Kom å köp! Dramatiska draperier i sammet

Jamen nu är det ju dags. De här gröna draperierna i juvelgrön sammet köpte jag och John på Tygverket för en massa år sedan.
Draperierna hängde över våra klädgarderober (från IKEA) i vår förra lägenhet.
När vi flyttade tog jag med mig draperierna, och tänkte att de skulle hängas upp någonstans. Nu har det gått snart tre år och jag måste inse att det är dags för dem att hitta ett nytt hem.  De är hemskt fina, i råfin kvalitet (inget billigt bös) och har upphängning med veckband. Använd som gardiner till två fönster, eller varför inte täcka garderober som vi gjorde?

Det finns fyra längder, och varje längd bär måttet: 145 cm breda och 250 cm långa.
Om jag inte minns fel så kostade de typ 3000 spänn, så vad sägs om 1000 spänn där rubbet går till Naturskyddsföreningen?

Intresserad? Mejla mig på sundh.emma@gmail.com!
Kan posta om inte bor i Stockholm.

Loading Likes...

Morotsmarmelad, bostonsquasch, äppelchutney, rödbetssalt och salladsgranola

God morgon på er!
I dag skulle jag egentligen ha bajkat till min kompis Amanda för att planera syprojekt, men kroppen bara orkade inte ge sig ut i höststormen. Hade en stökig gårdag med mycket härj och trots från kidsen (lägg på mängder av trafik till soppan) och natten följde samma recept av stök. Till frukosten var det skrik och gråt (även från mig), så efter jag lämnat barnen på förskolan så var jag totalt slut.

Barnen var glada, men jag hade försökt hålla ihop så länge (utan att lyckats nämnvärt) att jag bara inte orkade.
Så jag har krupit ner i sängen igen och ska sitta här och klippa podd hade jag tänkt.
Men innan jag börjar grotta i poddklipperiet så måste jag bara visa detta fina.

Förra fredagen hade ju jag och Maria klimatfrukost uppe på Bee Urban, där underbara Matjord bjöd på frukost. Efter frukosten stack Matjord till oss en varsin påse med godsaker som de gjort själva.
Alltså detta hantverk!
I påsen låg allt från äppelmust, morotsmarmelad, bostonsquasch, äppelchutney, rödbetssalt och salladsgranola.
Så inspirerade!

Just precis sådant här ser jag fram emot att experimentera med när jag flyttar ut på landet och har egna odlingar.

Loading Likes...

BLOPPIS: Växasäng säljes – pengarna går till Naturskyddsföreningen!

Rensar i förråden för fulla muggar, och hittar så många guldkorn. Sådant där jag lagt undan för att jag knappt kunnat göra mig av det. Men jag har ju inte plats för allt, så nu är det dags att sälja och ge bort en hel massa.
Pengarna går oavkortat till Naturskyddsföreningen vars kunskap jag värderar högt.

Först ut i denna bloppis är denna växasäng. Jag köpte den via Blocket för 500 spänn för ett par år sedan, så jag tänkte att jag säljer den för 500 också.

Växasängen är lite nött, men otroligt fin om du frågar mig.
57 cm bred, 73 cm hög och kan göras mellan 80-150 cm lång på ett ungefär.

Är du intresserad så mejla mig på sundh.emma@gmail.com!

Ps. Alla ni som är prenumeranter på Patron kommer få en liten förhandstitt vad som komma skall i bloppisen, och ni som är guld-medlemmar kommer även ha möjlighet att få några godbitar. Jojomänsan.

Loading Likes...

Fyndat: en gammal köksblandare i mässing

Jag inhandlar då de mest spännande tingen just nu. Hittade en begagnad diskho på Blocket för ett par veckor sedan, och i måndags cyklade jag  för att hämta upp den här på söder: en blandare till köket i mässing.
Det känns lite knasigt att köpa begagnade saker till ett hus som inte är byggt ännu – och som vi inte vet om vi får bygga. Men har en gått in i projektet med tanken om att ALLT ska vara begagnat och återbruka (förutom vitvaror) så måste en ju börja i tid.

