter, utan i en ekologisk odling varieras växtföljden vilket gynnar pollintörerna ytligare. Det kan finnas i runda slängar 50% fler arter än hos en ekogård. Och detta gynnar du alltså genom att handla ekologiskt.
3. Skippa bekämpningsmedel eller ogräsmedel i trädgården. De viktiga pollinatörerna får i sig gifterna och tar med sig dem till bikupor och bon, och så förgiftas hundratals, kanske tusentals viktiga bin och humlor, på kuppen. Funderar du på att använda bekämpningsmedel? Gör det inte.

Appråpå den punkten med att göra det gynnsamt för pollinatörer? Du kan göra egna bihotell, med hjälp av bambustavar, grenar och jox. Principen är enkel: skapa håligheter där bina kan bo! Den här enkla lösningen gjorde John och barnen häromdagen.
De borrade helt enkelt hål i tjocka, gamla grenar, och satte dem i en ram (tillverkad av spillvirke) tillsammans med bambustavar.
Lätt som en plätt!

Förra året byggde jag ett bihotell av en gammal kakburk och babustavar. Det går att bygga av det mest så att säga.

Men det finns så klart enkla bihotell och insektshotell att köpa också, om en inte vill (har möjlighet att) bygga. Som det här från Granngården som sitter mitt i klematis-heaven! Om inte annat är det världens bästa gå-bort-present tillsammans med en påse fröer.

Varför äng?
Pollinatörer käkar nektar och pollen. Men tyvärr finns inte så mycket av den varan i vårt moderna samhälle. Matbrist är ett stort problem för våra pollinatörer. Det finns knappt 1% kvar av de ängsmaker som fanns för 100 år sedan, och en  blomstrande äng är som en buffé får vilda bin och humlor. I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin, och en tredjedel av våra vilda biarter hotade i Sverige. Det behövs mat! Och mat finns bland annat på blomstrande (vackra!) ängar.

Hur anlägger en blomsteräng då?
Jo, det ska jag berätta nu.

– Välj fröer. Se till att sätta olika sorters blommor, som blommar från tidig vår till höst, för att ge mat under hela säsongen. Inte bara en sort med andra ord. Ps. Ska du anlägga en häck? Varför inte välja både syrén, hägg och fläder i häcken, istället för bara en blommande sort).
– Planera. Bästa tiden för att anlägga en blomsteräng är vår och tidig sommar, men också höst (augusti-oktober). Jag fördrar höst måste jag säga! Det är då jag fått bäst resultat!
Mager jord. Skippa gödsel, ängen vill ha mager jord. Slår du ängen, lyft bort det du slagit (gödning!) så blir jorden mager.
– Luckra upp där du ska sätta frön, exempelvis med hjälp av en kratta. Eller för all del, ta bort det som växer så att du har en jordig yta där fröna kan slå rot.
Slå! När blommorna blommat klart, slå ängen med lie (gratis träning och väldigt meditativt när du fått in snitsen) och låt blommorna ligga i ett par dagar så de hinner fröa av sig. Samla ihop böset, skaka av och lägg på komposten, eller använd som täckmaterial. Viktigt som sagt att lyfta bort böset, eftersom det annars tillför näring till jorden.  Vi har en lie som vi köpt på Granngården för en massa år sedan, som med fördel slipas med slipsten. Används flitigt, inte minst för att slå ängen för att använda böset för täckodling. Slå tidigt på morgonen!
– Polera tålamodet. Att anlägga en blomsteräng tar tid och ängen förändras från år till år.

Vilka blommor trivs just där du bor? Är det vallmo, förgätmigej och blåeld, som här på Gotland, eller någon annan sort? Plocka gärna frön från vilda, sorter och sätt på din blomsteräng. Ett enkelt sätt är så klart köpa blomsterfrön i påse också.

Frön finns också i storpack, som den här blomsterblandingen som innehåller frön till nyttoväxter. Dels den här, som just heter Blomsterblandning – pollen och nektar.

Och en även den här, som heter Blomsterblandning – äng.
Rejält med fröer i en och samma förpackning, istället för smådutt. Prima om en inte vill samla fröer själv.