I nästa vecka ska jag åka till Värmland igen, och då ska jag eventuellt kika på dörrar till huset. Tjoho!

Nästa sökning blir väl köksstommar tror jag bestämt.

Loading Likes...

Äta efter säsong – odla ekologiskt året om?

I samarbete med Årstiderna 

 

Det bubblar av tweekade tankar, nya normer och spännande nya lösningar på hållbarhetstemat just nu. Avsikten är att göra det enklare att göra klimatvettigt rätt, och jobba på att göra reklamslingan för det hållbara livet mer attraktiv.
Och på just det temat ska jag snacka om ett nytt experiment!

Som ni vet så äter jag i säsong, vilket är lite som en fest så här i skördetid. Det jongleras med färska tomater, gurka, sallad, bönor och majs! Det frossas färskt, och som jag njuter av Årstidernas lantlåda som är fullproppad med smarrigt. Och ekologiskt.

Om ett par månader är det mest rotfrukter som gäller, och då polerar jag längtan efter primörer och vässar kreativiteten. Jag älskar detta sätt att förhålla sig till mat. Att längta, sakna och fullkomligt hänge sig när säsongen äntligen når bordet.

Sure thing, en kan äta importerade grönsaker från världens alla hörn eller grönsaker från Europa som har odlats i uppvärmda växthus. Men båda har ett klimatavtryck. Transporterna ger inte ett jätteavtryck, men elen som används i växthusen kan vara en smutsig mix med skitig fossil-historia. Och pja, många bäckar små.

Men så fick jag nys om att Årstiderna – som erbjuder ekologiska matkassar – håller på med ett spännande experiment. Att odla ekologiskt året runt, i ouppvärmda växthus i Skandinavien.
Att vinterodla är ju ingen ny företeelse så klart, men än så länge är den storskaliga vinterodlingen mig veterligen inte så vanlig.

Årstiderna har experimenterat med 80 olika sorters ekologiska grönsaker i ett växthus i Køge i Danmark under det gångna året, och experimenten fortsätter. De har till och med släppt en kollektion med säsongsgrönsaker som heter FW20, där säsongens grödor presenteras. Till skillnad från andra säsongssläpp är detta ett som lirar med klimatet. Naturens egen höstkollektion!

Till vintern expanderas projektet till 10 000 kvadratmeter!
Nog för att jag gillar att längta, men jag säger ju inte nej till grönsaker och sallad som känns exotiska off season. I säsong! Det blir lite av en fest!

 

Jag prenumererar på lantlådan, som ger mig ekologiska grönsaker i säsong året om, och i lantlådan hittar en just dessa växthus-odlade grönsaker. Som alltså också räknas in i den Skandinaviska säsongen.
Det är så spännande med alla dessa initiativ, experiment och den nyfikenhet som väcks just precis nu. Och detta är ju bara början!

 

De där rädisorna är några av de grödor som odlas i växthus, och alltså är i säsong nu.

Loading Likes...

Varför bygga ett halmbalhus?

I fredags fick vi tillgång till tomten vi har köpt, och i början av nästa vecka åker vi dit.
GAH!

Planen sen? Med hjälp av en kompis som är arkitekt och förfinade skills i sketchup ska vi förhoppningsvis förvandla vårt kladd till en ritning.  Därefter ska vi söka bygglov.
Förhoppningen är att bygga ett hus som ser ut att ha stått där i sisådär en hundra år, med ett kvitto på ett så litet  klimatavtryck det bara går.

Vi vill inte bygga vilket hus som helst,  utan ett halmbalhus. Inte helt otippat är huset byggt av just … halmbalar.

Men varför just ett halmbalhus?
Jo, det tänkte jag förklara nu.
Drömmen är att försöka bygga så resurseffektivt vi kan, och ta reda på vilka metoder, tekniker och material som tär minst på klimatet. Just nu är siktet inställt på halmbalshus, men även hampakalk har seglat upp på intresselistan. Planen är att bygga huvudhuset av halmbalar, och kanske ett orangeri i hampakalk. Mest för att jag vill ha ett orangeri, och är nyfiken på olika tekniker.
Men mer om hampakalk senare, och åter till halmbalhus.

Idén med halmbalhus är inte unik på något sätt.
Halmbalhus har flashat förbi i den fantastiska tidningen Kloka hem både en och två gånger, och snacka om lycka när jag insåg att det fanns ett helt kapitel om hus halmbalhus, eller halmhus, i den inspirerande boken Kloka hus som släpptes förra hösten.

Sedan ett tag tillbaka följer jag även några personer på Instagram som byggt halmbalhus, bland annat @halmfrid och @gardslid, medan John har slukat varenda bok på ämnet, kontaktat kunniga halmbal-människor och totalt nördat in på ämnet.

Vad är grejen med halmbalhus då? Hur ser de ut? Hur bygger en dem?
Halmbalhus kan se ut lite hur som helst, men gemensamt är att halm har använts som isolering. Halm är inte bara en kolsänka (en kubik halm binder 135 kilo koldioxid) och en restprodukt, utan även oerhört energieffektivt. Dessutom kan en enkelt forma huset, och bygga runda former om en skulle vilja.
Det kommer inte vi att göra, men en KAN.

Vår plan är att bygga en stomme i trä, kila in halmbalar i stommen och därefter använda lera som ytskikt. Halmbalarna gör att det blir djuuuuupa fönsternischer, vilket jag tycker är extremt vackert. Nästan klosterlikt. Och leran (som vi förhoppningsvis kan hitta i närområdet?) ger en fin touch, och kan även sätta den gamla stilen. Vi vet så klart inte om vi får ha fasad av lera, eftersom många hus i närheten är av trä och i falu rödfärg, men om vi lyckas med konststycket att visa att det passar in i the Big by-Picture, så kanske vi kan använda detta resurseffektiva material. Jag håller tummarna. Men som sagt, vi vet ju inte ens om vi får bygga, så jag är peppat ödmjuk?
Trä är så klart hemskt vackert, men träden får gärna stå kvar och fungera som kolsänkor tänker jag.
Nåååågra träd, som står i vägen för byggandet kommer vi däremot ta ner och använda som golv. Är tanken.

I vår naiva och göttiga del av världen, där vi befinner oss just nu pre-bygge eller snarare: mitt drömmen om ett bygge, tänker vi att vi ska använda gamla fönster och dörrar, och sätta touchen rent estetiskt.
Det är ju de som gör hela tavlan, som Ulla Skoog förmodligen skulle ha sagt.

Ett hus ska ju stå där länge, så då bör det passa in i bebyggelsen som ju består av gamla hus från en svunnen tid. Det finns ingenting som irriterar mig mer än när det byggs loss i en helt annan stil i en bygd som har en tydlig karaktär.

Vi vill att huset ska kapslas in i grönskan, och bli en gömd pärla bland blommor, buskar och träd. Inte sticka ut eller ta över. Utan knappt synas i allt gynnande av biologisk mångfald och odlande. Kilas in i naturen, istället för att styra och ställa.
Som jag tidigare skrev: Det ska se ut som det stått där i minst hundra år.
Det blir inte ett megastort hus eftersom stora vräk som bekant inte är särskilt energieffektiva, utan i en storlek som passar husen runtomkring.
Och appråpå energi. Gamla dörrar och fönster kan bli dragiga, men vi tror att vi har en bra lösning på lut.
Nämligen ha munblåsta fönster på utsidan, och energieffektiva fönster i gamla bågar på insidan.