Vad mer kan en göra för att gynna våra viktiga pollinatörer och säkra att det finns många arter i vår natur? Förutom bihotell och blomsteräng?

Gynna biologiskt mångfald – snabba tips!

– Ska du sätta nya träd? Sätt ett träd som bjuder in till fest! Vi har en vacker lind på baksidan av vårt torp som just nu surrar för fullt. Det är magiskt! Andra träd som blommar är sälj, lönn, rönn och nyponbuskar.

– Gräsmatte-lover. Vill du ha gräsmatta? Ställ motorgräsklipparen (inte minst för att den släpper ut koldioxid) och gräsmattan gå upp i blom! Låt vitklövern och all förgätmigej (eller vad som nu kommer upp) blomma! En välklippt gräsmatta utan mat till de mest behövande är passé. Ett alternativ om du vill ha en gräsplätt för fotboll eller gräsmatte-mys? Ha en liten del gräsmatta (klippt med handjagare (hej gratisträning!)), och låt resten vilda till sig.

– Låt ogräset växa. Detta var väl en skön mening att läsa va? Men allvarligt talat. Vi lägger enormt mycket tid på att fajtas med ogräs, som att vi har gått in i en strid mot naturen. Men really, ska vi inte kila in oss lite mer klädsamt i naturen, istället för att styra, ställa och ta över. Nog för att det finns en vinst att ta bort ogräs i odlingarna per hand eller med ogräsjärn (skippa bekämpningsmedel) för att få annat att växa sig starka, men ogräset har också en viktigt uppgift. Det är mat för polliantörerna. Tistlar och maskrosor exempelvis. Låt stå där det inte konkurrera med ätbara grödor.

– Go vintage! Inhemska gammel-växter är att föredra, som perenner och rosor, som funnits i trädgårdar under lång tid. De innehåller rikligt med pollen (=mat) till skillnad från de blommor som föräldlas fram till en ny, häftig nyans. Och jämte blomsterängen, varför inte anlägga en vacker perennrabatt? En storfavorit för mig och pollinatörerna är den yviga nepetan, även kallad kattmynta, som lockar till sig surr. Ja, poppis även för katten. Blommar i flera omgångar gör den också om en klipper ner den efter blomning.

– Glöm inte kryddorna. Det är inte svårt att gynna biologiskt mångfald, för det är både vackert och … gott. Lika smarriga som färska kryddor är i säsongen middagar, lika efterlängtade är de för pollinatörer. Gå loss på gräslök, timjan och mynta exempelvis. Även Mejram och Salvia är gött (för alla).

Påverka din kommun. Naturskyddsföreningen listar vilka kommuner som jobbar för att främja livet för hotade bin. Står inte din kommun med? Sätt press på dem!

Och sist men inte minst:
Läs denna viktiga, bra:iga bok: “Naturligtvis! Biologiskt mångfald i din trädgård”.

 

Detta var den sista delen i ett samarbete med Granngården.
Tidigare har du kunnat se inläggen: Spara vatten: DIY, tips och trix! och Odla effektivt (och giftfritt) i pallkrage

Tack Granngården för att jag får snacka viktiga ämnen – vatten, resurser och biologiskt mångfald – tillsammans med er!

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!
Loading Likes...

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. Jag tycker det är praktiskt med reklamsamarbeten så någon annan betalar för att jag ska få läsa gratis men reklaminläggen är ju ofta lite tråkiga, men det här tycker jag har varit jättebra inlägg!

  2. Du har en så fin blogg med härliga texter. Tack för ditt arbete!

  3. Jättefint och bra inlägg! Inspirerande till tusen!

  4. Jag tycker det är jätteviktigt med ängsmark till pollinatörer – det är ju även så vackert, men undrar hur det på ett bra sätt kan kombineras med att inte samtidigt främja fästingar och mördarsniglar, som ju trivs i högre gräs. Bor i fästigtät trakt själv och tycker att det blir problematiskt när t ex parker nära lekplatser ända intill lekplatsens gräns odlas som ängsmark. Samma problem blir förstås i den egna trädgården. Har du sett någon info om detta?

Kommentera

Stäng meny