Drömmen är att hitta och ställa huset i en perfekt vinkel där vi kan stoppa kyliga nordanvindar, få maximalt med ljus för att undvika att tända lampa i tid och otid, och samtidigt kunna använda solpaneler på taket. Stora fönster mot söder, öster och väster, få mot norr. Lägg till att få en fin utsikt, skapa vettig skugga och dessutom få fri sollejd till solpanelerna. Detta blir en utmaning kan jag säga, men ska bli spännande att ta sig an.

Och så ska vi så klart återbruka. Så mycket det bara går. Detta är ju min gren så att säga, i min bästa tävling (säger tävlingsmänniskan i mig). Vi får se hur långt vi kommer innan vi gör ett nyköp. Och var det faktiskt är energieffektivast att just köpa nytt. Vitvaror är ju en sådan grej som utvecklas rent tekniskt i en hiskelig fart, så det kommer vi köpa nytt. Eller ja, om en kan köpa typ spirllans nytt fast ändå begagnat, då gör vi så klart det.
Okej, nu kom jag in på saker om inte har med halmbalhus att göra, men det kommer garanterat en rad inlägg framöver om just huset, hur det ska värmas upp, vilken teknik som gör det resurseffektivt.
Har jag sagt att vi vill bygga utan betong, plast och stål? Kanske. Det vill vi i alla fall.
För mina Patreons har jag gjort lite längre inlägg om moodbords, tankar och färgval. Och där kommer jag tids nog lägga upp rörligt material från vår byggprojekt, och även en ritning att tycka till om.

Tja, tanken är alltså att vi ska bygga ett hus. Själva, och med hjälp.
Om vi kan något om byggande?
Nä, hahaha.
Om vi kommer att lära oss?
Ja.

Sedan ska jag så klart anlägga en trädgård, och hur vi anlägger det … det är ett inlägg för sig. Men om jag är taggad?
Eeeeeh, ja.

Bild 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8.

Loading Likes...

Höst-feeling i hallen

Hurr vad kallt det var i morse.
Rotade fram fingervantar, drog på mig koftan och vevade igång elementen här hemma.
Det här är min absolut bästa tid. Hösten. När baskern sitter på sne och jag kan bära min stora halsduk i ull. När en såsar runt i raggsocker hemma, alltid har en filt nära till hands och tycker att det finaste av ljud är när det blåser utanför fönstret.

Den här oktoberveckan blir hyfsat lugn, och jag har en känsla av att den kommer bli bra. Trots allt.
Efter en måndagmorgon då tårar bara rann så svabbade jag upp mig själv, drog på mig ullkappan och cyklade in till ett kyligt Södermalm. Köpte en gammal köksblandare i mässing från en person via Blocket och nya lampor till cykeln, och trampade hem i mörkret. Då kändes allt lite bättre.
Det var så jädra härligt inne på Söder. Cyklade förbi ställen jag alltid hängde på länge sen. Någon lägenhet på Skånegatan där det alltid var fest, en annan lägenhet där jag drack öl på något tak. Livsfarligt var det.
Det var här jag liksom började när jag flyttade hit för så många år sedan. Cyklade förbi Hornstull där vi en gång bott. Där var det dans i benen varje dag.
Det var som ett pirr genom hela kroppen att cykla förbi alla minnen. Jag förstår min mamma en gnutta. Hon som bodde i Gamla stan på 1960-talet i en lägenhet utan dusch, med ett kök målat i silver. Hon som vände hem till Värmland och ständigt återkom till Stockholm för att “lukta på avgaserna”. Snart ska jag göra samma resa som hon.
Hem till Värmland. Och jag kommer också komma tillbaka hit. Inte för att lukta på avgaserna kanske, men för att jag tycker om det urbana. Också. Inte alltid kanske. Men också.

Resten av veckan då?
Ska intervjuas till en tidning, hålla en digital föreläsning för Brobygrafiska tillsammans med Maria, ska plåtas för en tidning, sy med Amanda och så ska jag på ett spännande möte. Och jobba en hel massa däremellan så klart. För nästa vecka piper jag till Värmland.

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny